M’Cheyne Bible Reading Plan

Salomo bygger templet

Salomo planerar tempelbygget

(1 Kung 5:1-18)

2 Salomo planerade nu att bygga ett tempel åt Herren och ett kungapalats åt sig själv. ² Han kallade in 70 000 bärare, 80 000 stenhuggare i bergen och 3 600 förmän.

³ Salomo sände detta meddelande till kung Hiram i Tyros:

”Gör som du gjorde mot min far David när du sände cederträ till honom så att han kunde bygga ett palats åt sig att bo i. ⁴ Jag vill nu bygga ett hus åt Herrens, min Guds, namn och helga det åt honom. Där ska man tända välluktande rökelse inför honom, placera skådebröden och bära fram brännoffer varje morgon och kväll, på sabbaterna och vid nymånadsfester och högtider som är föreskrivna av Herren, vår Gud. För så ska det för alltid vara i Israel. ⁵ Det tempel jag ska bygga kommer att vara stort, för vår Gud är större än alla andra gudar. ⁶ Men vem kan bygga ett hus åt honom, när inte ens himlen, himlarnas himmel, kan rymma honom? Och vem är då jag att jag skulle kunna bygga ett hus åt honom, annat än för att tända offereld inför honom?

⁷ Skicka mig därför en kunnig man som kan arbeta i guld, silver, koppar och järn, samt i purpurrött, karminrött och blått garn och snida och gravera. Han ska arbeta tillsammans med de yrkesmän som finns i Juda och Jerusalem och som min far David utsåg.

⁸ Sänd mig också cederträ, cypressträ och almugträ^[a] från Libanons skogar, för jag vet att dina män är skickliga i att hugga timmer på Libanon. Mina män ska tillsammans med dina ⁹ förse mig med en stor mängd timmer, för det hus jag ska bygga ska bli stort och magnifikt. ¹⁰ Jag ger männen som hugger timret 20 000 säckar^[b] tröskat vete, 20 000 säckar korn, 600 kubik^[c] vin och 600 kubik olja.”

¹¹ Kung Hiram av Tyros svarade i ett brev till kung Salomo:

”Det är för att Herren älskar sitt folk som han har gjort dig till dess kung.”

¹² Hiram fortsatte:

”Välsignad vare Herren, Israels Gud, som skapade himmel och jord och som har gett David en sådan vis, klok och förståndig son att bygga ett hus åt Herren och ett kungapalats åt sig själv. ¹³ Jag ska nu sända dig mäster^[d] Hiram, en skicklig yrkesman. ¹⁴ Han är son till en danitisk kvinna och hans far är en tyrisk man. Han är skicklig att arbeta i guld och silver, koppar och järn, sten och trä, purpurrött, blått och fint lingarn. Han är en skicklig gravör och kan förverkliga vilket konstverk som helst som åläggs honom. Han kommer att arbeta tillsammans med dina yrkesmän och dem som utsågs av min herre David, din far.

¹⁵ Sänd nu, min herre, vetet, kornet, oljan och vinet du nämnde, till dina tjänare, ¹⁶ så ska vi på Libanons berg hugga allt det timmer du behöver och föra det till dig på flottar över havet till Jafo. Därifrån kan du sedan frakta det upp till Jerusalem.”

¹⁷ Salomo företog en folkräkning av alla främlingar i Israel, efter den som hans far David hade gjort, och de var 153 600. ¹⁸ Han utsåg 70 000 av dessa till bärare, 80 000 till stenhuggare i bergen och 3 600 till förmän som skulle hålla folket i arbete.

2 Mina barn, jag skriver detta till er för att ni inte ska synda. Men om någon syndar så finns det en som försvarar oss inför Fadern, Jesus Kristus, som är rättfärdig. ² Han är försoningsoffret för våra synder, och inte bara för våra utan hela världens.

³ Att vi har lärt känna honom vet vi av att vi håller hans bud. ⁴ Den som säger: ”Jag känner honom” men inte håller hans bud, är en lögnare, och sanningen finns inte i honom. ⁵ Men hos den som håller hans ord har Guds kärlek verkligen fullföljts. Det är genom detta vi vet att vi är i honom. ⁶ Den som säger sig förbli i honom måste leva på samma sätt som han gjorde.

