Old/New Testament

Lagar om helighet

19 Herren talade till Mose. Han sade: ² Säg till Israels barns hela menighet: Ni skall vara heliga, ty jag, Herren, er Gud, är helig. ³ Var och en av er skall vörda sin mor och sin far. Mina sabbater skall ni hålla. Jag är Herren, er Gud. ⁴ Ni skall inte vända er till avgudar och inte göra er några gjutna gudar. Jag är Herren, er Gud.

⁵ När ni vill offra gemenskapsoffer åt Herren, skall ni offra det på sådant sätt att ni räknas som välbehagliga. ⁶ Det skall ätas samma dag som ni offrar det eller följande dag. Det som blir över till tredje dagen skall brännas upp i eld. ⁷ Om det äts på tredje dagen, är det en styggelse och blir inte mottaget. ⁸ Den som äter av det måste bära sin skuld, ty han har ohelgat det som var helgat åt Herren, och han skall utrotas ur sitt folk.

⁹ När ni bärgar skörden i ert land, skall du inte skörda till den yttersta kanten av åkern och inte plocka upp ströaxen efter din skörd. ¹⁰ Inte heller i din vingård skall du göra någon efterskörd, och de druvor som fallit av i din vingård skall du inte plocka upp. Du skall lämna detta kvar åt den fattige och åt främlingen. Jag är Herren, er Gud.

¹¹ Ni skall inte stjäla eller ljuga eller bedra varandra.

¹² Ni skall inte svära falskt vid mitt namn. Då ohelgar du din Guds namn. Jag är Herren.

¹³ Du skall inte förtrycka din nästa eller plundra honom. Du skall inte undanhålla daglönaren hans lön över natten till morgonen.

¹⁴ Du skall inte uttala förbannelser över en döv, och framför en blind skall du inte lägga något som han kan snava över. Du skall frukta din Gud. Jag är Herren.

¹⁵ Du skall inte handla orätt när du dömer. Du skall inte hålla med någon för att han är fattig och du skall inte vara partisk för den som har makt. Du skall döma din nästa med rättvisa.

¹⁶ Du skall inte gå med förtal bland ditt folk. Du skall inte stå efter din nästas blod. Jag är Herren.

¹⁷ Du skall inte hata din broder i ditt hjärta, men du skall tillrättavisa din nästa, så att du inte för hans skull kommer att bära på synd.

¹⁸ Du skall inte hämnas och inte hysa agg mot någon av ditt folk, utan du skall älska din nästa som dig själv. Jag är Herren.

¹⁹ Mina stadgar skall ni hålla: Du skall inte låta två slags djur av din boskap para sig med varandra. I din åker skall du inte så två slags säd. Ett klädesplagg av två olika slags garn skall du inte ta på dig.

²⁰ Om en man har legat med en kvinna, som är en annan mans slavinna, och sädesuttömning har skett, och hon inte har blivit friköpt eller frigiven, skall de straffas men inte dödas, eftersom hon inte var fri. ²¹ Han skall föra fram sitt skuldoffer, en skuldoffersbagge, inför Herren, till uppenbarelsetältets ingång. ²² När prästen med skuldoffersbaggen bringar försoning för honom inför Herrens ansikte, får han förlåtelse för den synd han har begått.

²³ När ni kommer in i landet och planterar träd av olika slag med ätbar frukt, skall ni se deras frukt som deras förhud. I tre år skall ni betrakta dem som oomskurna och inte äta deras frukt. ²⁴ Under det fjärde året skall all deras frukt vara helig, ett gemenskapsoffer till Herren, ²⁵ och först under det femte året skall ni äta deras frukt. Så skall ni göra för att de skall ge så mycket större avkastning åt er. Jag är Herren, er Gud.

²⁶ Ni skall inte äta något som innehåller blod.

Ni skall inte befatta er med spådom eller trolldom. ²⁷ Ni skall inte rundklippa kanten av ert hår, och inte heller skall du stympa kanten av ditt skägg.

²⁸ Ni skall inte rista märken på er kropp för någon död och inte heller bränna in skrivtecken på er. Jag är Herren.

²⁹ Vanära inte din dotter genom att låta henne bli en sköka, så att landet blir fördärvat genom otukt och uppfyllt av skamliga ting.

³⁰ Mina sabbater skall ni hålla, och för min helgedom skall ni visa vördnad. Jag är Herren.

³¹ Vänd er inte till andebesvärjare eller till spåmän. Sök inte sådana, så att ni blir orena genom dem. Jag är Herren, er Gud.

³² För ett grått huvud skall du resa dig upp, och den gamle skall du ära. Du skall frukta din Gud. Jag är Herren.

³³ När en främling bor hos er i ert land, skall ni inte förtrycka honom. ³⁴ Främlingen som bor ibland er skall räknas som infödd hos er. Du skall älska honom som dig själv. Ni har ju själva varit främlingar i Egyptens land. Jag är Herren, er Gud.

³⁵ Ni skall inte göra orätt när ni dömer i fråga om längd, vikt eller rymd. ³⁶ Rätt våg, rätta vikter, rätt efa, rätt hin-mått skall ni ha. Jag är Herren, er Gud, som har fört er ut ur Egyptens land.

³⁷ Så skall ni nu hålla alla mina stadgar och alla mina lagar och följa dem. Jag är Herren.

Straff för den som bryter mot Guds bud

20 Herren talade till Mose. Han sade: ² Du skall säga till Israels barn: Om någon av Israels barn eller av främlingarna som bor i Israel ger någon av sina avkomlingar åt Molok, skall han straffas med döden. Folket i landet skall stena honom. ³ Jag skall vända mitt ansikte mot den mannen och utrota honom ur hans folk, därför att han givit en av sina avkomlingar åt Molok och orenat min helgedom och ohelgat mitt heliga namn. ⁴ Om folket i landet ser mellan fingrarna med den mannen, när han ger en av sina avkomlingar åt Molok, och inte dödar honom, ⁵ då skall jag själv vända mitt ansikte mot den mannen och mot hans släkt. Och jag skall utrota honom ur folket jämte alla dem som följt honom och i trolös avfällighet dyrkat Molok. ⁶ Om någon vänder sig till andebesvärjare för att i trolös avfällighet hålla sig till dem, skall jag vända mitt ansikte mot honom och utrota honom ur hans folk.

⁷ Ni skall helga er och vara heliga, ty jag är Herren, er Gud. ⁸ Ni skall hålla mina bud och följa dem. Jag är Herren, som helgar er.

⁹ Om någon uttalar förbannelser över sin far eller sin mor, skall han straffas med döden. Sin far och sin mor har han förbannat. Han bär på blodskuld.

¹⁰ Om någon begår äktenskapsbrott med en annan mans hustru, skall den som begår äktenskapsbrott med sin nästas hustru straffas med döden, både äktenskapsbrytaren och äktenskapsbryterskan.

¹¹ Om någon ligger med en kvinna som är hans fars hustru, blottar han sin fars nakenhet. De skall båda straffas med döden. De bär på blodskuld. ¹² Om någon ligger med sin svärdotter, skall de båda straffas med döden. De har begått en avskyvärd handling. De bär på blodskuld. ¹³ Om en man ligger med en annan man som en man ligger med en kvinna, begår de en avskyvärd handling. De skall straffas med döden. De bär på blodskuld. ¹⁴ Om någon till hustru tar en kvinna och dessutom hennes mor, så är det en skändlighet. Man skall bränna upp både honom och dem i eld, för att ingen skändlighet skall finnas ibland er.

¹⁵ Om en man ligger med något djur, skall han straffas med döden, och djuret skall ni döda. ¹⁶ Om en kvinna gör närmande mot något djur för att para sig med det, skall du döda både kvinnan och djuret. De skall straffas med döden. De bär på blodskuld.

¹⁷ Om någon tar sin syster till hustru, sin fars dotter eller sin mors dotter och ser hennes nakenhet, och hon ser hans nakenhet, är det en skamlig gärning. De skall utrotas inför sitt folks ögon. Han bär på missgärning, eftersom han har blottat sin systers nakenhet.

¹⁸ Om någon ligger med en kvinna som har sin månadsrening och blottar hennes nakenhet, blottar han hennes blodflöde. De skall båda utrotas ur sitt folk.

¹⁹ Du skall inte blotta nakenheten hos din mors syster eller din fars syster, ty den som gör det blottar en nära släktings nakenhet. De kommer att bära på missgärning. ²⁰ Om någon ligger med hustrun till sin fars bror, blottar han nakenheten hos sin fars bror. De kommer att bära på missgärning, och de kommer att dö barnlösa. ²¹ Om någon tar sin brors hustru, är det en oren gärning. Han blottar då sin brors nakenhet, och de skall bli barnlösa.

²² Ni skall hålla alla mina stadgar och lagar och följa dem, för att landet inte skall spy ut er, det land dit jag nu för er, så att ni får bo där. ²³ Ni skall inte följa sederna hos de folk som jag driver undan för er, ty just därför att de handlat så som de har gjort, avskyr jag dem. ²⁴ Därför har jag sagt till er: Ni skall ärva deras land, ty jag skall ge er det till arvedel, ett land som flödar av mjölk och honung. Jag är Herren, er Gud, som har avskilt er från andra folk.

²⁵ Gör alltså skillnad mellan rena och orena fyrfotadjur och mellan rena och orena fåglar, så att ni inte gör er själva avskyvärda för de fyrfotadjurs eller fåglars skull, eller för de kräldjurs skull som rör sig på marken, alla dessa djur som jag har avskilt från er som orena. ²⁶ Ni skall vara heliga inför mig, ty jag, Herren, är helig, och jag har avskilt er från andra folk för att ni skall tillhöra mig.

²⁷ När någon, man eller kvinna, befattar sig med andebesvärjelse eller spådom, skall den personen straffas med döden. Han bär på blodskuld och skall stenas.

⁵¹ Och se, då brast förlåten^[a] i templet i två delar, uppifrån och ända ner, jorden skakade och klipporna rämnade, ⁵² gravarna öppnades, och många heliga som hade insomnat fick liv i sina kroppar. ⁵³ De gick efter hans uppståndelse ut ur gravarna och kom in i den heliga staden och visade sig för många. ⁵⁴ När officeren och de som tillsammans med honom bevakade Jesus såg jordbävningen och det som hände, blev de mycket förskräckta och sade: "Denne var verkligen Guds Son."

⁵⁵ Många kvinnor stod där på avstånd och såg på. De hade följt Jesus från Galileen och tjänat honom. ⁵⁶ Bland dem var Maria från Magdala och Maria, som var Jakobs och Josefs mor, och modern till Sebedeus söner.

Jesus begravs

⁵⁷ När det hade blivit kväll, kom en rik man från Arimatea som hette Josef och som hade blivit en Jesu lärjunge. ⁵⁸ Han gick till Pilatus och bad att få Jesu kropp. Pilatus befallde då att han skulle få den. ⁵⁹ Josef tog kroppen, svepte den i rent linnetyg ⁶⁰ och lade den i sin nya grav som han hade låtit hugga ut i klippan. Sedan rullade han en stor sten för ingången till graven och gick därifrån. ⁶¹ Maria från Magdala och den andra Maria var där, och de satt mitt emot graven.

En vaktstyrka bevakar graven

⁶² Nästa dag, som var dagen efter tillredelsedagen,^[b] samlades översteprästerna och fariseerna hos Pilatus ⁶³ och sade: "Herre, vi har kommit att tänka på vad den där villoläraren sade, medan han ännu levde: Efter tre dagar skall jag uppstå. ⁶⁴ Ge därför befallning om att graven blir säkert stängd fram till tredje dagen, så att hans lärjungar inte kommer och stjäl hans kropp och sedan säger till folket att han har uppstått från de döda. Då blir det sista bedrägeriet värre än det första." ⁶⁵ Pilatus sade till dem: "Här har ni vaktstyrkan. Gå och bevaka graven så gott ni kan." ⁶⁶ De gick och bevakade graven och förseglade stenen. De satte också ut vakten.