M’Cheyne Bible Reading Plan
Renhetslagar
(11:1—15:33)
Rena och orena djur
(5 Mos 14:3-21)
11 Sedan talade Herren till Mose och Aron:
2 ”Säg till israeliterna att de får äta följande djur bland landdjuren: 3 de djur som har klövar som är delade i två delar och som idisslar får ni äta men inga andra. 4 Dock ska ni inte äta följande, trots att de idisslar eller har kluvna klövar: kamelen som visserligen idisslar men inte har några klövar den ska vara oren för er, 5 klippgrävlingen som idisslar men inte har några klövar, 6 haren som idisslar men inte har klövar den ska vara oren för er. 7 Svin är också orena, för även om de har klövar, så idisslar de inte. 8 Ni ska inte äta kött från dessa djur eller ens röra vid deras döda kroppar. De är orena för er.
9 Av det som lever i vatten får ni bara äta det som har fenor och fjäll, vare sig de lever i floderna eller i havet, 10 men allt annat i haven och i floderna som inte har fenor och fjäll, såväl smådjur som andra vattenlevande djur, ska ni avsky. 11 De ska alltså vara avskyvärda för er. Ni får inte äta deras kött och ni ska avsky deras döda kroppar. 12 Alltså: allt som lever i vatten och inte har fenor och fjäll ska ni avsky.
13 Bland fåglarna[a] är det dessa ni ska avsky och inte äta utan avsky: örn, lammgam, grågam, 14 glada, falk av alla arter, 15 korp av alla arter, 16 berguv, jorduggla, hornuggla, hök av alla arter, 17 kattuggla, fiskuv, tornuggla 18 och minervauggla; vidare: pelikan, asgam, 19 häger, alla arter av pipare, härfågel och fladdermus.
20 Alla flygande smådjur som går på sina ben[b] ska vara avskyvärda för er. 21 Dock får ni äta de bevingade insekter som utöver de övriga benen har hoppben: 22 gräshoppor av alla slag får ni äta, både den vanliga gräshoppan och syrsan. 23 Alla andra insekter med ben ska ni avsky.
24 Av dessa blir ni orena. Den som rör vid deras döda kroppar ska vara oren till kvällen 25 och den som tagit upp en sådan död kropp måste tvätta sina kläder. Han ska vara oren ända till kvällen.
26 Alla djur som bara har delvis kluvna hovar eller djur som inte idisslar ska vara orena för er. Den som rör vid dem blir oren.
27 Fyrfotadjur som går på tassar ska också vara orena för er. Den som rör vid ett sådant djurs döda kropp ska vara oren till kvällen, och 28 den som bär bort den döda kroppen ska tvätta sina kläder och vara oren till kvällen, för de är orena för er.
29 Av de smådjur[c] som rör sig eller krälar på marken är dessa orena för er: vessla, råtta, alla sorters ödlor, 30 den stora ödlan, geckoödla, den lilla ödlan, snigel och kameleont.
31 Av alla smådjur ska dessa vara orena för er. Den som rör deras döda kroppar ska vara oren ända till kvällen, 32 och om den döda kroppen faller ner på något, så ska det också vara orent, vare sig det är av trä eller tyg, skinn eller säck. Det som djuret kommer i beröring med måste läggas i vatten och är orent till kvällen, men sedan är det rent igen. 33 Om djuret faller i ett lerkärl blir det som finns i kärlet orent, och kärlet måste slås sönder. 34 Om någon mat, som annars kunde ha ätits, kommer i beröring med vattnet, så blir den oren. Drycker, som annars kunde ha druckits, blir också orena i orena kärl.
35 Allt som en sådan död kropp faller på blir orent. Om det är en lerugn eller en härd, blir den orenad och måste slås sönder. Den är oren för er. 36 En källa eller behållare, där det finns vatten förblir däremot ren, men den som tar upp den döda kroppen blir oren. 37 Och om den döda kroppen kommer i beröring med utsäde som ska sås på åkern, blir inte detta orenat, 38 men om säden är våt och den döda kroppen faller på den, blir säden oren för er.
39 Om ett djur som man får äta dör, ska den som rör vid kroppen vara oren till kvällen. 40 Den som äter dess kött eller bär bort den döda kroppen ska också tvätta sina kläder och vara oren till kvällen.
41 Djur som krälar på marken ska ni avsky och får inte ätas. 42 Detta gäller både dem som tar sig fram på buken och dem som har fyra eller fler ben. Inga sådana får ätas, för de är orena. 43 Orena inte er själva genom dem, utan akta er för deras orenhet så att ni inte själva blir orena.
44 Jag är Herren, er Gud. Avskilj er och håll er heliga, för jag är helig. Orena er inte genom något av de djur som rör sig på marken. 45 Jag är Herren som ledde er ut ur Egyptens land för att vara er Gud. Håll er därför heliga, för jag är helig.
46 Detta är lagen beträffande landdjuren, fåglarna och allt som lever i vattnet eller krälar på jorden. 47 Ni måste kunna skilja på orent och rent, vilka djur som kan ätas och vilka som inte får ätas.”
Rening efter en förlossning
12 Herren talade till Mose: 2 ”Säg till israeliterna: ’När en kvinna som är med barn föder en pojke, ska hon vara oren i sju dagar på samma sätt som när hon har sin menstruation. 3 På den åttonde dagen ska sonen omskäras. 4 Sedan ska hon vänta 33 dagar för att renas från sin blödning och då får hon inte röra vid något som är heligt och inte heller gå in i helgedomen förrän hennes reningstid är över. 5 Om det är en flicka som föds, ska modern vara oren i två veckor så som under menstruationen. Sedan ska hennes rening från blödningen pågå ytterligare 66 dagar.
6 När hennes reningsdagar för en son eller en dotter är över, ska hon föra fram ett årsgammalt lamm som brännoffer och en ung duva eller en turturduva som syndoffer. Hon ska föra fram dem till prästen vid ingången till uppenbarelsetältet 7 och prästen ska offra dem inför Herren och skaffa försoning för henne. Sedan ska hon vara ren igen efter sina blödningar.
Detta är lagen vid barnafödande, både efter en pojkes och en flickas födelse.
8 Om hon inte har råd att föra fram ett lamm, ska hon ta två turturduvor eller två unga duvor. Den ena ska vara till brännoffret och den andra till syndoffret. Prästen ska skaffa försoning för henne med dessa, så att hon blir ren igen.’ ”
Klagan i en ångestfylld situation
13 För körledaren. En psalm av David.
2 Hur länge, Herre, ska du glömma mig?
Hur länge ska du gömma ditt ansikte för mig?
3 Hur länge måste jag brottas med mina tankar,
bära denna ängslan inom mig dag efter dag?
Hur länge ska min fiende ha övertaget?
4 Se på mig och svara, Herre, min Gud!
Upplys mina ögon, låt mig inte somna in i döden.
5 Låt inte min fiende säga: ”Jag har besegrat honom!”
Låt inte mina ovänner få glädjas över mitt fall.
6 Jag förtröstar på din nåd,
och mitt hjärta gläder sig över din räddning.
Jag vill sjunga till Herrens ära,
för han har varit god mot mig.
Gudsförnekelsens dårskap
(Ps 53)
14 För körledaren. Av David.
Dåren säger för sig själv: ”Det finns ingen Gud!”
De är onda, deras handlingar är fördärvliga,
det finns ingen som gör det goda.
2 Från himlen ser Herren ner på människorna
för att se om det finns någon med förstånd,
någon som frågar efter Gud.
3 Men alla har vänt sig bort,
alla är lika korrumperade.
Det finns ingen som gör det goda,
inte en enda.
4 Förstår de då ingenting, alla de som gör orätt,
de som äter mitt folk som man äter bröd,
de som inte ber till Herren?
5 Men de ska bli skräckslagna,
för Gud är hos de rättfärdiga.
6 Ni hånar den fattiges planer,
men Herren är hans tillflykt.
7 O, att det från Sion kom räddning för Israel!
När Herren återupprättar sitt folk från dess fångenskap
ska Jakob glädja sig och Israel jubla.
26 Heder passar ihop med dårar lika lite
som snö med sommaren och regn med skördetiden.
2 Som en sparv som flyger bort och en svala i flykt
passerar en grundlös förbannelse.
3 Piska åt hästen, betsel åt åsnan
och ris åt dårens rygg!
4 Svara inte en dåre på hans dumma sätt,
för då gör du dig själv likadan som han.
5 Svara dåren på hans dumma sätt,
annars kan han betrakta sig själv som vis.
6 Den som sänder bud med en dåre
kan lika gärna hugga av sig fötterna och ta emot olyckan.
7 Som en förlamads ben
hänger ordspråk från dårens mun.
8 Att hedra en dåre är
som att binda fast en sten i slangbågen.
9 Som en törntagg i en berusad mans hand
är ett ordspråk i en dåres mun.
