M’Cheyne Bible Reading Plan
Syndoffret
4 Herren talade till Mose:
2 ”Säg till israeliterna att följande gäller för dem som oavsiktligt syndar och bryter mot något av Herrens bud:
3 ’Om den smorde prästen syndar och drar skuld över folket, måste han offra en ung felfri tjur som ett syndoffer inför Herren för den synd han begått. 4 Han ska föra fram den till ingången till uppenbarelsetältet, lägga sin hand på dess huvud och slakta den inför Herren. 5 Sedan ska den smorde prästen bära in något av djurets blod i uppenbarelsetältet, 6 doppa sitt finger i blodet och stänka det sju gånger inför Herren, framför förhänget i helgedomen. 7 Prästen ska sedan stryka en del av blodet på rökelsealtarets horn inför Herren i uppenbarelsetältet. Resten av blodet ska hällas ut vid foten av brännofferaltaret vid ingången till uppenbarelsetältet. 8 Sedan ska han ta syndoffertjurens fett som finns på och runt inälvorna, 9 de båda njurarna och fettet runt dem, fettet på låren och på levern som han tar ut tillsammans med njurarna, 10 precis som man gör med tjuren eller kon när man bär fram gemenskapsoffer. Prästen ska bränna det på brännofferaltaret. 11 Men tjurens hud, kött, huvud, ben, inälvor och tarmar, 12 det som är kvar av tjuren ska föras bort till den rena plats utanför lägret dit askan bärs. Där ska alltsammans brännas upp med ved.
13 Om hela Israels menighet syndar oavsiktligt och gör något som något av Herrens bud förbjuder, är de skyldiga. 14 När man får insikt om sin begångna synd, ska församlingen offra en ung tjur som syndoffer och föra fram den till uppenbarelsetältet. 15 Där ska de äldste i menigheten lägga sina händer på tjurens huvud inför Herren och sedan slakta den inför Herren. 16 Sedan ska den smorde prästen bära in en del av dess blod i uppenbarelsetältet, 17 doppa sitt finger i blodet och stänka sju gånger inför Herren framför förhänget. 18 Därefter ska han stryka blod på hornen på altaret i uppenbarelsetältet inför Herren och resten av blodet ska hällas ut vid foten av brännofferaltaret vid ingången till uppenbarelsetältet. 19 Allt fett ska tas bort och brännas på altaret. 20 Han ska följa samma procedur som han gjorde med syndoffertjuren. På så sätt ska prästen skaffa försoning för folket och de ska få förlåtelse. 21 Prästen ska ta ut den offrade tjuren utanför lägret och bränna den där precis som han gjorde med den första tjuren. Det här är ett syndoffer för församlingen.
22 När någon av ledarna oavsiktligt syndar mot något av Herren, sin Guds, bud och gör något förbjudet är han skyldig. 23 Då ska han, så snart han får insikt om den synd som han begått, som offer bära fram en felfri bock. 24 Han ska lägga sin hand på dess huvud och slakta den på det ställe där man slaktar brännoffren inför Herren. Detta är ett syndoffer. 25 Sedan ska prästen ta en del av blodet och stryka det med sitt finger på hornen till brännofferaltaret. Resten av blodet ska hällas ut vid foten av altaret. 26 Allt fett ska brännas upp på altaret alldeles som man gör med fettet från ett gemenskapsoffer. På så sätt ska prästen försona hans synd och han ska få förlåtelse.
27 Om någon av folket syndar oavsiktligt och bryter mot något av Herrens bud är han skyldig. 28 Men så snart han får insikt om den synd som han begått, ska han som offer bära fram en felfri get av honkön för sin synd. 29 Han ska lägga sin hand på syndoffrets huvud och slakta det på det ställe där man slaktar brännoffren. 30 Prästen ska ta en del av blodet och med sitt finger stryka det på brännofferaltarets horn. Resten ska han hälla ut vid altarets fot. 31 Allt fettet ska tas ut precis som vid ett gemenskapsoffer och prästen ska bränna det på altaret som en välbehaglig lukt för Herren. På så sätt skaffar prästen försoning åt honom och han får förlåtelse.
32 Men om han bär fram ett lamm som syndoffer ska det vara en felfri hona. 33 Han ska lägga sin hand på dess huvud och slakta det som ett syndoffer på det ställe där man slaktar brännoffren. 34 Prästen ska ta en del av blodet och med sitt finger stryka det på brännofferaltarets horn och resten av blodet ska hällas ut vid altarets fot. 35 Fettet ska tas bort som när man bär fram lamm till gemenskapsoffer och prästen ska bränna det på altaret ovanpå det eldoffer som offrats till Herren. Prästen skaffar på så sätt försoning åt honom för den synd som han har begått och han ska få förlåtelse.
Första boken
(1—41)
Den rättfärdiges lyckliga liv i kontrast till den gudlöses
1 Lycklig är den som inte följer de ogudaktigas råd,
inte vandrar på syndares väg
eller sitter bland hädare.
2 Han gläder sig i stället över Herrens lag
och reciterar den dag och natt.
3 Han är som ett träd
som växer vid flodstranden,
som bär sin frukt i rätt tid
och vars löv aldrig vissnar.
Han lyckas med allt han gör.
4 Men så är det inte med de gudlösa.
De skingras som agnar för vinden.
5 Därför kan de gudlösa inte bestå på domens dag,
ej heller syndarna bland de rättfärdiga.
6 För Herren vakar över de rättfärdigas väg,
men de gudlösas väg tar slut.
Sions kung[a]
2 Varför gör folken uppror?
Varför smider de meningslösa planer?
2 Jordens kungar reser sig,
makthavarna samlas
mot Herren
och mot hans smorde[b].
3 ”Låt oss slita sönder deras band,
kasta av oss deras bojor!”
4 Han som bor i himlen ler,
Herren hånskrattar åt dem.
5 Sedan tillrättavisar han dem i sin vrede,
i sin vredes glöd förskräcker han dem:
6 ”Jag har installerat min kung
på Sion, mitt heliga berg.”
7 Jag vill förkunna Herrens beslut;
han sa till mig:
”Du är min son. Idag har jag blivit din far[c].
8 Begär av mig, och jag ska ge dig alla folk som arv
och hela jorden som egendom.
9 Du ska krossa dem med järnspira,
slå sönder dem som lerkrukor.”
10 Ni kungar, var nu förståndiga,
låt er varnas, ni härskare på jorden!
11 Tjäna Herren med fruktan,
och gläd er i bävan![d]
12 Kyss sonen,
så att hans vrede inte uppväcks
och ni förgås på er väg!
Hans vrede kan snart upptändas.
Lyckliga är de som tar sin tillflykt till honom!
19 Det är bättre att vara fattig och oförvitlig
än att vara en dåre som ljuger.
2 Att vara ivrig men sakna kunskap för inget gott med sig,
den som bara rusar iväg missar målet.
3 En människas dumhet förstör hennes liv,
men ändå rasar hon mot Herren.
4 Rikedom ger många vänner,
men den fattige har inga vänner kvar.
5 Ett falskt vittne kommer att straffas,
lögnaren kommer inte undan.
6 Många vädjar till en ädel mans välvilja,
och den som är frikostig drar till sig många vänner.
7 Den fattige är hatad av alla sina släktingar,
och hans vänner undviker honom ännu mer.
Förgäves försöker han tala till dem.[a]
8 Den som skaffar sig förstånd älskar sig själv,
och den som bevarar insikten kommer att få framgång.
9 Ett falskt vittne kommer inte undan sitt straff,
och lögnaren går under.
10 Det passar sig inte att en dåre lever i lyx
och ännu mindre att en slav regerar över furstar.
11 En människas förstånd gör henne tålmodig,
och att förlåta en överträdelse ser hon som en heder.
12 Kungens vrede är som ett lejons rytande,
hans välvilja som dagg på gräset.
13 En dåraktig son är en olycka för sin far,
och en hustrus tjat är som ett ihållande takdropp.
14 Hus och rikedomar kan man ärva av sina föräldrar,
men en förståndig hustru kommer från Herren.
15 Lättja leder till djup sömn,
och en slöfock får gå hungrig.
16 Den som lyssnar till tillrättavisning får leva tryggt,
men den som inte ger akt på sin vandring ska dö.
17 Den som visar nåd mot de fattiga lånar till Herren,
och får en belöning av honom för det.
