M’Cheyne Bible Reading Plan
Inga sexuella avarter
18 Herren talade till Mose: 2 ”Säg till israeliterna: ’Jag är Herren, er Gud.
3 Gör inte som folket i Egypten där ni bodde och inte heller som folket i Kanaan dit jag leder er. Ta inte över deras seder. 4 Lyd mina befallningar och mina bud noga för jag är Herren, er Gud. 5 Den som håller buden ska leva genom dem. Jag är Herren.
6 Ingen får ha sexuellt umgänge med en nära släkting, för jag är Herren.
7 Ingen får vanära sin far genom att ligga med sin mor; hon är din mor och du får inte ha någon sexuell relation till henne.
8 Du får inte ha någon sexuell relation till din fars hustru för det skulle vanära honom.
9 Inte heller ska du ha en sexuell relation till din syster eller halvsyster vare sig hon är dotter till fadern eller modern och vare sig hon är född i samma hus eller inte.
10 Du ska inte ha sexuellt umgänge med din sondotter eller med din dotterdotter för det är en nära släkting och då vanärar du dig själv.
11 Du ska inte ha sexuellt umgänge med din fars hustrus dotter som din far är far till för hon är din syster, 12 inte heller med din faster för hon är nära släkt med din far.
13 Du ska inte ha sexuellt umgänge med en moster för hon är en nära släkting till din mor 14 och inte heller med din farbrors hustru som du inte får närma dig för hon är din faster.
15 Du ska inte ligga med din svärdotter, din sons hustru som du inte får ligga med, 16 inte heller med din brors hustru för det vanärar din bror.
17 Du får inte ha ett förhållande med både en kvinna och hennes dotter eller sondotter eller dotterdotter, för de är nära släktingar och det är ogudaktigt att göra så.
18 Du ska inte gifta dig med din hustrus syster så länge din hustru lever för de kommer att bli rivaler.
19 Det får inte förekomma att du ligger med en kvinna som har menstruation 20 eller ligger med en annan mans hustru, så att du orenar dig med henne.
21 Du får inte offra något av dina barn till Molok[a]. Du får inte vanhelga din Guds namn, för jag är Herren.
22 Du får inte ligga med en man som man ligger med en kvinna för det är avskyvärt.
23 En man får inte ha sexuellt umgänge med något djur så att han därigenom orenar sig. Inte heller får en kvinna erbjuda sig själv åt ett djur för det är vidrigt.
24 Orena inte er själva genom något av allt detta för så orenar sig de folk som jag kommer att fördriva framför er. 25 Landet har blivit orent. Därför straffade jag dem som bodde där för deras synder och landet spydde ut dem. 26 Ni måste hålla alla mina lagar och förordningar och ni får inte göra er skyldiga till dessa avskyvärdheter, varken ni israeliter eller de utlänningar som bor hos er. 27 Alla dessa avskyvärdheter har folket som bott i landet före er fortsatt med och landet är orent. 28 Gör inte sådana saker för då kommer landet att spy ut er, precis som det spydde ut det folk som var där före er.
29 Var och en som gör sådana avskyvärdheter ska utrotas ur sitt folk. 30 Ni ska alltså lyda mina befallningar och inte ta efter de avskyvärda seder och bruk som fanns före er. Orena inte er själva med dem. Jag är Herren, er Gud.’ ”
En lidandepsalm som börjar i djupaste förtvivlan men övergår i glädje och jubel.[a]
22 För körledaren, efter ”Morgonrodnadens hind”[b]. En psalm av David.
2 Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?
Min räddning förblir långt borta,
hur förtvivlat jag än ropar.
3 Min Gud, jag ropar på dagen, men du svarar inte,
på natten, men jag får ingen ro,
4 och ändå är du den Helige,
till vars tron Israels lovsång stiger.
5 Våra fäder satte sin tillit till dig,
de förtröstade på dig,
och du befriade dem.
6 De ropade till dig och blev räddade.
De förtröstade på dig och blev aldrig besvikna.
7 Men jag är en mask och inte en människa,
hånad av människor
och föraktad av folket.
8 Alla som ser mig hånar mig,
de hånskrattar åt mig
och skakar på huvudet.
9 ”Han förlitar ju sig på Herren,
låt nu Herren gripa in och befria honom,
eftersom han älskar honom!”
10 Herre, du hjälpte mig ut ur min mors liv,
du lät mig vila tryggt vid min mors bröst.
11 Alltsedan min födelse är jag överlämnad åt dig,
sedan jag föddes har du varit min Gud.
12 Var inte långt borta från mig
när jag är i nöd
och ingen finns som hjälper.
13 Tjurar i mängd omger mig,
Bashans tjurar omringar mig.
14 De kommer mot mig med öppna gap
som rovlystna, rytande lejon.
15 Jag hälls ut som vatten,
och alla mina ben är ur led.
Mitt hjärta är som vax,
det smälter i mitt inre.
16 Min styrka har torkat ihop som en lerskärva.
Min tunga klibbar fast i gommen,
och du lägger mig i dödens stoft.
17 Hundar omger mig,
en hop onda män omringar mig.
De har genomborrat[c] mina händer och fötter,
18 och jag kan räkna varje ben i min kropp.
De ser och stirrar på mig.
19 De delar mina kläder mellan sig,
och kastar lott om min klädnad.
20 Herre, var inte så långt borta,
du, min styrka, skynda dig och hjälp mig!
21 Rädda mig från svärdet,
mitt dyrbara liv från hundarnas våld!
22 Rädda mig från lejonens gap
och från vildoxarnas horn.