Ett nytt bud: Älska varandra

⁷ Mina kära, det är inget nytt bud jag skriver till er om, utan ett gammalt som ni har haft från början. Detta gamla bud är ett budskap som ni redan har hört. ⁸ Ändå är det ett nytt bud jag skriver till er, och dess sanning finns i honom och i er, för mörkret försvinner och det sanna ljuset lyser redan.

⁹ Den som säger sig vara i ljuset men samtidigt hatar sin bror, är fortfarande kvar i mörkret. ¹⁰ Men den som älskar sin bror förblir i ljuset, och det finns inget hos honom som får honom att falla. ¹¹ Den som hatar sin bror är kvar i mörkret. Han vandrar i mörkret och vet inte vart han går, eftersom mörkret har förblindat honom.

¹⁵ Älska inte världen och det som finns i den, för om någon älskar världen finns inte Faderns kärlek i honom. ¹⁶ Allt det som finns i världen, de fysiska begären, ögonens begär, livet man skryter över, sådant kommer inte från Fadern, utan från världen. ¹⁷ Och världen ska gå under med sina lockelser. Men den som gör Guds vilja består för evigt.

Fiender till Kristus

¹⁸ Mina barn, den sista timmen är här. Ni har hört att antikrist^[a] ska komma, och redan har många antikrister visat sig. Av detta förstår vi att det är den sista timmen. ¹⁹ De har utgått från oss, men de hörde aldrig till oss. Om de hade hört till oss, hade de stannat kvar. Men nu avslöjades det att de aldrig hörde till oss.

²⁰ Men ni har fått en smörjelse från den Helige, och alla har ni kunskap. ²¹ Jag skriver alltså inte till er för att ni inte har kunskap om sanningen, utan därför att ni känner den och vet att det aldrig kommer någon lögn från sanningen.

²² Vem är lögnare, om inte den som förnekar att Jesus är Kristus? Den som förnekar Fadern och Sonen är antikrist. ²³ Den som förnekar Sonen har inte heller Fadern. Men den som erkänner Sonen har också Fadern. ²⁴ Låt därför det ni har hört från början förbli i er. Om det ni har hört från början förblir i er, kommer ni också att bli kvar i Sonen och Fadern. ²⁵ Detta är vad han själv lovat oss: evigt liv.

²⁶ Jag har skrivit detta till er om dem som försöker leda er vilse. ²⁷ Men i er förblir den smörjelse som ni har fått av honom, och ni behöver ingen som undervisar er. Hans smörjelse undervisar er ju om allt och talar alltid sanning, aldrig lögn. Förbli därför i honom, så som den har lärt er.

Vi är Guds barn

²⁸ Ja, mina barn, förbli i honom, så att vi, när han uppenbarar sig, kan vara frimodiga och inte behöver skämmas inför honom när han kommer tillbaka. ²⁹ Om ni vet att han är rättfärdig, så vet ni också att var och en som gör det som är rättfärdigt är född av honom.

Herren ska döma Nineve

1 Profetia om Nineve. Boken med en syn av Nahum från Elkosh.

¹² Så säger Herren:

Om synd, tro och förlåtelse

(Matt 18:6-7; 18:15; 18:21-22; Mark 9:42)

17 Jesus sa till sina lärjungar: ”Det är oundvikligt att förförelser kommer, men ve den genom vilken de kommer! ² Det skulle vara bättre för honom att bli kastad i havet med en stor sten runt halsen, än att han ska kunna förföra någon av dessa små. ³ Var på er vakt!

Om din medmänniska syndar, så tillrättavisa henne, och förlåt henne om hon ångrar sig. ⁴ Även om hon syndar mot dig sju^[a] gånger om dagen och sju gånger kommer tillbaka och ångrar sig, så ska du förlåta henne.”

⁵ Apostlarna sa till Herren: ”Ge oss mer tro!”

⁶ Herren svarade: ”Om ni hade tro som ett senapsfrö, skulle ni kunna säga till mullbärsträdet där borta: ’Ryck upp dig själv med rötterna och kasta dig i havet!’ Och det skulle lyda er.

Tjänaren som gör sin plikt

⁷ Om någon av er har en tjänare som kommer hem efter att ha plöjt på åkern eller vallat fåren, inte säger ni då till honom: ’Sätt dig genast ned vid bordet och ät!’ ⁸ Nej, ni säger: ’Gör i ordning maten åt mig, fäst upp dina kläder och passa upp mig medan jag äter. Sedan kan du själv äta och dricka.’ ⁹ Man tackar väl inte tjänaren för att han gjorde det han fick order om? ¹⁰ Detsamma gäller er. När ni gjort allt ni fått befallning om, ska ni säga: ’Vi är bara enkla tjänare, vi har bara gjort vår plikt.’ ”

Jesus botar tio spetälska

¹¹ På sin fortsatta vandring mot Jerusalem gick Jesus längs gränsen mellan Galileen och Samarien. ¹² Där gick han in i en by, och då kom tio spetälska emot honom. De stannade en bit bort ¹³ och ropade: ”Jesus, Mästare, förbarma dig över oss!”

¹⁴ Då såg han på dem och sa: ”Gå och visa upp er för prästerna!”^[b] Och medan de var på väg dit blev de rena.

¹⁵ En av dem kom tillbaka till Jesus när han såg att han blivit frisk, och han ropade högt och hyllade Gud. ¹⁶ Sedan kastade han sig ner framför Jesus med ansiktet mot marken och tackade honom. Den mannen var från Samarien^[c].

¹⁷ Jesus frågade då: ”Var det inte tio personer som blev rena? Var är de andra nio? ¹⁸ Är det bara den här främlingen som har kommit tillbaka för att ära Gud?”

¹⁹ Till mannen sa han: ”Res dig upp och gå. Din tro har gjort dig frisk^[d].”

Guds rike

(Matt 24:28; 24:37-39)

²⁰ En gång frågade fariseerna Jesus när Guds rike skulle komma, och han svarade: ”Guds rike kommer inte på ett sätt som man kan se med sina fysiska ögon. ²¹ Man kan inte säga: ’Här är det’, eller: ’Där är det’. Nej! Guds rike är mitt ibland er.^[e]”

²² Sedan sa han till sina lärjungar: ”Det ska komma en tid då ni längtar efter att få uppleva en enda av Människosonens dagar men inte får det.^{[f] 23} Man ska säga till er: ’Där är han’, eller: ’Här är han’. Men gå inte dit, spring inte efter sådant! ²⁴ För liksom blixten flammar till över himlen och lyser upp hela horisonten, så ska Människosonen visa sig på sin dag. ²⁵ Men dessförinnan måste han lida svårt och förkastas av detta släkte.

²⁶ Som på Noas dagar ska det också vara på Människosonens dagar. ²⁷ Då åt man och drack och gifte sig och blev bortgift, ända till den dag då Noa gick in i arken och floden kom och utplånade dem allihop.

²⁸ Likadant var det på Lots tid.^[g] Människorna åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde, ²⁹ ända till den dag då Lot lämnade Sodom. Då regnade eld och svavel från himlen och utplånade dem allihop. ³⁰ Så ska det vara när Människosonen uppenbarar sig.

³¹ Den dagen får den som är uppe på taket^[h] och har sina ägodelar inne i huset inte gå dit ner för att hämta något, och den som är ute på åkern får inte vända tillbaka. ³² Kom ihåg Lots hustru! ³³ Den som försöker bevara sitt liv ska förlora det, men den som förlorar sitt liv ska bevara det.

³⁴ Jag säger er: den natten ska två personer sova i samma säng; den ena tas med, den andra lämnas kvar. ³⁵ Två kvinnor ska mala mjöl tillsammans; den ena tas med, den andra lämnas kvar.^[i]”

³⁷ Då frågade hans lärjungar: ”Herre, var blir det någonstans?”

Jesus svarade: ”Där kroppen finns, där samlas gamarna.”