18 Fostra din son så länge det finns hopp,
du vill ju inte bidra till hans död.[b]
19 En man med hett temperament får ta sitt straff.
Om du försöker fostra honom får du göra det gång på gång.
20 Lyssna till råd och ta till dig vägledning,
så blir du vis för resten av livet.
21 Människan gör upp många planer,
men det blir ändå som Herren vill.
22 Det människan längtar efter är nåd och godhet,
och det är bättre att vara fattig än att ljuga.[c]
23 Herrens fruktan ger liv,
mätt går man till vila, skyddad mot det onda.
24 Den late stoppar handen i skålen
men ids inte föra den åter till munnen.
25 Slå hädaren så tar den okunnige lärdom.
Tillrättavisa den som har omdöme, så tar han till sig kunskap.
26 En son som misshandlar sin far och kör iväg sin mor
är skamlös och vanartig.
27 Om du, min son, slutar lyssna på vägledning,
irrar du bort från kunskapens ord.
28 Ett ont vittne hånar rättvisan,
i de gudlösas mun flödar ondska.
29 Straff har bestämts för hädarna
och piskrapp för dårars rygg.
2 Jag vill att ni ska veta hur mycket jag kämpar för er och för dem i Laodikeia[a], och för alla andra som jag inte har träffat personligen. 2 Mitt mål är att de ska styrkas i sina hjärtan, bindas samman i kärlek och nå fram till hela den djupa och rika insikt som är kunskapen om Guds hemlighet[b], nämligen Kristus själv. 3 I honom finns vishetens och kunskapens[c] alla skatter gömda. 4 Detta säger jag för att ingen ska kunna lura er med lockande argument. 5 Även om jag fysiskt är långt borta från er, så är jag hos er i anden. Och jag gläder mig över att få se er stå disciplinerade och fasta i er tro på Kristus.
Nytt liv i gemenskapen med Kristus
6 Ni har tagit emot Kristus Jesus som Herren. Lev[d] då i honom, 7 fast rotade och uppbyggda i honom, styrkta i den tro ni har fått undervisning i, och tacka honom ständigt.
8 Låt ingen fängsla er med tomma och bedrägliga vishetsläror[e], som bygger på mänskliga traditioner och världens läror[f] och inte på Kristus. 9 Den gudomliga fullheten[g] bor nämligen i Kristus i kroppslig gestalt. 10 I honom, som är huvudet för alla härskare och makter,[h] har ni nått er fullhet. 11 I honom har ni också blivit omskurna[i], men inte så som människor gör det, utan genom Kristus omskärelse, det vill säga: ert gamla jag, som styrdes av synden, skars bort 12 när ni begravdes med honom i dopet. I dopet har ni också uppstått med honom genom tron på Guds kraft som uppväckte Kristus från de döda.
13 Ni var döda på grund av era överträdelser och ert oomskurna tillstånd. Men Gud lät er bli levande tillsammans med Kristus. Han förlät oss alla våra överträdelser 14 och drog ett streck över det skuldebrev med dess föreskrifter som anklagade oss. Det tog han bort och spikade fast på korset. 15 Han avväpnade härskarna och makterna och skämde ut dem inför hela världen, då han segrade över dem på korset.[j]
16 Låt därför ingen döma er för vad ni äter eller dricker, eller när det gäller olika högtider, nymånadsdagar eller sabbater. 17 Sådana är bara en skugga av det som skulle komma, men själva kroppen är Kristus.[k] 18 Låt inte segern tas ifrån er av några som ägnar sig åt falsk ödmjukhet och ängladyrkan och aldrig slutar att analysera sina syner. De tänker på ett högfärdigt, mänskligt sätt 19 och har tappat kontakten med huvudet, som hela kroppen får sitt stöd av och hålls samman av, med leder och senor, så att den växer så som Gud vill.
20 Med Kristus har ni dött bort från världens stadgar.[l] Varför beter ni er då som om ni fortfarande hörde till den här världen? Varför lyder ni påbud som: 21 ”Ha inte med det där att göra! Smaka inte på det där! Rör inte det där!”? 22 Sådant ska ju förbrukas och försvinna och hör bara ihop med mänskliga regler och läror. 23 Det kanske ser ut som vishet och som självvalda religiösa övningar, falsk ödmjukhet och förnekelse av och förakt för kroppens behov, men saknar värde.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.