Du svarar mig.[d]
23 Jag ska göra ditt namn känt för mina bröder.
Jag ska prisa dig mitt i församlingen.
24 Ni som fruktar Herren, prisa honom,
ära honom, ni ättlingar till Jakob!
Bäva för honom, Israels ätt!
25 Han har inte föraktat eller försmått den lidandes elände,
han har inte dolt sitt ansikte för honom,
utan hört hans rop om hjälp.
26 Från dig kommer min lovsång
i den stora församlingen,
jag ska uppfylla mina löften
inför dem som fruktar dig.
27 De ödmjuka ska äta och bli mätta.
De som söker Herren ska prisa honom.
Må ni få livsmod för evigt!
28 Hela jorden ska minnas det och återvända till Herren,
alla folk och stammar ska tillbe honom.
29 Herren tillhör riket
och han regerar över folken.
30 Jordens alla rika ska tillbe honom,
böja knä inför honom,
alla de som sänks ner i stoftet,
de som inte kan hålla sig själva vid liv.[e]
31 De efterkommande ska också tjäna honom,
och de ska få höra om Herren.
32 De ska komma och förkunna hans rättfärdighet
för folk som ännu inte är födda,
för detta har han gjort.
Predikarens personliga erfarenhet
(1:1—2:23)
Allt är meningslöst
1 Ord av Predikaren, Davids son, kung i Jerusalem.
2 ”Tomhet, idel tomhet”[a],
säger Predikaren,
”tomhet, idel tomhet,
allt är tomhet.”
3 Vad får en människa ut av allt sitt arbete,
som hon bemödar sig med under solen?
4 Generationer kommer och generationer går,
men jorden består för evigt.
5 Solen går upp och solen går ner
och skyndar sig tillbaka dit där den gick upp.
6 Vinden blåser åt söder och vänder mot norr,
fram och tillbaka, om och om igen,
och återvänder alltid till sin gång.
7 Alla floder rinner ut i havet,
men havet blir aldrig fullt,
och dit floderna har runnit förr,
dit återvänder de igen.
8 Alla ord är otillräckliga,
ingen kan någonsin säga allt.
Ögat får aldrig nog av att se,
och örat fylls inte av vad det hör.
9 Det som gjorts förr
kommer att göras igen.
Ingenting är nytt under solen.
10 Finns det något om vilket man kan säga: ”Det här är nytt”,
så har det ändå funnits sedan urminnes tider, långt före oss.
11 Dem som funnits i början minns man inte,
och de som ska komma,
kommer också att glömmas av sina efterkommande.
Att vara vis är meningslöst
12 Jag, Predikaren, var kung över Israel i Jerusalem. 13 Jag bestämde mig för att i vishet studera och utforska allt som görs under himlen. Denna tunga uppgift har Gud gett människan att plåga sig med. 14 Jag såg på allt som görs under solen, och allt är meningslöst, ett jagande efter vind.
15 Det som är krokigt kan inte rätas ut,
och det som fattas kan inte räknas.
16 Jag sa för mig själv: ”Jag har blivit stor och skaffat mig mer visdom än någon annan som varit före mig i Jerusalem. I mitt innersta har jag sett mycken vishet och kunskap.” 17 Jag ansträngde mig för att förstå vishet och kunskap, och likaså dumhet och dårskap, och jag insåg att även det var ett jagande efter vind,
18 för ju mer visdom som kommer, desto mer sorg,
ju mer kunskap, desto mer lidande.
Ledare i församlingen
3 Detta budskap är tillförlitligt.
Den som vill bli ledare för en församling strävar efter en viktig uppgift. 2 Därför ska det inte finnas något att anmärka på hos en ledare. Han ska vara trogen i sitt äktenskap[a], nykter, självbehärskad, korrekt i sitt uppträdande, gästfri och kunna undervisa. 3 Han får inte missbruka alkohol eller vara våldsam utan måste vara mild och vänlig och inte ställa till med bråk, inte heller älska pengar. 4 Han måste kunna leda sin egen familj och uppfostra sina barn så att de lyder och visar respekt. 5 För om någon inte kan leda sin egen familj, hur ska han då kunna ansvara för Guds församling? 6 Han får inte vara nyomvänd, för då kan han bli högmodig och få samma dom som djävulen.[b] 7 Han ska ha ett gott rykte bland människorna utanför församlingen, så att han inte blir hånad och lurad i en fälla av djävulen.
8 På samma sätt ska tjänare vara värda respekt och uppriktiga. De får inte dricka mycket alkohol och inte ha begär efter pengar. 9 De ska bevara trons hemlighet i ett rent samvete. 10 Först måste de granskas, och om ingen har något att kritisera dem för kan de börja sin uppgift.
11 På samma sätt ska de kvinnliga tjänarna[c] vara värda respekt. De får inte sprida skvaller utan måste vara nyktra och pålitliga i allt.
12 En tjänare måste vara trogen i sitt äktenskap[d] och kunna leda sina barn och sitt hem. 13 De som sköter sin uppgift väl når en respekterad ställning och stor övertygelse i sin tro på Kristus Jesus.
Sanningen om vår tro
14 Jag skriver till dig därför att jag hoppas att snart kunna resa till dig, 15 men om jag dröjer, så vet du nu hur allt ska vara ordnat i Guds hushåll, den levande Gudens församling, sanningens pelare och grund.
16 Och alla måste erkänna att gudsfruktans hemlighet är stor:
Han uppenbarades i mänsklig gestalt,
visades rättfärdig i Anden,
sågs av änglarna,
förkunnades bland folken,
blev trodd i världen
och togs upp till härligheten.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.