10 Som en bågskytt som genomborrar alla
är den som lejer en dåre eller vilken förbipasserande som helst.
11 Hunden vänder åter till sina spyor,
och dåren upprepar sina dumheter.
12 Ser du en man som tror sig vara vis,
finns det mer hopp om en dåre än om honom.
13 Den late säger:
”Det är ett rasande lejon på vägen, ett lejon på gatan!”
14 Som en dörr vänder sig på sina gångjärn
vänder sig den late i sängen.
15 Den late stoppar handen i skålen
men orkar inte föra den åter till munnen.
16 Den late anser sig vara visare
än sju män som ger insiktsfulla svar.
17 Som att gripa tag i öronen på en hund som springer förbi
är det att ge sig in i andras gräl.
18 Som en galning som skjuter iväg
brandfacklor, pilar och död
19 är den som lurar sin medmänniska
och säger: ”Jag skämtade bara.”
20 Elden slocknar när veden tar slut,
och grälet tar slut när den som skvallrar går sin väg.
21 Kol för glöd, ved för eld,
en grälmakare för att bråk och kiv ska flamma upp.
22 Skvaller är läckerbitar
som slinker ner i människans inre.
23 Som glasyr på lera är
glödande läppar hos en illasinnad.
24 Den hatiske hycklar med sitt tal,
och i sitt inre bär han på svek.
25 Han talar nådefullt, men tro honom inte,
för i hans innersta finns sju avskyvärda ting.
26 Även om han så listigt kan dölja sitt hat
blir hans ondska ändå uppenbar för alla.
27 Den som gräver en grop faller själv i den.
Den som sätter en sten i rullning får den själv över sig.
28 Den lögnaktige hatar dem som han sårar med sina ord,
och smickraren bringar fördärv.
Var beredda när Jesus kommer tillbaka
5 Om tider och stunder behöver vi inte skriva till er, syskon, 2 för ni vet mycket väl att Herrens dag kommer som en tjuv om natten. 3 Just när människorna säger: ”Det råder fred och trygghet”, då drabbas de av katastrofen, lika plötsligt som när värkarna sätter in hos en kvinna som ska föda barn. Och ingen ska komma undan.
4 Men ni, syskon, lever inte i mörkret, och därför kan den dagen inte överraska er som en tjuv. 5 Ni är alla ljusets och dagens barn. Vi tillhör inte natten eller mörkret. 6 Därför får vi inte sova som de andra utan måste hålla oss vakna och nyktra. 7 Det är på natten man sover, och på natten man dricker sig berusad. 8 Men vi som tillhör dagen måste vara nyktra och ta på oss trons och kärlekens bröstsköld och hoppet om räddning som en hjälm. 9 Gud har ju inte bestämt oss till att drabbas av vreden, utan att vi ska bli räddade genom vår Herre Jesus Kristus. 10 Han dog för oss för att vi för alltid ska leva med honom, vare sig vi är vakna eller sover. 11 Därför ska ni uppmuntra varandra och bygga upp varandra, så som ni redan gör.
Förmaningar och påminnelser
12 Vi vädjar till er, syskon, att sätta värde på era ledare i Herren, dessa som arbetar så hårt ibland er och förmanar er. 13 Tänk gott om dem och visa dem mycket kärlek, på grund av det arbete de gör. Lev i frid med varandra.
14 Vi uppmanar er, syskon, att tillrättavisa dem som inte sköter sig, uppmuntra de missmodiga, ta väl hand om de svaga och ha tålamod med alla. 15 Se till att ingen hämnas på någon, utan försök alltid att göra gott mot varandra och mot alla människor. 16 Var alltid glada, 17 be ständigt 18 och tacka Gud vad som än händer. Detta är nämligen Guds vilja i Kristus Jesus. 19 Släck inte Anden. 20 Förakta inga profetior, 21 utan pröva allt. Ta sedan vara på det som är gott, 22 men håll er borta från allt som är ont.
Slutönskan
23 Må fridens Gud själv helga er helt och fullt, och må er ande, själ och kropp bevaras hela, så att ni är klanderfria den dag vår Herre Jesus Kristus kommer tillbaka. 24 Han som kallar er är trofast, och därför ska han också göra detta.
25 Syskon, be för oss. 26 Ge alla de troende en hälsningskyss.[a] 27 Och lova mig inför Herren Jesus att läsa upp det här brevet för alla de troende.
28 Vår Herre Jesus Kristus nåd åt er alla.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.