M’Cheyne Bible Reading Plan
Olja och bröd inför Herren
(2 Mos 27:20-21)
24 Herren talade till Mose: 2 ”Säg till Israels folk att skaffa fram ren olja av pressade oliver till lampstället så att lamporna ständigt kan brinna. 3 Utanför förhänget framför förbundstecknet i uppenbarelsetältet ska Aron sköta om dem varje kväll och morgon så att de brinner natten igenom inför Herren. Detta är en bestående stadga som ska gälla generation efter generation. 4 Lamporna i lampstället av rent guld ska ständigt brinna inför Herren.
5 Av siktat mjöl ska du baka tolv bröd och använda fyra liter mjöl till varje bröd. 6 Du ska stapla dem i två högar med sex bröd i var på bordet av rent guld inför Herren 7 och bredvid dem ska du lägga ren rökelse som i stället för bröd är ett påminnelseoffer, ett eldoffer inför Herren.
8 Sabbatsdag efter sabbatsdag ska man lägga ut bröden inför Herren som ett evigt förbund för israeliterna. 9 Aron och hans söner ska ha bröden som sin del och äta dem på en helig plats. De är högheliga och ska för alltid vara hans andel av eldoffret till Herren.”
Straffet för hädelse mot Gud
10 Ute i lägret började en man vars mor var israelit och hans far egypter att slåss med en israelitisk man. 11 Sonen till den israelitiska kvinnan smädade och förbannade Namnet[a] och fördes fram till Mose. Hans mor hette Shelomit, dotter till Divri av Dans stam. 12 Han hölls i förvar till dess Herrens vilja blev kungjord.
13 Herren talade till Mose: 14 ”För ut honom utanför lägret och be alla som hört vad han sagt att lägga sina händer på hans huvud. Sedan ska hela menigheten stena honom till döds. 15 Säg till israeliterna att den som hädar sin Gud måste stå för det. 16 Den som smädar Herrens namn måste dö. Hela församlingen ska stena honom. Såväl en utlänning som en israelit som hädar Herrens namn måste dö.
17 Den som dödar en annan människa måste straffas med döden. 18 Den som dödar ett djur måste ersätta det liv för liv. 19 När någon skadar sin nästa, ska man göra detsamma för honom, 20 bruten lem för bruten lem, öga för öga och tand för tand. Så som någon skadar en annan, ska han själv skadas.
21 Den som alltså dödar ett djur måste ersätta det och den som dödar en människa måste dö. 22 Ni ska ha samma lag för en utlänning och en israelit, för jag är Herren, er Gud.”
23 Så talade Mose till israeliterna. De förde då ut mannen som förbannat utanför lägret och stenade honom. Så som Herren hade befallt Mose, så gjorde israeliterna.
Klagan, bön om räddning
(Ps 71:1-3)
31 För körledaren. En psalm av David.
2 Till dig, Herre, tar jag min tillflykt,
låt mig aldrig komma på skam.
Befria mig i din rättfärdighet.
3 Lyssna till mig,
skynda dig att rädda mig.
Var en klippa för mig, en fästning,
en borg där jag finner frälsning.
4 Du är min klippa och min borg.
Led mig, vägled mig för ditt namns skull!
5 Frigör mig ur nätet som har gillrats åt mig.
Du är min fästning.
6 I dina händer överlämnar jag min ande,
för du befriar mig, Herre, du trofaste Gud.
7 Jag hatar dem som tillber avgudar.
Jag förtröstar på Herren.
8 Jag jublar av glädje för din nåd.
Du såg mitt lidande
och du såg min själs ångest.
9 Du överlämnade mig inte åt min fiende.
Du ledde mig ut i frihet.
10 Herre, var nådig mot mig, för jag är i nöd,
mina ögon är matta av sorg,
likaså min kropp och själ.
11 Mitt liv försvinner i ångest och mina år i suckan,
min styrka och min kropp håller på
att tyna bort på grund av min skuld.
12 För alla mina fienders skull hånas jag,
mina grannar förfärar sig[a] över mig,
och de som ser mig på gatan flyr från mig.
13 Jag är lika bortglömd som en död,
jag har blivit som en krossad kruka.
14 Jag hör mångas skvaller,
skräck finns på alla håll,
de går samman mot mig
för att röja mig ur vägen.
15 Men jag förtröstar på dig, Herre!
Jag säger: ”Du är min Gud.”
16 Mina tider ligger i dina händer,
rädda mig ur mina fienders hand,
från dem som förföljer mig.
17 Låt ditt ansikte lysa över din tjänare!
Rädda mig i din nåd!
18 Herre, låt mig inte komma på skam
när jag ropar till dig.
Låt i stället de gudlösa få skämmas
och lägga sig stilla i dödsriket,
19 där deras lögnaktiga läppar till sist har tystnat,
dessa fräcka, som högmodigt och föraktfullt
talar mot de rättfärdiga.
20 Stor är din godhet
som du har sparat åt dem som fruktar dig
och som du inför alla ger dem som tar sin tillflykt till dig.
21 Du gömmer dem hos dig,
skyddade mot människors sammansvärjning,
du förvarar dem i din hydda
i trygghet mot elaka tungor.
22 Välsignad vare Herren,
för han visade mig sin underbara nåd i en belägrad stad.
23 Förskräckt tänkte jag: ”Jag är bortstött från dig.”
Men du hörde mina böner,
när jag ropade till dig om hjälp.
24 Älska Herren, alla hans fromma.
Herren bevarar de trogna,
men dem som handlar i övermod straffar han strängt.
25 Var starka, fatta mod,
alla ni som hoppas på Herren.
7 Vem vet vad som är bra för människan i livet, under de få och meningslösa dagar hon vandrar här som en skugga? Och vem kan tala om för människan vad som kommer att hända under solen efter att hon är borta?
Visa levnadsråd
2 Ett gott rykte är bättre än den dyrbaraste parfym,
och dödsdagen är bättre än födelsedagen.
3 Det är bättre att gå till ett sorgehus än till ett festställe,
för det är varje människas öde,
och det bör varje levande betänka.
4 Att sörja är bättre än att skratta,
för ett nedstämt ansikte gör gott för hjärtat.[a]
5 Den vises tankar är i sorgehuset
men dårens på nöjesställen.
6 Det är bättre att bli kritiserad av en vis man
än att lyssna på dårars sång.
7 Som törnris som sprakar under grytan
är dårens skratt.
Även det är meningslöst.
8 Rofferi gör en vis man till en dåre,
och mutor fördärvar hans sinne.
9 Slutet är bättre än början,
tålamod är bättre än högmod.
10 Var inte för snabb med att reta upp dig,
för förargelse bor i dårars hjärtan.
11 Säg inte: ”Varför var det bättre förr?”
för det är inte av vishet du ställer den frågan.
12 Vishet är lika bra som ett arv,
en förmån för dem som ser solen.
13 Visheten beskyddar, och det gör även pengar,
men fördelen med kunskapen
är att visheten ger sin ägare liv.
14 Se på Guds gärningar:
Vem kan göra rakt
vad han har gjort krokigt?
15 Var glad under de goda tiderna,
men inse i onda tider att Gud har gjort dem båda,
och människan kan inte utforska
vad som kommer härefter.
16 I mitt meningslösa liv har jag sett
att den rättfärdige går under i sin rättfärdighet
och den gudlöse lever länge i sin ondska.
17 Var inte alltför rättfärdig eller alltför vis.
För varför skulle du fördärva dig själv?
18 Var inte alltför gudlös,
och var inte en dåre.
Varför skulle du dö i förtid?
19 Det bästa är att gripa tag i det ena
utan att släppa det andra.
Den som fruktar Gud slipper hamna i ytterligheter.
20 För den vise är visheten en större styrka
än tio mäktiga män i staden.
21 Det finns ingen rättfärdig på jorden
som gör gott och aldrig syndar.
22 Bry dig inte om vartenda ord som sägs av andra,
så slipper du höra när din tjänare förbannar dig.
23 Du vet ju inom dig hur ofta du själv har förbannat andra.
24 Allt detta har jag prövat med visheten.
Jag sa: ”Jag vill bli vis”,
men det övergick min förmåga.
25 Vad visheten än är, så är den långt borta
och mycket grundläggande –
vem kan någonsin finna den?
26 Sedan beslöt jag att försöka lära känna,
utforska och söka visheten och meningen,
för att inse att det onda är oförnuft och dårskapen vanvett.
27 Jag fann att bittrare än döden är en kvinna,
vars hjärta är snaror och nät,
och vars händer är bojor.
Den som är god inför Gud undgår henne,
men syndaren blir hennes fånge.
28 ”Se vad jag funnit,” säger Predikaren,
”jag har lagt det ena till det andra
för att finna en mening,
29 som jag har sökt men inte funnit:
Jag har funnit en ärbar[b] man bland tusen,
men jag har inte funnit en enda ärbar kvinna bland dem.
30 Se, bara detta har jag funnit:
Gud skapade människorna rättsinniga,
men själva söker de allt annat.”
Ondska under världens sista tid
3 Du bör också veta att det under den sista tiden kommer att bli mycket svårt,[a] 2 för människorna tänker då bara på sig själva och på pengar. De blir skrytsamma, högmodiga, kaxiga, de lyder inte sina föräldrar, de är otacksamma och oheliga, 3 kärlekslösa och oförsonliga. De sprider skvaller och saknar självbehärskning, är grymma och hatar allt gott. 4 De är svekfulla, saknar alla spärrar och är högfärdiga. De älskar njutningar mer än Gud. 5 De vill ge intryck av gudsfruktan men vill inte veta av dess kraft. Håll dig borta från sådana.
6 Dit hör också de som lurar sig in i hemmen och skaffar sig inflytande över lättledda kvinnor som plågas av sina synder och drivs av alla möjliga impulser. 7 Sådana är alltid villiga att följa en ny undervisning, men de lyckas aldrig komma till insikt om sanningen. 8 Så som Jannes och Jambres satte sig upp mot Mose[b], så sätter dessa sig upp mot sanningen. Deras sinnen är fördärvade, och deras tro är ingenting värd.
9 Men deras framgång ska snart ta slut. Deras dårskap ska bli avslöjad inför alla, på samma sätt som Moses motståndare blev avslöjade.
Paulus förmaningar till Timotheos
10 Men du har följt min undervisning, mitt sätt att leva, mina mål, min tro, mitt tålamod, min kärlek, min uthållighet, 11 mina förföljelser och lidanden, sådana som jag fick utstå i Antiochia, Ikonion och Lystra.[c] Men Herren räddade mig från dem alla.
12 På samma sätt kommer alla som vill leva gudfruktigt i Kristus Jesus att bli förföljda. 13 Onda människor och bedragare kommer att gå allt längre i sin ondska. De lurar andra, men är samtidigt lurade själva.
14 Du måste hålla fast vid det du har fått lära dig och blivit övertygad om. Du vet vilka de är som undervisade dig. 15 Ända sedan du var liten känner du ju också till vad som står i de heliga Skrifterna. Där kan du hitta all den vishet du behöver för att bli räddad genom tron på Kristus Jesus. 16 Hela Skriften är inspirerad av Gud och kan användas då man undervisar, tillrättavisar, korrigerar och fostrar till rättfärdighet, 17 så att den som tillhör Gud blir väl rustad för alla goda gärningar.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.