Old/New Testament
Orena flytningar hos en man
15 Herren talade till Mose och Aron. Han sade: 2 Säg till Israels barn: 3 Om någon får flytning från sin kropp, är hans flytning oren. Detta är vad som gäller om hans orenhet så länge flytningen pågår: Vare sig hans kropp avsöndrar flytningen eller tillsluter sig för flytningen, är han oren. 4 Allt som den sjuke ligger på blir orent, och allt som han sitter på blir orent. 5 Den som rör vid något som han legat på skall tvätta sina kläder och bada i vatten och vara oren ända till kvällen. 6 Den som sätter sig på något som den sjuke suttit på skall tvätta sina kläder och bada i vatten och vara oren ända till kvällen. 7 Den som rör vid den sjukes kropp skall tvätta sina kläder och bada i vatten och vara oren ända till kvällen. 8 Om den sjuke spottar på någon som är ren, skall denne tvätta sina kläder och bada i vatten och vara oren ända till kvällen. 9 Varje sadel som den sjuke sitter på när han rider blir oren. 10 Var och en som rör vid något vad det än är som har legat under honom skall vara oren ända till kvällen, och den som bär bort något sådant skall tvätta sina kläder och bada i vatten och vara oren ända till kvällen. 11 Var och en som den sjuke rör vid utan att ha sköljt sina händer i vatten skall tvätta sina kläder och bada i vatten och vara oren ända till kvällen. 12 Ett lerkärl som den sjuke rör vid skall slås sönder, och varje träkärl skall sköljas i vatten.
13 När den som har flytning blir fri från sin flytning, skall han räkna sju dagar för att förklaras ren. Därefter skall han tvätta sina kläder och bada sin kropp i rinnande vatten. Då blir han ren. 14 På åttonde dagen skall han ta två turturduvor eller två unga duvor och komma inför Herrens ansikte, till uppenbarelsetältets ingång, och han skall ge dem åt prästen. 15 Och prästen skall offra dem, den ena till syndoffer och den andra till brännoffer. Så skall prästen bringa försoning för honom inför Herrens ansikte till rening från hans flytning.
16 Om en man har haft sädesuttömning, skall han bada hela sin kropp i vatten och vara oren ända till kvällen. 17 Alla kläder och allt av skinn som sädesuttömningen kommit på skall tvättas i vatten och vara orent ända till kvällen. 18 När en man har legat med en kvinna och sädesuttömning har skett, skall de båda bada i vatten och vara orena ända till kvällen.
Orena flytningar hos en kvinna
19 När en kvinna har sin flytning och det kommer blod från hennes kropp, skall hon vara oren i sju dagar, och var och en som rör vid henne skall vara oren ända till kvällen. 20 Allt som hon ligger på under sin månadsrening blir orent, och allt som hon sitter på blir orent. 21 Var och en som rör vid det som hon legat på skall tvätta sina kläder och bada i vatten och vara oren ända till kvällen. 22 Var och en som rör vid något som hon suttit på skall tvätta sina kläder och bada i vatten och vara oren ända till kvällen. 23 Om någon sak läggs på det som hon har legat eller suttit på och någon sedan rör vid det, skall han vara oren ända till kvällen. 24 Om en man ligger med henne och något av hennes månadsblödning kommer på honom, skall han vara oren i sju dagar, och allt som han ligger på blir orent.
25 Om en kvinna har blödningar under en längre tid, utan att det är hennes månadsrening, eller om hon har blödningar utöver tiden för sin månadsrening, skall samma regler gälla för henne som under tiden för hennes månadsrening. Hon är oren. 26 För allt som hon ligger på så länge hennes blödningar varar skall gälla samma regler som för det hon ligger på under sin månadsrening, och allt som hon sitter på blir orent liksom under hennes månadsrening. 27 Och var och en som rör vid något av detta blir oren. Han skall tvätta sina kläder och bada i vatten och vara oren ända till kvällen.
28 När hon blir ren från blödningen, skall hon räkna sju dagar, och sedan är hon ren. 29 På åttonde dagen skall hon ta två turturduvor eller två unga duvor och bära dem till prästen, till uppenbarelsetältets ingång. 30 Prästen skall offra den ena till syndoffer och den andra till brännoffer. På detta sätt skall prästen bringa försoning för henne inför Herrens ansikte till rening från hennes orena blödning.
31 Ni skall skilja Israels barn från deras orenhet, så att de inte måste dö i sin orenhet, om de orenar mitt tabernakel som står mitt ibland dem.
32 Detta är lagen om den som har flytning och om den som har sädesuttömning så att han därigenom blir oren, 33 och om den kvinna som har sin månadsrening och om den man eller kvinna som har någon flytning, samt om en man som ligger med en oren kvinna.
Den stora försoningsdagen
16 Herren talade till Mose, sedan Arons båda söner hade dött, de som dog när de trädde fram inför Herrens ansikte. 2 Och Herren sade till Mose: Säg till din bror Aron att han inte när som helst får gå in i helgedomen innanför förlåten framför nådastolen som är ovanpå arken, för att han inte skall dö. Ty jag skall uppenbara mig i molnet över nådastolen.
3 Detta skall Aron ha med sig när han går in i helgedomen: en ungtjur till syndoffer och en bagge till brännoffer. 4 Han skall ta på sig en helig livklädnad av linne och ha benkläder av linne på sin kropp, och han skall spänna på sig ett bälte av linne och vira en turban av linne om huvudet. Detta är de heliga kläderna, och innan han tar dem på sig skall han bada sin kropp i vatten. 5 Av israeliternas menighet skall han ta emot två bockar till syndoffer och en bagge till brännoffer.
6 Och Aron skall föra fram sin egen syndofferstjur och bringa försoning för sig och sitt hus. 7 Sedan skall han ta de två bockarna och ställa dem inför Herrens ansikte, vid ingången till uppenbarelsetältet. 8 Aron skall dra lott om de båda bockarna: en lott för Herren och en lott för att skaffa bort synden.
9 Den bock som lotten bestämmer åt Herren skall Aron föra fram och offra till syndoffer. 10 Men den bock som lotten bestämmer för att skaffa bort synden skall ställas levande inför Herrens ansikte, för att försoning skall bringas genom honom. Och sedan skall han sändas i väg ut i öknen för att skaffa bort synden.
11 Aron skall föra fram sin syndofferstjur och bringa försoning för sig själv och sitt hus. Han skall slakta sin syndofferstjur. 12 Sedan skall han ta ett fyrfat, fullt med glöd från altaret som står inför Herrens ansikte, och han skall fylla sina händer med krossad, väldoftande rökelse, och han skall bära in detta innanför förlåten. 13 Han skall lägga rökelsen på elden inför Herren, så att ett moln av rökelse täcker nådastolen ovanpå vittnesbördet, detta för att han inte skall dö. 14 Och han skall ta av tjurens blod och stänka det med sitt finger framtill på nådastolen. Sju gånger skall han stänka blodet framför nådastolen med sitt finger.
15 Sedan skall han slakta folkets syndoffersbock och bära in dess blod innanför förlåten, och han skall göra med blodet som han gjorde med tjurens blod. Han skall stänka det på nådastolen och framför nådastolen. 16 Så skall han bringa försoning för helgedomen och rena den från Israels barns orenheter och överträdelser, ja, från alla deras synder. På samma sätt skall han göra med uppenbarelsetältet, som har sin plats hos dem mitt ibland deras orenheter. 17 Ingen människa får vara i uppenbarelsetältet från den stund då han går in för att bringa försoning i helgedomen, till dess han går ut. Så skall han bringa försoning för sig själv och sitt hus och för Israels hela församling.
18 Sedan skall han gå ut till altaret som står inför Herrens ansikte och bringa försoning för det. Han skall ta av tjurens blod och av bockens blod och stryka på altarets horn runt omkring, 19 och han skall stänka av blodet på altaret med sitt finger sju gånger och rena och helga det från Israels barns orenheter.
20 När Aron har fullbordat försoningen för helgedomen, uppenbarelsetältet och altaret, skall han föra fram den levande bocken. 21 Och Aron skall lägga båda händerna på den levande bockens huvud och bekänna över honom Israels barns alla missgärningar och överträdelser, ja, alla deras synder. Han skall lägga dem på bockens huvud och sedan sända i väg honom ut i öknen genom en man som hålls redo för detta. 22 Bocken skall bära alla deras missgärningar på sig ut i ödemarken, och man skall släppa bocken ute i öknen.
23 Sedan skall Aron gå in i uppenbarelsetältet och ta av sig linnekläderna, som han hade klätt sig i när han gick in i helgedomen, och han skall lämna dem där. 24 Han skall bada sin kropp i vatten på en helig plats och ta på sig sina vanliga kläder. Sedan skall han gå ut och offra sitt eget brännoffer och folkets bränn- offer och bringa försoning för sig och för folket. 25 Fettet av syndoffersdjuret skall han bränna på altaret. 26 Och den som sände i väg bocken för att skaffa bort synden skall tvätta sina kläder och bada sin kropp i vatten. Därefter får han komma in i lägret.
