Previous Prev Day Next DayNext

Book of Common Prayer

Daily Old and New Testament readings based on the Book of Common Prayer.
Duration: 861 days
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Version
Psaltaren 146-147

Herren vår hjälpare

146 [a]Halleluja!
    Lova Herren, min själ!
[b]Jag vill lova Herren
        så länge jag lever,
    lovsjunga min Gud
        så länge jag är till.
[c]Lita inte till furstar,
    till människors barn
        som inte kan frälsa.
[d]Deras ande lämnar dem,
        de blir jord igen.
    Den dagen går deras planer
        om intet.

[e]Salig är den som har Jakobs Gud
        till sin hjälpare,
    som sätter sitt hopp
        till Herren sin Gud,
[f]till honom som har gjort
    himmel och jord och hav
        och allt som finns i dem,
    som är trofast för evigt,
som skipar rätt för de förtryckta
    och ger bröd åt de hungriga.

Herren befriar de fångna,
[g]Herren öppnar de blindas ögon,
    Herren reser upp de nerböjda,
        Herren älskar de rättfärdiga,
[h]Herren bevarar främlingar
        och stöder faderlösa och änkor,
    men de gudlösas väg
        gör han krokig.
10 [i]Herren är kung för evigt,
    din Gud, Sion,
        från släkte till släkte.
    Halleluja!

Herrens välgärningar

147 [j]Halleluja!
    Det är gott att lovsjunga vår Gud,
        lovsång är ljuvligt och skönt.

[k]Herren bygger upp Jerusalem,
    han samlar Israels förskingrade.
[l]Han helar dem som har
        förkrossade hjärtan
    och förbinder deras sår.
[m]Han bestämmer stjärnornas antal,
    han nämner dem alla vid namn.
[n]Stor är vår Herre och väldig i kraft,
    hans förstånd är utan gräns.
[o]Herren stöder de ödmjuka,
    men de gudlösa
        slår han till jorden.

Sjung till Herren
        med tacksamhet,
    lovsjung vår Gud till harpa!
[p]Han täcker himlen med moln
        och bereder regn åt jorden,
    han låter gräset gro på bergen
[q]och ger föda åt djuren,
    åt korpens ungar som ropar.
10 [r]Han har inte sin glädje
        i hästens styrka,
    inte sin fröjd i mannens snabbhet[s].
11 Herren har sin glädje i dem
    som vördar honom,
        som hoppas på hans nåd.

12 Jerusalem, prisa Herren,
    Sion, lova din Gud!
13 Han stärker bommarna
        för dina portar,
    han välsignar dina barn i dig.
14 [t]Han ger dina gränser fred,
    han mättar dig med bästa vete.

15 Han sänder sitt budskap till jorden,
    hans ord går ut med hast.
16 [u]Han låter snö falla som ull,
    sprider rimfrost som aska.
17 Han kastar sitt hagel som smulor.
    Vem kan bestå inför hans köld?

18 Han sänder sitt ord
        och det frusna smälter,
    han låter sin vind[v] blåsa
        och vattnet strömmar.
19 [w]Han förkunnar sitt ord för Jakob,
    sina lagar och bud för Israel.
20 [x]Så har han inte gjort
        för något annat folk,
    de känner inte hans domar.
        Halleluja!

Psaltaren 111-113

Herrens storhet och nåd

111 [a][b]Halleluja!
    Jag vill tacka Herren
        av hela mitt hjärta
    i de ärligas råd och församling.
Stora är Herrens gärningar,
    de begrundas av alla
        som älskar dem.
Majestät och härlighet är hans verk,
    hans rättfärdighet består för evigt.

Han gör så att man minns
        hans under,
    nådig och barmhärtig är Herren.
[c]Han ger mat åt dem
        som vördar honom,
    han minns sitt förbund för evigt.
Sina gärningars kraft
        visade han sitt folk
    när han gav dem
        hednafolkens arvedel.
[d]Hans händers verk
        är sanning och rätt,
    alla hans befallningar
        är orubbliga[e].
De står fasta för alltid
        och för evigt,
    fullbordade med sanning
        och rättvisa.

[f]Han har sänt sitt folk befrielse
    och grundat sitt förbund
        för evig tid.
    Heligt och vördat är hans namn.
10 [g]Att vörda Herren
        är början till vishet,
    gott förstånd får alla
        som handlar så.
    Hans lov består för evigt.

Salig är den som vördar Herren

112 [h][i]Halleluja!
    Salig är den som vördar Herren
        och har stor glädje i hans bud.
[j]Hans ättlingar
        blir mäktiga på jorden,
    de ärligas släkte blir välsignat.
[k]Rikedom och välstånd
        råder i hans hus,
    hans rättfärdighet består för evigt.
[l]För de ärliga går han upp
        som ett ljus i mörkret,
    nådig, barmhärtig och rättfärdig.

[m]Det går väl för[n] den
        som är barmhärtig och lånar ut,
    som sköter sina saker
        med rättfärdighet.
[o]Han ska aldrig vackla,
    den rättfärdige blir ihågkommen
        för evigt.
[p]Han är inte rädd för olycksbud,
    hans hjärta är frimodigt
        och litar på Herren.
[q]Hans hjärta är tryggt
        och utan fruktan,
    till sist får han se sina fiender falla.
[r]Han strör ut, han ger åt de fattiga,
    hans rättfärdighet består
        för evigt.
    Hans horn ska höjas högt med ära.

10 [s]Den gudlöse ser det
        och grämer sig,
    han gnisslar tänder
        och tynar bort.
    De gudlösas begär
        blir det ingenting av.

Herrens omsorg om den ringe

113 [t][u]Halleluja!
    Prisa, ni Herrens tjänare,
        prisa Herrens namn!
[v]Välsignat är Herrens namn
    från nu och till evig tid!
[w]Från solens uppgång
        till dess nedgång
    prisas Herrens namn.

[x]Herren är upphöjd över alla folk,
    hans ära når över himlen.
[y]Vem är som Herren vår Gud,
    han som tronar så högt,
[z]som ser ner så djupt –
    vem i himlen och på jorden[aa]?
[ab]Han reser den ringe ur stoftet
    och lyfter den fattige ur dyn
[ac]för att sätta honom bland furstar,
    bland sitt folks furstar.
[ad]Han ger den ofruktsamma ett hem
    som en lycklig mor med barn.
        Halleluja!

1 Moseboken 1:1-2:3

Världens skapelse

(A) I begynnelsen[a] skapade Gud himmel och jord[b]. Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade över vattnet.

(B) Gud sade: ”Varde ljus!” Och det blev ljus. Gud såg att ljuset var gott, och han skilde ljuset från mörkret. Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Och det blev afton och det blev morgon, den första dagen.

(C) Gud sade: ”Mitt i vattnet ska finnas ett valv[c] som skiljer vatten från vatten.” (D) Gud gjorde valvet och skilde vattnet under valvet från vattnet över valvet. Och det blev så. Gud kallade valvet himmel. Och det blev afton och det blev morgon, den andra dagen.

(E) Gud sade: ”Vattnet under himlen ska samlas till en enda plats så att det torra blir synligt.” Och det blev så. 10 Gud kallade det torra land, och vattensamlingen kallade han hav. Och Gud såg att det var gott.

11 Gud sade: ”Jorden ska frambringa grönska, fröbärande örter och fruktträd, som bär frukt med frö efter sina slag på jorden.” Och det blev så. 12 Jorden frambringade grönska, fröbärande örter efter sina slag och träd som bär frukt med frö efter sina slag. Och Gud såg att det var gott. 13 Och det blev afton och det blev morgon, den tredje dagen.

14 (F) Gud sade: ”På himlavalvet ska finnas ljus som skiljer dagen från natten. De ska vara tecken som utmärker högtider, dagar och år, 15 och de ska vara ljus på himlavalvet som lyser över jorden.” Och det blev så. 16 (G) Gud gjorde de två stora ljusen, det större att härska över dagen och det mindre att härska över natten, och likaså stjärnorna. 17 Han satte dem på himlavalvet till att lysa över jorden, 18 att härska över dagen och natten och att skilja ljuset från mörkret. Och Gud såg att det var gott. 19 Och det blev afton och det blev morgon, den fjärde dagen.

20 Gud sade: ”Vattnet ska vimla av levande varelser, och fåglar[d] ska flyga över jorden på himlavalvet.” 21 Och Gud skapade de stora havsdjuren och alla levande varelser som rör sig och som vattnet vimlar av, alla efter deras slag, och alla bevingade fåglar efter deras slag. Och Gud såg att det var gott. 22 (H) Gud välsignade dem och sade: ”Var fruktsamma och föröka er och uppfyll vattnet i haven. Och fåglarna ska föröka sig på jorden.” 23 Och det blev afton och det blev morgon, den femte dagen.

24 Gud sade: ”Jorden ska frambringa levande varelser efter deras slag, boskapsdjur, kräldjur och jordens vilda djur efter deras slag.” Och det blev så. 25 Gud gjorde jordens vilda djur efter deras slag, boskapsdjuren efter deras slag och markens alla kräldjur efter deras slag. Och Gud såg att det var gott.

26 (I) Gud sade: ”Låt oss[e] göra människor till vår avbild, lika oss. De ska råda över havets fiskar och himlens fåglar, över boskapsdjuren och hela jorden[f] och alla kräldjur som rör sig på jorden.” 27 Och Gud skapade människan till sin avbild[g], till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna[h] skapade han dem. 28 Och Gud välsignade dem och sade till dem: ”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Råd över havets fiskar, himlens fåglar och alla djur som rör sig på jorden.”

29 (J) Och Gud sade: ”Se, jag ger er alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med frukt som har frö. Det ska ni ha till föda. 30 (K) Och åt jordens alla djur, åt himlens alla fåglar och allt som krälar på jorden, allt som har liv, ger jag alla gröna örter till föda.” Och det blev så. 31 Gud såg på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott. Och det blev afton och det blev morgon, den sjätte dagen.

Så fullbordades himlen och jorden med hela sin härskara[i]. (L) På sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt skapelseverk, och han vilade på sjunde dagen från hela det verk som han gjort.[j] Och Gud välsignade den sjunde dagen och helgade den, för på den dagen vilade han från hela sitt verk som han hade skapat och gjort.

Efesierbrevet 1:3-14

Utvalda i Kristus

(A) Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Far, som i Kristus har välsignat oss med all andlig välsignelse i himlen! (B) Han har utvalt oss i honom före världens skapelse till att vara heliga och fläckfria inför honom. (C) I kärlek har han förutbestämt oss till barnaskap hos honom genom Jesus Kristus, efter sin goda viljas beslut,[a] (D) till ära och pris för den nåd som han har skänkt oss i den Älskade. (E) I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder, tack vare den rika nåd (F) som han lät flöda över oss med all vishet och insikt. (G) Han har låtit oss få veta sin viljas hemlighet enligt det beslut han har fattat i Kristus,[b] 10 (H) den plan som skulle genomföras när tiden var inne: att sammanfatta allt i himlen och på jorden i Kristus.

11 (I) I honom har vi också fått vårt arv, förutbestämda till det av honom som utför allt efter sin viljas beslut, 12 för att vi som först har satt vårt hopp till Kristus ska bli till hans ära och pris. 13 I honom har också ni, när ni hörde sanningens ord, evangeliet om er frälsning, i honom har också ni, när ni kom till tro, fått den utlovade helige Ande som ett sigill. 14 (J) Anden är ett förskott som garanterar vårt arv, att hans eget folk ska befrias, till hans ära och pris.

Johannesevangeliet 1:29-34

29 Nästa dag såg han Jesus komma, och han sade: "Se Guds Lamm[a] som tar bort[b] världens synd! 30 Det var om honom jag sade: Efter mig kommer en man som är före mig, för han var till före mig. 31 Jag kände honom inte[c], men för att han ska uppenbaras för Israel har jag kommit och döper i vatten."

32 (A) Johannes vittnade och sade: "Jag såg Anden komma ner som en duva från himlen och stanna över honom. 33 (B) Jag kände honom inte, men han som sände mig att döpa i vatten sade till mig: Den du ser Anden komma ner och stanna över, han är den som döper i den helige Ande. 34 Jag har sett det och vittnat: han är Guds Son."

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation