Book of Common Prayer
Längtan efter Gud
63 (A) En psalm av David när han var i Juda öken[a].
2 (B) Gud, du är min Gud.
Tidigt[b] söker jag dig.
Min själ törstar efter dig,
min kropp längtar efter dig
i[c] ett torrt och törstigt[d] land
utan vatten.
3 (C) Så söker jag dig[e] i helgedomen
för att se din makt och härlighet.
4 Din nåd är bättre än liv,
därför ska mina läppar prisa dig.
5 (D) Jag ska lova dig så länge jag lever,
i ditt namn ska jag lyfta
mina händer.
Jubel över Herrens frälsning
98 (A) En psalm.
Sjung till Herren en ny sång!
Han har gjort under,
han har gett frälsning
med sin högra hand,
sin heliga arm.
2 (B) Herren har gjort sin frälsning känd,
han har visat sin rättfärdighet
inför folkens ögon.
3 (C) Han har tänkt på sin nåd
och trofasthet mot Israels hus.
Jordens alla ändar har sett
vår Guds frälsning.
4 (D) Ropa till Herren, hela jorden,
brist ut i jubel och lovsång!
5 Lovsjung Herren med harpa,
med harpa och lovsångsljud,
6 med trumpeter och hornstötar.
Ropa av glädje inför kungen,
Herren!
Lova Herren för hans godhet
103 [a]Av David.
Lova Herren, min själ!
Hela mitt inre,
prisa hans heliga namn!
2 Lova Herren, min själ,
och glöm inte allt gott han gör –
3 [b]han förlåter dig alla dina synder
och botar alla dina sjukdomar,
4 [c]han friköper ditt liv från graven
och kröner dig med nåd
och barmhärtighet,
5 [d]han mättar ditt begär med sitt goda
så att du blir ung på nytt
som en örn.
6 [e]Herren handlar rättfärdigt
och skipar rätt för alla förtryckta.
7 [f]Han visade Mose sina vägar,
Israels barn sina gärningar.
8 [g]Barmhärtig och nådig är Herren,
sen till vrede och stor i nåd.
9 Han går inte ständigt till rätta
och behåller inte sin vrede
för evigt.
10 Han behandlar oss inte
efter våra synder
och lönar oss inte
efter våra missgärningar.
11 [h]Så hög som himlen
är över jorden,
så väldig är hans nåd
över dem som vördar honom.
12 Så långt som öster är från väster,
så långt avlägsnar han
våra synder från oss.
13 [i]Så som en far förbarmar sig
över barnen,
så förbarmar sig Herren
över dem som vördar honom,
14 [j]för han vet hur vi är skapade,
han tänker på att vi är stoft.
15 [k]Människans dagar är som gräset,
hon blomstrar som blomman
på ängen.
16 Vinden sveper fram över den
och den är borta,
dess plats minns den inte mer.
17 [l]Men Herrens nåd varar
från evighet till evighet
över dem som vördar honom
och hans rättfärdighet
ända till barnbarnen,
18 [m]när man håller hans förbund
och tänker på hans befallningar
och följer dem.
19 [n]Herren har grundat sin tron
i himlen,
hans rike råder över allt.
20 [o]Lova Herren, ni hans änglar,
ni starka hjältar
som utför hans befallning
så snart ni hör ljudet av den.
21 Lova Herren, alla hans härar,
ni hans tjänare
som gör hans vilja.
22 Lova Herren, alla hans verk,
överallt i hans välde.
Lova Herren, min själ!
Prästernas kläder
28 (A) Du ska låta din bror Aron och hans söner med honom träda fram till dig ur kretsen av Israels barn för att tjäna som präster åt mig, Aron själv och hans söner Nadab och Abihu, Eleasar och Itamar. 2 (B) Och du ska göra heliga kläder åt din bror Aron till ära och prydnad. 3 (C) Säg till alla era konstbegåvade män, som jag har fyllt med vishetens ande, att de ska göra kläder åt Aron för hans vigning till präst åt mig. 4 Detta är de kläder de ska göra: bröstsköld, efod, kåpa, rutmönstrad tunika, turban och bälte. De ska göra dessa heliga kläder åt din bror Aron och hans söner för att Aron ska tjäna som präst åt mig.
30 (A) I domsskölden ska du lägga urim och tummim,[a] så att de ligger på Arons hjärta när han går inför Herren. Aron ska så alltid bära Israels barns dom på sitt hjärta inför Herrens ansikte.
De övriga prästkläderna
31 (B) Efodkåpan ska du göra helt och hållet i mörkblått. 32 Mitt på den ska vara en öppning för huvudet, och öppningen ska omges med en vävd kant som på en pansarskjorta för att kåpan inte ska slitas sönder. 33 Runt kåpans nedre fåll ska du sätta granatäpplen av mörkblått, purpurrött och karmosinrött garn, och bjällror av guld mellan dem runt om, 34 en bjällra av guld och ett granatäpple och åter en bjällra av guld och ett granatäpple runt hela fållen av kåpan. 35 Aron ska bära denna kåpa när han gör tjänst, så att det hörs när han går in i helgedomen inför Herrens ansikte och när han går ut. Då ska han inte dö.
36 (C) Du ska också göra en skinande platta av rent guld, och på den ska du ingravera som på ett sigill: Helgad åt Herren. 37 Du ska fästa den med ett mörkblått snöre och den ska sitta på turbanen, på framsidan av turbanen. 38 Den ska sitta på Arons panna och Aron ska bära den skuld som häftar vid de heliga offer som Israels barn bär fram, alla deras heliga gåvor. Den ska ständigt sitta på hans panna så att Herren kan ta emot dem med glädje.
Antikrist och antikristerna
18 (A) Kära barn, den sista tiden är här. Och liksom ni har hört att Antikrist ska komma, så har redan nu många antikrister trätt fram. Av det förstår vi att den sista tiden är här.[a] 19 (B) De har gått ut från oss, men de hörde aldrig till oss. Hade de hört till oss skulle de ha blivit kvar hos oss. Men det skulle visa sig att alla inte hör till oss.
20 (C) Ni har en smörjelse[b] från den Helige och ni har alla kunskap[c]. 21 (D) Jag har inte skrivit till er för att[d] ni inte känner sanningen, utan för att ni känner den och vet att[e] ingen lögn kommer från sanningen.
22 (E) Vem är lögnaren om inte den som förnekar att Jesus är Kristus? Den är Antikrist som förnekar Fadern och Sonen. 23 (F) Den som förnekar Sonen har inte heller Fadern. Den som bekänner Sonen har också Fadern. 24 (G) Låt det ni har hört från början förbli i er. Om det ni hört från början förblir i er, kommer också ni att förbli i Sonen och i Fadern. 25 (H) Och detta är vad han själv har lovat oss: det eviga livet.
26 Detta har jag skrivit till er med tanke på dem som försöker förvilla er. 27 (I) Men smörjelsen som ni har fått av honom förblir i er, och ni behöver inte någon som undervisar er. Hans smörjelse undervisar er om allt, och den är sanning och inte lögn. Förbli i honom, så som den har lärt er.
28 (J) Ja, kära barn, förbli nu i honom, så att vi kan ha frimodighet när han uppenbarar sig och inte behöver stå där med skam inför honom när han kommer. 29 (K) Om ni vet att han är rättfärdig, då inser ni också att var och en som gör det som är rätt är född av honom.
Jesus mättar fem tusen
30 (A) Apostlarna samlades nu hos Jesus och berättade för honom allt vad de hade gjort och vad de hade undervisat om. 31 (B) Han sade till dem: "Kom med till en öde plats där ni kan få vara ensamma och vila er lite." Det var så många som kom och gick att de inte ens fick tid att äta. 32 De gav sig av i båten till en öde plats för att få vara för sig själva.
33 Men folk såg att de for iväg och många fick veta det, och de skyndade dit till fots från alla städerna och kom fram före dem. 34 (C) När Jesus steg ur båten såg han en stor skara människor. Han förbarmade sig över dem, för de var som får utan herde, och han undervisade dem grundligt.
35 (D) Timmen var redan sen när hans lärjungar kom till honom och sade: "Platsen här är ödslig och timmen är redan sen. 36 Skicka i väg dem, så att de kan gå till gårdarna och byarna här omkring och köpa sig något att äta." 37 Men han svarade: "Ge ni dem att äta." De frågade honom: "Ska vi gå och köpa bröd för tvåhundra denarer[a] och ge dem att äta?" 38 Han sade till dem: "Hur många bröd har ni? Gå och se efter." De tog reda på det och sade: "Fem bröd och två fiskar."
39 Då befallde han att de skulle låta alla slå sig ner i gröngräset i skilda matlag, 40 och de satte sig ner i grupper om hundra eller femtio. 41 Och han tog de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen, tackade Gud[b], bröt bröden och gav åt sina lärjungar för att de skulle sätta fram åt folket. Han delade också ut av de två fiskarna åt dem alla. 42 Och alla åt och blev mätta, 43 och man plockade tolv korgar fulla med brödbitar och fisk. 44 Det var fem tusen män som hade ätit[c].
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation