M’Cheyne Bible Reading Plan
Andra budet: Du ska inte tillverka några avgudar
12 Detta är de lagar och föreskrifter som ni ska lyda i det land som Herren, dina förfäders Gud, har gett dig att ta i besittning för all framtid; följ dem så länge ni lever på jorden:
Bara en enda plats för gudstjänsten
2 Förstör grundligt alla de platser där de folk ni fördriver tillber sina gudar på höga berg och kullar och under alla grönskande träd. 3 Bryt ner deras altaren, slå sönder deras stenstoder, bränn upp deras asherapålar[a] och hugg ner deras avgudabilder! Lämna ingenting kvar som kan påminna om dem på dessa platser!
4 Ni ska inte tillbe Herren, er Gud, på samma sätt som de. 5 Istället ska ni samlas på en plats som Herren, er Gud, själv kommer att välja ut åt sig i någon av era stammar, en plats där hans namn ska bo. Dit ska du gå. 6 Där ska ni bära fram era brännoffer och slaktoffer, ert tionde och era personliga gåvor, era löftesoffer, era frivilliga offer och de förstfödda djuren från er boskap och era hjordar. 7 Där ska ni och era familjer äta[b] och fira högtid inför Herren, er Gud, och glädjas över resultatet av ert arbete och den välsignelse ni fått från Herren, er Gud.
8 Ni ska inte längre göra som vi gör idag. Nu gör var och en som han själv vill, 9 eftersom ni ännu inte har nått den viloplats som Herren, din Gud, vill ge dig. 10 När ni har gått över Jordan och bosatt er i det land som Herren, er Gud, vill ger er och han har gett er ro för alla era fiender och ni lever i trygghet, 11 då ska Herren, er Gud, utse en plats för sitt namns boning. Till den platsen ska ni bära fram de gåvor jag ger befallning om: era brännoffer och slaktoffer, ert tionde och era personliga gåvor, samt alla de utvalda löftesoffer ni lovat Herren. 12 Där ska ni glädjas inför Herren med era söner och döttrar och slavar och slavinnor, likaså med leviterna som bor i era städer. De har ju inte fått något eget område i landet.
13 Du ska inte offra dina brännoffer var som helst, 14 utan bara på den plats som Herren väljer bland en av era stammar. Där ska du göra allt det som jag befaller dig.
15 Om du däremot vill slakta och äta djur på vanligt sätt, då kan du slakta dem var som helst i dina städer. Ät så mycket kött du vill, för Herren ska välsigna dig med sådant. De som är orena[c] får också äta av det som man äter gasell eller hjort. 16 Du får dock inte äta blodet. Häll ut det på marken som vatten.
17 I dina städer får du inte äta vare sig tiondet av säden, vinet eller oljan eller det förstfödda från din boskap eller dina hjordar eller något du har lovat att ge och inte heller dina frivilliga offer eller personliga offer. 18 Allt detta ska du, din son och dotter, din slav och slavinna och leviterna i dina städer äta inför Herren, din Gud, på den plats han väljer ut åt sig. Gläd dig inför Herren, din Gud, över resultatet av ditt arbete. 19 Leviterna får du aldrig glömma bort så länge du lever i landet.
20 När Herren, din Gud, har utvidgat dina gränser så som han har lovat och du får lust att äta kött, så ät så mycket du vill. 21 Om den plats Herren väljer ut som sin ligger alltför långt bort från din boplats, kan du slakta kor och får som Herren har gett dig så som jag har befallt dig och äta dem där du bor så mycket du vill. 22 Ät dem som du äter gasell och hjort. Även de som inte är rena kan äta dem. 23 Det enda förbehållet är att du aldrig får äta blodet, för livet är i blodet och du får inte äta livet tillsammans med köttet. 24 Ät alltså inte blodet. Häll ut blodet på marken som vatten. 25 Ät det inte! Då kommer allt att gå väl för dig och dina barn, eftersom du gör det som är rätt inför Herren. 26 Det är bara dina heliga gåvor och dina löftesoffer som du måste ta med dig till den plats Herren väljer ut. 27 Dina brännoffer, köttet och blodet, ska du offra på Herrens, din Guds, altare. Blodet från offret ska du hälla ut över Herrens, din Guds, altare, men köttet får du äta.
28 Var noga med att följa alla dessa föreskrifter. Om du gör det som är gott och rätt i Herrens, din Guds, ögon, kommer det alltid att gå väl för dig och dina barn.
29 Herren, din Gud, ska förinta folken i det land dit du kommer och driva undan dem för dig. Men när du har drivit bort dem och bosatt dig i deras land, 30 ska du inte vara nyfiken på deras gudar och gå i deras fälla som utrotades för din skull. Fråga inte: ”Hur tillbad de här folken sina gudar? Jag vill göra på samma sätt.” 31 Du får inte tillbe Herren, din Gud, på det sättet. I sin tillbedjan har dessa folk gjort avskyvärda saker som Herren hatar. De har till och med bränt upp sina söner och döttrar som offer till sina gudar. 32 Lyd alla de bud jag ger er! Lägg inte till något och dra inte heller bort något från dem.
Herrens allmakt
97 Herren är kung!
Låt hela jorden brista ut i jubel,
kustländerna långt borta glädja sig!
2 Moln och mörker omger honom.
Rättfärdighet och rättvisa är grunden för hans tron.
3 Eld går ut framför honom
och bränner upp alla hans fiender runt omkring.
4 Hans blixtar lyser upp hela världen.
Jorden ser det och darrar.
5 Bergen smälter som vax inför Herren,
hela jordens Herre.
6 Himlarna förkunnar hans rättfärdighet.
Alla folk ser hans härlighet.
7 De som tillber gudabilder ska alla komma på skam,
de som skryter med sina avgudar,
för alla gudar måste böja sig inför honom.
8 Sion hör det och gläder sig,
Juda städer jublar över dina domar, Herre.
9 För du, Herre, är den högste över hela jorden,
upphöjd över alla andra gudar.
10 Hata det onda, ni som älskar Herren.
Han bevarar sina frommas liv
och räddar dem ur de gudlösas våld.
11 Ljus sprids ut över de rättfärdiga
och glädje över de rättsinniga.
12 Gläd er i Herren, ni rättfärdiga,
och prisa hans heliga namn.
Glädje över Herrens makt och frälsning
En psalm
98 Sjung en ny sång till Herren,
för han har gjort under!
Genom sin väldiga kraft och helighet
har han vunnit seger.
2 Herren har gjort sin räddning känd,
han har uppenbarat sin rättfärdighet för folken.
3 Han har tänkt på sin nåd och trofasthet mot israeliterna,
ända till jordens ändar har man sett den räddning som vår Gud ger.
4 Höj jubelrop till Herren, hela jorden,
brist ut i glädjerop, sjung, och spela!
5 Lova Herren med harpa,
spela på harpor, sjung lovsånger!
6 Blås i trumpeter och horn!
Höj jubelrop inför kungen, Herren!
7 Låt haven brusa och allt som finns däri,
jorden och alla som bor på den!
8 Låt floderna klappa i händerna!
Låt bergen tillsammans sjunga glädjesånger
9 inför Herren, för han kommer för att döma jorden
och folken med rättvisa.
Hotet från Babylon, befrielse och återuppbyggnad
(40:1—66:24)
Tröst för Guds folk
40 Trösta, trösta mitt folk,
säger er Gud.
2 ”Uppmuntra Jerusalem
och säg att dess trältjänst är över,
dess skuld är försonad,
och Herren har gett det dubbelt igen
för alla dess synder.”
3 En röst ropar:
”Bana väg genom ödemarken för Herren!
Jämna en väg genom vildmarken för vår Gud!
4 Varje dal ska höjas,
alla berg och höjder sänkas.
Oländig mark ska jämnas
och kullar bli till slätt.
5 Herrens härlighet ska visa sig,
och alla människor ska få se den.”
Herren har talat.
6 En röst säger:
”Förkunna!”
Jag frågar:
”Vad ska jag förkunna?”
”Människan[a] är som gräset,
och all hennes prakt är
som ängsblomman.
7 Gräset torkar
och blomman vissnar,
när Herrens vind blåser på dem.
Ja, människorna är gräs.
8 Gräset torkar och blomman vissnar,
men vår Guds ord består i evighet.”
9 Gå upp på ett högt berg,
du Sion, som bringar glada nyheter,
höj din röst, du som kommer med glädjebud,
höj din röst, Jerusalem,
ropa, var inte rädd!
Tala om för städerna i Juda:
”Se, er Gud!”
10 Ja, Herren, Herren kommer med kraft,
och han ska regera med makt.
Han har med sig sin lön,
hans arbetslön går före honom.
11 Han vallar sin hjord som en herde.
Lammen samlar han i sina armar
och bär dem i sin famn,
och varsamt leder han tackorna.
12 Vem kan mäta vattnen i sin kupade hand
och himlarna med sina fingrar?
Vem kan lägga jordens stoft i ett mått,
och vem väger bergen och höjderna på en våg?
13 Vem kan granska Herrens Ande?
Vem kan ge honom råd?
14 Vem rådfrågar han
för att få upplysning
och undervisning om den rätta vägen?
Vem kan ge honom kunskap
och visa honom insiktens väg?
15 Folken är bara som en droppe i en spann,
som damm i vågskålen.
Han väger öar som om de var fint damm.
16 Libanons skogar räcker inte till ved,
dess djur inte till brännoffer.
17 Folken på jorden är ingenting inför honom.
I hans ögon betyder de ingenting.
18 Vem kan ni då likna Gud vid?
Vad kan ni jämföra honom med?
19 Med en avgud
som gjuts av en hantverkare
och som guldsmeden drar över med guld
och gör silverkedjor åt? [b]
20 Den fattige som inte kan ge ett sådant offer
väljer ett stycke trä som inte ruttnar,
och anlitar en skicklig hantverkare
som ställer upp en avgudabild
som inte faller omkull.
21 Förstår ni inte? Har ni inte hört?
Har det inte berättats för er från början?
Har ni inte insett det
sedan jorden grundlades?
22 Han sitter högt ovanför jordens rund,
och dess befolkning är
som gräshoppor för honom.
Han breder ut himlarna som en duk
och spänner upp den som ett tält att bo i.
23 Han gör furstarna till intet
och jordens domare till ingenting.
24 Knappt har de hunnit planteras,
knappt sås, knappt slå rot,
förrän han blåser på dem,
och de vissnar
och förs bort av stormvinden som agnar.
25 ”Vem kan ni jämföra mig med?
Vem är lik mig?” frågar den Helige.
26 Se upp mot himlen!
Vem har skapat allt detta?
Han leder stjärnornas skaror
och kallar var och en av dem vid namn.
Hans makt och styrka är så stor
att inte en enda av dem fattas.
27 Hur kan du, Jakob, säga,
och du, Israel, klaga:
”Herren ser inte till mig,
min Gud tar sig inte an min sak?”
28 Vet du inte, har du inte hört
att Herren är en evig Gud,
som har skapat hela jorden?
Han blir aldrig trött och svag.
Ingen kan utforska hans förstånd.
29 Han ger kraft åt den trötte
och styrka åt den svage.
30 Unga kan bli trötta och utmattade,
och unga män kan falla.
31 Men de som hoppas på Herren
får ny kraft,
de får vingar som örnar.
De springer utan att bli trötta
och vandrar utan att mattas.
Ängeln med den lilla bokrullen
10 Sedan såg jag en annan väldig ängel komma ner från himlen, insvept i ett moln och med en regnbåge över sitt huvud. Hans ansikte var som solen och hans ben som pelare av eld, 2 och i sin hand höll han en liten bokrulle som var öppnad. Han satte högra foten på havet och den vänstra på jorden 3 och ropade med en röst lika stark som ett lejons rytande. När han hade slutat ropa, talade de sju åskorna. 4 Jag skulle just skriva ner vad de sju åskorna talat, när jag hörde en röst från himlen säga: ”Försegla de sju åskornas tal, skriv inte ner det!”
5 Ängeln, som jag såg stå på havet och på jorden, lyfte sedan sin högra hand mot himlen 6 och svor vid honom som lever i all evighet och som skapade himlen och allt som finns i den, jorden och allt som finns på den, och havet och allt som finns i det. Han sa: ”Tiden är ute. 7 När den sjunde ängelns röst hörs och han blåser i sin trumpet, har Guds hemlighet slutförts, enligt det glada budskap han framfört till sina tjänare profeterna.”
8 Sedan talade rösten som jag hade hört från himlen till mig igen och sa: ”Gå till ängeln som står på havet och på jorden och ta den öppna bokrullen ur hans hand.” 9 Då gick jag bort till ängeln och bad honom att ge mig den lilla bokrullen. Han sa till mig: ”Ja, ta den och ät den. Den ska bli bitter i din mage, men i din mun ska den smaka sött som honung.”[a]
10 Då tog jag bokrullen ur hans hand och åt upp den, och den smakade sött som honung i min mun, men när jag hade svalt den var den bitter i min mage.
11 Sedan sa man till mig: ”Än en gång måste du profetera om många länder och folk och språk och kungar.”
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.