Print Page Options
Previous Prev Day Next DayNext

Book of Common Prayer

Daily Old and New Testament readings based on the Book of Common Prayer.
Duration: 861 days
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)
Version
Psaltaren 146-147

Herrens eviga trofasthet

146 Halleluja!

Lova Herren, min själ!
Jag vill prisa Herren så länge jag lever,
    lovsjunga min Gud så länge jag finns till.

Lita inte på de mäktiga,
    på människor som inte kan rädda.
När människans ande lämnar henne
    återvänder hon till stoftet,
    och alla hennes planer blir om intet.

Men lycklig är den som väntar på hjälp från Jakobs Gud,
    och hoppas på Herren, sin Gud.
Han har gjort himlen och jorden,
    haven och allt som finns i dem.
    Hans trofasthet består för evigt.
Han skaffar rätt åt de förtryckta
    och ger mat till de hungriga.
    Herren befriar fångarna.
Herren öppnar de blindas ögon.
    Herren lyfter upp de nerböjda.
    Herren älskar de rättfärdiga.
Herren skyddar främlingar
    och har omsorg om faderlösa och änkor,
    men de gudlösas planer hindrar han.

10 Herren är kung för evigt, din Gud, Sion,
    från generation till generation.

Halleluja!

Tacksägelse för det goda Herren ger

147 Halleluja!

Det är gott att lovsjunga vår Gud!
    Lovsången är skön och ljuvlig.

Herren bygger upp Jerusalem,
    han samlar det skingrade Israel.
Han helar dem som har förkrossade hjärtan
    och förbinder deras sår.
Han har bestämt stjärnornas antal
    och gett var och en ett namn.
Vår Herre är stor,
    hans makt är oinskränkt,
    hans förstånd är obegränsat.
Herren stöder de ödmjuka,
    men de gudlösa slår han till marken.

Sjung till Herren med tacksamhet!
    Lovsjung vår Gud till harpa!
Han täcker himlen med moln
    och låter regn falla på jorden.
    Han låter gräset växa på bergen.
Han ger mat åt djuren
    och åt korpens ungar när de skriker.

10 Hästens styrka imponerar inte på honom.
    Mannens snabba steg är ingen glädje för honom.
11 Herren gläder sig över dem som fruktar honom
    och hoppas på hans nåd.

12 Jerusalem, lova Herren!
    Sion, prisa din Gud!

13 Han gör bommarna i dina portar starka
    och välsignar dina barn med dig.
14 Han låter fred råda vid dina gränser
    och mättar dig med det finaste vete.

15 Han ger jorden sina befallningar,
    och snabbt går hans ord ut.
16 Han breder ut snö som ull,
    och han sprider ut frosten som aska.
17 Han kastar ner hagel som smulor;
    vem kan uthärda hans kyla?
18 Han sänder sitt ord, och isen smälter,
    han andas, och vattnen strömmar.

19 Han har gjort sitt ord känt för Jakob,
    sina bud och beslut för Israel.
20 Något sådant har han inte gjort för andra folk.
    De känner inte till hans bud.

Halleluja!

Psaltaren 111-113

Herrens storhet och nåd

111 Halleluja!

Jag vill prisa Herren av hela mitt hjärta
    i de rättsinnigas råd, i församlingen.

Stora är Herrens verk,
    de begrundas av alla som finner sin glädje i dem.
Majestätiska och underbara är hans gärningar,
    och hans rättfärdighet består för alltid.
Han har gjort sina under så att man minns dem.
    Nådig och barmhärtig är Herren.
Han ger mat till dem som fruktar honom.
    Han kommer för evigt ihåg sitt förbund.

Han har visat sin makt för sitt folk
    genom att ge dem andra folks arvedel.
Allt han gör är trofast och rättvist,
    och alla hans förordningar är pålitliga.
De består alltid och för evigt,
    de verkställs i trofasthet och uppriktighet.
Han befriade sitt folk
    och slöt ett evigt förbund.
Heligt och värt att frukta är hans namn.

10 Att frukta Herren är början till vishet,
    de som följer hans vilja ska vinna insikt.
Lovprisningen till honom varar i evighet.

Herrens storhet och nåd

112 Halleluja!

Lycklig är den som fruktar Herren
    och gläder sig över hans befallningar.

Hans barn blir mäktiga på jorden,
    och de rättsinnigas generation blir välsignad.
Välstånd och rikedom finns i hans hus,
    och hans rättfärdighet består för evigt.
Ett ljus bryter fram i mörkret för den rättsinnige,
    den nådige, barmhärtige och rättfärdige.
Det går väl för den som är generös och ger lån,
    den som handlar rättvist i allt han gör.
Han kommer aldrig på fall,
    och den rättfärdiges minne består för evigt.
Han är inte rädd för dåliga nyheter,
    han har en inre trygghet
    och förtröstar på Herren.
Hans hjärta är lugnt,
    han är inte rädd,
    till sist får han se sina fiender falla.
Han strör ut och ger åt de fattiga.
    Hans rättfärdighet består för evigt,
och hans horn blir upplyft och ärat[a].

10 Den gudlöse ser det,
    han blir rasande och skär tänder.
Han förgås,
    och de ondas längtan blir till intet.

Guds stora omsorg

113 Halleluja!

Prisa Herren, ni hans tjänare,
    prisa Herrens namn!
Välsignat är Herrens namn
    nu och för evigt.
Herrens namn ska prisas
    från öster till väster.[b]

Herren är upphöjd över alla folk.
    Hans ära når högre än himlen.
Vem är lik Herren, vår Gud,
    som sitter på sin tron i höjden,
som böjer sig ner och ser så djupt – 
    vem i himlen, vem på jorden?

Den fattige drar han upp ur stoftet,
    och den nödställde ur askhögen
och sätter honom bland furstar,
    bland sitt folks furstar.
Han låter den barnlösa hustrun få ett hem
    som en lycklig mor till barnen.

Halleluja!

4 Moseboken 27:12-23

Mose utser Josua till efterträdare

12 En dag sa Herren till Mose: ”Gå upp på berget Avarim och se ut över det land, som jag har gett Israels folk. 13 När du har sett det, kommer du att dö[a] alldeles som din bror Aron, 14 för ni följde inte det jag befallde er i öknen Sin. När menigheten gjorde uppror, höll ni mig inte helig inför israeliterna när det gällde vattnet i Meriva vid Kadesh, i öknen Sin.”

15 Då sa Mose till Herren: 16 ”Må Herren som är Gud över allt levandes ande utse en ny ledare åt folket, 17 en man som kan leda dem när de går ut och när de vänder åter, vara deras ledare och anförare, så att Herrens folk inte blir som får utan herde!”

18 Herren svarade: ”Gå och hämta Josua, Nuns son, som är fylld av ande. Lägg din hand på honom 19 och för honom till prästen Elasar och hela menigheten. Insätt honom i denna uppgift inför dem. 20 Ge honom av din auktoritet, så att hela Israels menighet kommer att lyda honom. 21 Han ska ställa sig inför prästen Elasar för att få direktiv från Herren genom urim. Efter hans ord ska de dra ut och vända tillbaka, Josua och de övriga israeliterna, hela menigheten.”

22 Mose gjorde som Herren sagt och tog med sig Josua och ställde honom inför prästen Elasar och hela menigheten. 23 Mose lade sina händer på Josua och avskilde honom för hans uppgift, så som Herren hade sagt.

Apostlagärningarna 19:11-20

11 Gud gjorde ovanliga under genom Paulus. 12 Man tog till och med dukar och klädesplagg som hade varit i beröring med hans kropp och lade dem på de sjuka. Då försvann sjukdomarna och de onda andarna lämnade dem.

13 En grupp kringvandrande judiska andeutdrivare fick då för sig att de skulle uttala Herren Jesus namn över dem som var besatta av onda andar. De sa: ”Jag besvär er vid den Jesus som Paulus talar om!” 14 Det var sju män, söner till den judiska översteprästen Skeuas, som försökte sig på detta. 15 Men den onda anden svarade dem: ”Jag känner till Jesus och vet om Paulus, men vilka är ni?” 16 Och sedan kastade sig mannen som var besatt av den onde anden över dem alla och slog dem, så att de var tvungna att fly ut ur huset nakna och blodiga. 17 Detta blev känt bland både judar och greker i hela Efesos och alla i staden blev helt förskräckta och hyllade Herren Jesus. 18 Många av de troende kom nu och bekände öppet vad de hade gjort, 19 och många av dem som sysslat med trolldom, plockade fram sina böcker och brände dem offentligt. Någon räknade ut att böckerna var värda ungefär 50 000 dagslöner. 20 Så fick budskapet om Herren allt mer kraft, ökad framgång och styrka.

Markus 1:14-20

Jesus talar till folket i Galileen

(Matt 4:12-17; Luk 4:14-15)

14 När Johannes sedan sattes i fängelse, kom Jesus till Galileen för att sprida evangeliet från Gud.

15 Jesus sa: ”Tiden har nu kommit då Guds rike är nära. Vänd om och tro på evangeliet!”

De första lärjungarna

(Matt 4:18-22; Luk 5:2-11)

16 En dag när Jesus vandrade längs Galileiska sjön, fick han se Simon och hans bror Andreas stå och kasta ut nät i sjön, för de var fiskare.

17 Jesus sa till dem: ”Kom och följ mig, så ska jag göra er till människofiskare.” 18 De lämnade genast sina nät och följde honom.

19 När han gick lite längre bort fick han se Sebedaios söner, Jakob och Johannes, sitta i en båt och göra i ordning sina nät. 20 Han kallade genast på dem också, och de lämnade då sin far Sebedaios och hans arbetare för att följa Jesus.

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.