27 Syndofferstjuren och syndoffersbocken, vilkas blod blev inburet för att bringa försoning i helgedomen, skall föras bort utanför lägret, och man skall bränna upp dem i eld med deras hud, kött och orenhet. 28 Den som bränner upp detta skall tvätta sina kläder och bada sin kropp i vatten. Därefter får han komma in i lägret.
29 Detta skall för er vara en evig stadga: I sjunde månaden, på tionde dagen i månaden, skall ni fasta och inte utföra något arbete, varken de som är födda i landet eller främlingen som bor ibland er. 30 Ty på den dagen skall försoning bringas för att rena er. Från alla era synder skall ni renas inför Herrens ansikte. 31 En vilosabbat skall den vara för er, och ni skall fasta. Detta skall vara en evig stadga. 32 Den präst som har blivit smord och invigd till att vara präst i sin fars ställe skall bringa försoning. Han skall ta på sig linnekläderna, de heliga kläderna, 33 och han skall bringa försoning för det allra heligaste och försoning för uppenbarelsetältet och altaret, och han skall bringa försoning för prästerna och allt folket i församlingen.
34 Detta skall för er vara en evig stadga, så att försoning bringas för Israels barn en gång om året för alla deras synder.
Och Aron gjorde så som Herren hade befallt Mose.
Jesus utlämnas till Pilatus
27 Tidigt på morgonen beslöt alla översteprästerna och folkets äldste att de skulle döda Jesus. 2 De lät binda honom, förde bort honom och utlämnade honom till Pilatus,[a] landshövdingen.
Judas tar sitt liv
3 Men då Judas, som hade förrått Jesus, såg att Jesus var dömd, ångrade han sig och lämnade tillbaka de trettio silvermynten till översteprästerna och de äldste 4 och sade: "Jag har syndat och förrått oskyldigt blod." De svarade: "Vad rör det oss? Du vill se det så." 5 Då kastade han silvermynten i templet och gav sig av. Sedan gick han och hängde sig. 6 Översteprästerna tog mynten och sade: "Det är inte tillåtet att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspengar." 7 Och de beslöt att för dessa pengar köpa Krukmakar- åkern till begravningsplats för främlingar. 8 Därför kallas den åkern än i dag Blodsåkern. 9 Då uppfylldes det som var sagt genom profeten Jeremia: Och jag tog de trettio silvermynten, det pris som Israels barn hade satt på honom som hade värderats, [b] 10 och jag gav dem som betalning för Krukmakaråkern, så som Herren hade befallt mig.
Jesus inför Pilatus
11 Jesus ställdes nu inför landshövdingen. Denne frågade honom: "Är du judarnas konung?" Jesus svarade: "Du själv säger det." 12 Och när översteprästerna och de äldste anklagade honom, svarade han inte. 13 Då sade Pilatus till honom: "Hör du inte hur mycket de anklagar dig?" 14 Men Jesus svarade honom inte med ett enda ord, så att landshövdingen blev mycket förvånad.
15 Vid högtiden brukade landshövdingen frige en fånge, en som de själva önskade. 16 Just då hade man en beryktad fånge, som hette Barabbas.[c] 17 När de nu var samlade, frågade Pilatus dem: "Vem vill ni att jag skall frige, Barabbas eller Jesus, som kallas Messias?" 18 Han visste nämligen att det var av avund som de hade utlämnat honom. 19 Medan Pilatus satt på domarsätet, sände hans hustru bud till honom och lät säga: "Ha ingenting att göra med denne rättfärdige man! Jag har i natt lidit mycket i en dröm för hans skull." 20 Men översteprästerna och de äldste övertalade folkmassan att begära att Barabbas skulle friges och Jesus dödas. 21 När landshövdingen frågade dem: "Vilken av de två vill ni att jag skall frige åt er?", svarade de: "Barabbas". 22 Pilatus frågade dem: "Vad skall jag då göra med Jesus, som kallas Messias?" Alla svarade: "Korsfäst honom!" 23 Han frågade: "Vad har han gjort för ont?" Men de skrek ännu högre: "Korsfäst honom!" 24 Då Pilatus såg att ingenting hjälpte utan att oväsendet bara ökade, tog han vatten och tvättade sina händer i folkets åsyn och sade: "Jag är oskyldig till denne mans blod. Ni får själva svara för det." 25 Allt folket svarade: "Hans blod må komma över oss och över våra barn." 26 Då frigav han Barabbas, men Jesus lät han gissla och utlämnade honom till att korsfästas.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln