Book of Common Prayer

Kungens tack för räddning och seger

18 ^(A) För körledaren. Av Herrens tjänare David, som sjöng denna sång till Herren när Herrenhade räddat honom från alla hans fiender^[a] och ur Sauls våld. ^2 (B) Han sade:

^10 (A) När sedan Aron hade talat till hela Israels församling, vände de sig mot öknen. Och se, då visade sig Herrens härlighet i molnskyn.

¹¹ Och Herren sade till Mose: ¹² ”Jag har hört hur Israels barn klagar. Säg till dem: I skymningen ska ni få kött att äta och i morgon bröd att mätta er med. Då ska ni inse att jag är Herren er Gud.”

^13 (B) På kvällen kom vaktlar^[a] och täckte lägret, och nästa morgon låg det dagg runt omkring lägret. ^14 (C) När daggen hade försvunnit, se, då låg det på marken ute i öknen något fint som fjäll, något fint som liknade rimfrost. ^15 (D) Israels barn såg det, och eftersom de inte visste vad det var frågade de varandra: ”Vad är det här?” Mose sade till dem: ”Detta är brödet som Herren har gett er att äta. ¹⁶ Och detta är vad Herren har befallt: Var och en ska samla så mycket av det som han behöver till mat. En gomer^[b] per person^[c] ska ni ta, efter antalet av ert husfolk. Var och en ska ta åt dem som han har i sitt tält.”

¹⁷ Israels barn gjorde så, den ene samlade mer och den andre mindre. ^18 (E) Men när de mätte upp det med gomermåttet hade den som samlat mycket ingenting över, och den som samlat lite saknade ingenting. Var och en hade samlat så mycket som han behövde till mat.^{[d] 19} Och Mose sade till dem: ”Ingen får lämna kvar något av det till i morgon.” ²⁰ Men de lydde inte Mose, utan vissa sparade något av det till nästa morgon. Då växte det maskar i det och det luktade illa. Och Mose blev förargad på dem. ²¹ De samlade sedan in av mannat varje morgon, var och en så mycket han behövde till mat. Men när solhettan kom smälte det bort.

²² På sjätte dagen hade de samlat in dubbelt så mycket av brödet, två gomer för var och en. Folkets alla furstar kom och berättade det för Mose.

Ett nytt liv

^11 (A) Mina älskade, jag uppmanar er som främlingar och gäster att hålla er borta från de köttsliga begären som för krig mot själen. ^12 (B) Uppför er väl bland hedningarna, så att de som anklagar er för att vara onda ser era goda gärningar och prisar Gud den dag han besöker dem.

^13 (C) Underordna er alla mänskliga myndigheter för Herrens skull, både kejsaren som högste härskare ¹⁴ och ståthållarna^[a], som är sända av honom för att straffa dem som gör det onda och hedra dem som gör det goda. ^15 (D) Det är Guds vilja att ni genom att göra gott ska tysta munnen på oförståndiga och okunniga människor. ^16 (E) Ni är fria, men använd inte friheten som täckmantel för det onda utan för att tjäna Gud. ^17 (F) Visa aktning för alla, älska era trossyskon, vörda Gud och ära kejsaren.

Kristus som föredöme och Frälsare

^18 (G) Ni slavar, underordna er era herrar och visa dem all respekt, inte bara de goda och milda utan även de hårda^[b]. ^19 (H) Det är en nåd^[c] när någon är medveten om Gud och därför håller ut när han får lida oskyldigt. ^20 (I) Vad är det värt för beröm om ni står ut med straff när ni syndar? Men om ni står ut med att lida när ni gör det goda, då är det en nåd inför Gud.

^21 (J) Till detta är ni kallade. Kristus led i ert ställe och efterlämnade ett exempel åt er, för att ni ska följa i hans fotspår. ^22 (K) Han hade inte begått någon synd, och inget svek fanns i hans mun.^{[d] 23 (L)} När han blev hånad svarade han inte med hån, när han fick lida svarade han inte med hot, utan han överlämnade sin sak åt honom som dömer rättvist. ^24 (M) Han bar våra synder i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten. Genom hans sår är ni helade. ^25 (N) Ni var som vilsna får, men nu har ni vänt om till era själars herde och vårdare^[e].^[f]

^12 (A) Detta är mitt bud: att ni ska älska varandra så som jag har älskat er. ^13 (B) Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner. ^14 (C) Ni är mina vänner, om ni gör vad jag befaller er. ¹⁵ Jag kallar er inte längre tjänare, för tjänaren vet inte vad hans herre gör. Jag kallar er vänner, för jag har låtit er veta allt som jag hört av min Far. ^16 (D) Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut och bära frukt, och er frukt ska bestå. Då ska Fadern ge er vad ni än ber honom om i mitt namn. ¹⁷ Och detta befaller jag er: att ni ska älska varandra.

Hatade av världen

^18 (E) Om världen hatar er, ska ni veta att den har hatat mig före er^[a]. ^19 (F) Hade ni tillhört världen, skulle världen ha älskat er som sina egna. Men ni tillhör inte världen, utan jag har utvalt er och tagit er ut ur världen. Därför hatar världen er. ^20 (G) Kom ihåg vad jag sagt: tjänaren är inte större än sin herre. Har de förföljt mig, ska de också förfölja er. Har de bevarat mitt ord, ska de också bevara ert ord.^{[b] 21 (H)} Men allt detta kommer de att göra mot er för mitt namns skull, därför att de inte känner honom som har sänt mig.

^22 (I) Hade jag inte kommit och talat till dem, skulle de vara utan synd^[c]. Men nu har de ingen ursäkt för sin synd. ^23 (J) Den som hatar mig hatar också min Far. ^24 (K) Hade jag inte gjort sådana gärningar bland dem som ingen annan gjort, så skulle de vara utan synd. Men nu har de sett dem, och de har hatat både mig och min Far. ²⁵ Så skulle ordet uppfyllas som står skrivet i deras lag: De har hatat mig utan orsak.^[d]

^26 (L) Men när Hjälparen kommer som jag ska sända er från Fadern, sanningens Ande som utgår från Fadern, då ska han vittna om mig. ^27 (M) Också ni ska vittna, eftersom ni har varit med mig ända från början.