M’Cheyne Bible Reading Plan
Tempelvakternas uppgifter
26 Avdelningarna för dörrvaktarna var:
Meshelemja från korachiternas släkt, son till Kore, som var en av Asafs söner.
2 Meshelemjas söner var:
Sakarja, den förstfödde,
Jediael, den andre,
Sevadja, den tredje,
Jatniel, den fjärde,
3 Elam, den femte,
Jochanan, den sjätte
och Eljoenai, den sjunde.
4 Oved-Edoms söner var:
Shemaja, den förstfödde,
Josavad, den andre,
Joach, den tredje,
Sakar, den fjärde,
Netanel, den femte,
5 Ammiel, den sjätte,
Isaskar, den sjunde
och Peulletaj, den åttonde.
Gud hade välsignat Oved-Edom.
6 Oved-Edoms son Shemaja hade också söner, som blev ledare för sina familjer eftersom de var dugliga män. 7 Shemajas söner var Otni, Refael, Oved och Elsavad. Hans släktingar Elihu och Semakja var också dugliga män. 8 Alla dessa var avkomlingar till Oved-Edom. De och deras söner var dugliga och starka män i tjänsten. Oved-Edoms avkomlingar var sammanlagt 62.
9 Meshelemja hade söner och ättlingar, dugliga män, sammanlagt 18.
10 Hosa, av Meraris släkt, hade söner, av vilka Shimri var överhuvud, fastän han inte var den förstfödde, men hans far hade gjort honom till överhuvud. 11 Hilkia var den andre, Tevalja den tredje och Sakarja den fjärde. Hosas söner och släktingar var sammanlagt 13.
12 Avdelningarna för dörrvaktarna, uppdelade efter deras huvudmän, hade, liksom deras släktingar, i uppgift att tjänstgöra i Herrens hus. 13 De kastade lott om varje port, ung som gammal, familj för familj.
14 Lotten för den östra porten föll på Shelemja. De kastade sedan lott för hans son Sakarja, en vis rådgivare, och lotten gav honom den norra porten.
15 Oved-Edom fick den södra porten, och hans söner fick ansvaret för förrådsrummen. 16 Den västra porten och Shalleketporten[a] vid övre vägen fick Shuppim och Hosa.
Vaktposter fanns på alla sidor: 17 Dagligen sex leviter i öster, fyra i norr, fyra i söder och två vid förråden, 18 vid tillbyggnaden[b] i väster fyra på vägen och två vid själva tillbyggnaden.
19 Detta var dörrvaktarnas avdelningar, av Korachs och Meraris släkter.
Andra uppgifter
20 Leviterna, deras bröder[c], ansvarade för skattkammaren i Guds hus och förråden för det som blivit helgat. 21 Ladans ättlingar, Gershons släkt genom Ladan, som var familjeöverhuvuden för gersoniten Ladan, var Jechiel, 22 dvs. Jechiels ättlingar, Setam och hans bror Joel. De hade ansvaret för skatterna i Herrens hus.
23 Från Amrams, Jishars, Hebrons och Ussiels släkter 24 var Shuvael, son till Gersom och sonson till Mose, överuppsyningsman över skatterna. 25 Hans släktingar genom Elieser var dennes son Rechavja, hans son Jesaja, hans son Joram, hans son Sikri och hans son Shelomot. 26 Denne Shelomot och hans bröder ansvarade för förråden för det som helgats av kung David, av familjeöverhuvudena, av de högre och lägre officerarna och befälhavarna över hären. 27 En del av krigsbytet helgade de till underhåll av Herrens hus. 28 Shelomot och hans bröder var också ansvariga för allt det som helgats av siaren Samuel, av Saul, Kishs son, av Avner, Ners son, och av Joav, Serujas son. Alla de heliga gåvorna var överlämnade åt Shelomots och hans släktingars omsorg.
29 Kenanja av Jishars släkt och hans söner tilldelades uppgifter utanför templet som tjänstemän och domare.
30 Av Hebrons släkt utsågs Hashavja och 1 700 av hans släktingar från Hebron, alla dugliga män, att förvalta Israel på västra sidan av Jordan, till allt arbete åt Herren och till kungens tjänst. 31 Enligt hebroniternas släktregister var Jeria deras överhuvud. I Davids fyrtionde regeringsår gjordes en genomgång av registren, och man fann dugliga män bland dem i Jaser i Gilead. 32 Jeria hade 2 700 släktingar, dugliga män och familjeöverhuvuden, som kung David satte över Rubens och Gads stammar och den ena halvan av Manasses stam, för att sköta alla Guds och kungens angelägenheter.
Befälhavare i armén
27 Förteckning över israeliterna, familjeöverhuvuden, högre och lägre befälhavare, deras officerare, som tjänade kungen i allt som hade med avdelningarna att göra, och som var i tjänst en månad var under årets alla månader. Varje avdelning bestod av 24 000 man:
2 Befälhavare över första avdelningen, som tjänstgjorde under första månaden, var Jishbaal, Savdiels son. Hans avdelning bestod av 24 000 man. 3 Jishbaal hörde till Peres släkt och hade högsta befälet över alla officerare i hären som tjänstgjorde under första månaden.
4 Befälhavare över andra månadens avdelning var Dodaj av Achoachs släkt, fursten Miklot var befälhavare över sin avdelning som bestod av 24 000 man.
5 Den tredje befälhavaren, för tredje månaden, var Benaja, översteprästen Jojadas son. Hans avdelning bestod av 24 000 man. 6 Denne Benaja var en hjälte bland de trettio och hade befälet över de trettio. Hans son Ammisavad hade befälet över hans avdelning.
7 Den fjärde, för fjärde månaden, var Asael, Joavs bror, och senare hans son Sevadja. Hans avdelning bestod av 24 000 man.
8 Den femte, för femte månaden, var befälhavaren Shamhut av Serachs ätt. Hans avdelning bestod av 24 000 man.
9 Den sjätte, för sjätte månaden, var Ira, Ickeshs son, från Tekoa. Hans avdelning bestod av 24 000 man.
10 Den sjunde, för sjunde månaden, var Heles från Pelet av Efraims stam. Hans avdelning bestod av 24 000 man.
11 Den åttonde, för åttonde månaden, var Sibbekaj av Hushas släkt, som hörde till Serachs ätt. Hans avdelning bestod av 24 000 man.
12 Den nionde, för nionde månaden, var Avieser från Anatot i Benjamins stam. Hans avdelning bestod av 24 000 man.
13 Den tionde, för tionde månaden, var Mahraj från Netofa av Serachs ätt. Hans avdelning bestod av 24 000 man.
14 Den elfte, för elfte månaden, var Benaja från Piraton av Efraims stam. Hans avdelning bestod av 24 000 man.
15 Den tolfte, för tolfte månaden, var Heldaj från Netofa, som hörde till Otniels släkt. Hans avdelning bestod av 24 000 man.
Stamledare
16 Furstarna för Israels stammar var:
Elieser, Sikris son, för Rubens stam,
Shefatja, Maakas son, för Simons stam,
17 Hashavja, Kemuels son, för Levis stam, och Sadok för Aron,
18 Elihu, en av Davids bröder, för Judas stam,
Omri, Mikaels son, för Isaskars stam,
19 Jishmaja, Obadjas son, för Sebulons stam,
Jerimot, Asriels son, för Naftalis stam,
20 Hosea, Asasjas son, för efraimiterna,
Joel, Pedajas son, för ena hälften av Manasses stam,
21 Jiddo, Sakarjas son, för andra hälften av Manasses stam, den som var i Gilead,
Jaasiel, Avners son, för Benjamins stam,
22 Asarel, Jerochams son, för Dans stam.
Dessa var ledarna för Israels stammar.
23 David tog inte med i folkräkningen dem som var tjugo år eller yngre, för Herren hade lovat att israeliterna skulle bli lika oräkneliga som himlens stjärnor. 24 Joav, Serujas son, påbörjade folkräkningen men avslutade den aldrig, för Guds vrede kom över Israel, och slutsumman blev aldrig införd i kung Davids krönika.
Tjänstemän i riket
25 Asmavet, Adiels son, hade ansvaret för de kungliga förråden.
Jonatan, Ussias son, ansvarade för förråden på landsbygden, i städer, byar och vakttorn.
26 Esri, Keluvs son, hade ansvaret för alla som arbetade med jordbruk ute på fälten.
27 Shimi från Rama hade ansvaret för vingårdarna och Savdi från Shefam för vinförråden i vingårdarna.
28 Baal Hanan från Geder hade ansvaret för kungens olivplanteringar och för mullbärsfikonträden på låglandet i väster.
Joash var ansvarig för oljeförråden.
29 Shitraj från Sharon var ansvarig för boskapen som betade i Sharon och Shafat, Adlajs son, för boskapen i dalarna.
30 Ovil, ismaeliten, var ansvarig för kamelerna, Jechdeja från Meronot för åsnorna 31 och hagarén Jasis för småboskapen.
Dessa män var uppsyningsmän över kung Davids egendom.
32 Davids farbror, Jonatan, var rådgivare. Han var en vis och skriftlärd man[d]. Jechiel, Hakmonis son, tjänstgjorde för kungens söner.
33 Achitofel var också rådgivare till kungen. Hushaj från Erek var kungens vän. 34 Achitofel efterträddes av Jojada, Benajas son, och av Evjatar.
Joav var överbefälhavare för kungens här.
Hälsning
1 Från Simon Petrus, som är tjänare och apostel[a] åt Jesus Kristus.
Till dem som genom rättfärdigheten från vår Gud och Frälsare Jesus Kristus har fått samma dyrbara tro som vi.
2 Allt rikare nåd och frid åt er genom kunskap om Gud och vår Herre Jesus.
Tron måste följas av praktisk handling
3 Allt som hör till liv och gudsfruktan har hans gudomliga makt gett oss genom kunskapen om honom som kallade oss i sin härlighet och ärbarhet. 4 Därigenom har han gett oss sina dyrbara och stora löften, för att ni tack vare dem ska få del av den gudomliga naturen, efter att ha kommit undan den korruption som finns i den här världen på grund av onda begär.
5 Gör därför allt för att omsätta er tro i praktisk handling och öka er kunskap, 6 och utöver kunskap självbehärskning, utöver självbehärskning uthållighet, utöver uthållighet gudsfruktan, 7 utöver gudsfruktan vänskap mellan trossyskonen, och utöver vänskapen syskonkärlek. 8 För ju mer dessa egenskaper finns hos er och får växa till, desto mer användbara och produktiva blir ni i er kunskap om vår Herre Jesus Kristus. 9 Men den som saknar dem är blind och närsynt och har glömt att han blivit renad från sina tidigare synder.
10 Syskon, gör därför ert bästa för att bekräfta er kallelse och ställning som utvalda. Gör ni det, kommer ni aldrig att falla, 11 utan ni ska välkomnas att träda in i vår Herre och Frälsare Jesus Kristus eviga rike.
12 Därför tänker jag fortsätta att påminna er om allt detta, även om ni redan känner till det och håller fast vid den sanning som ni äger. 13 Men jag ser det som befogat att fortsätta att påminna er, så länge jag lever kvar i min kropps tält. 14 Jag vet ju att jag snart måste lämna det, för det har vår Herre Jesus Kristus låtit mig veta. 15 Därför vill jag göra allt för att ni alltid ska minnas detta efter att jag är borta.
Profeternas budskap om Jesus är sant
16 Det var inte några skickligt uttänkta myter vi följde när vi berättade för er om vår Herre Jesus Kristus makt och ankomst, utan vi var ögonvittnen till hans majestät. 17 Han fick äran och härligheten från Gud Fadern, när en röst kom till honom från den majestätiska härligheten: ”Detta är min älskade Son, han är min glädje.” 18 Vi hörde själva den rösten när vi var med honom på det heliga berget.[b]
19 Så mycket säkrare står nu det profetiska budskapet för oss, och ni gör väl om ni håller er till det, som till ett ljus som lyser på en mörk plats, tills morgonstjärnan[c] går upp i era hjärtan.
20 Men framför allt ska ni veta att ingen profetia i Skriften har kunnat läggas ut av profeten själv. 21 Ingen profetia har ju kommit till av mänsklig vilja, utan den heliga Anden har drivit människor till att tala vad de fått av Gud.
Israels återupprättelse
(4:1—5:15)
Herrens berg
(Jes 2:2-4)
4 I de yttersta dagarna
ska berget med Herrens hus stå fast grundat,
högst av bergen,
överst bland kullarna.
Folken ska strömma dit,
2 många folk ska komma och säga:
”Kom, låt oss gå upp på Herrens berg,
till Jakobs Guds hus!
Han ska lära oss sina vägar,
och vi ska vandra på hans stigar.”
Från Sion ska nämligen lagen gå ut,
och Herrens ord från Jerusalem.
3 Han ska döma mellan många folk
och skipa rätt bland mäktiga nationer långt borta.
De ska smida sina svärd till plogbillar
och sina spjut till vingårdsknivar.
En nation ska inte mer lyfta svärd mot en annan
och inte mer träna sig för krig.
4 Var och en ska sitta
under sin vinstock och sitt fikonträd,
utan att någon skrämmer dem mer.
Härskarornas Herre har talat.
5 De andra folken vandrar
i sina gudars namn,
men vi vandrar i Herrens,
vår Guds, namn i all evighet.
Herrens plan
6 ”Den dagen, säger Herren,
ska jag samla de haltande,
föra samman de skingrade
och dem som jag har plågat.
7 Jag ska göra de haltande till en kvarleva,
de fördrivna till en mäktig nation,
och Herren ska vara deras kung
på Sions berg
nu och för evigt.
8 Du, herdetorn, dotter Sions kulle,
till dig ska makten komma tillbaka
och dotter Jerusalems forna herravälde återvända.”
9 Men varför ropar du nu så högt?
Finns det ingen kung hos dig?
Har din rådgivare försvunnit?
Smärtan har ju drabbat dig
som när en kvinna föder barn.
10 Vrid dig i födslovånda,
dotter Sion, likt en barnaföderska,
för nu måste du lämna staden
och bo ute på fältet!
Du måste komma till Babylon.
Men där ska du bli räddad,
där ska Herren befria dig
ur dina fienders grepp.
11 Många folk har samlat sig mot dig
och säger:
”Låt Sion bli orenat,
det vill vi beskåda!”
12 Men de känner inte Herrens tankar
och förstår inte hans planer,
att han har samlat dem
som kärvar på en tröskplats.
13 ”Res dig upp och tröska, dotter Sion!
Jag ska ge dig horn av järn
och klövar av koppar,
så att du kan krossa många folk.”
Deras orätta byte
ska du viga åt Herren,
deras rikedomar åt hela jordens Herre.
Vänd om till Gud
13 Just då kom några och berättade för Jesus om de galileer som Pilatus hade dödat medan de offrade i templet.
2 Jesus frågade då: ”Tror ni att dessa galileer var större syndare än de andra i Galileen? Var det därför de fick lida? 3 Nej! Men jag säger er att om ni inte vänder om, så ska ni också mista livet[a].
4 Och hur var det med de arton människor som dog när tornet i Siloa föll över dem? Var de större syndare än alla andra i Jerusalem? 5 Nej! Men jag säger er att om ni inte vänder om, så ska ni också mista livet.”
6 Sedan berättade han en liknelse: ”En man planterade ett fikonträd i sin vingård. Sedan kom han för att se om det fanns någon frukt på det, men han hittade ingen. 7 Till sist bad han sin trädgårdsmästare att hugga ner trädet. ’Jag har i tre år kommit och letat efter frukt på det, utan att finna någonting’, sa han. ’Varför låta det ta upp näring ur jorden?’ 8 Men trädgårdsmästaren bad: ’Herre, låt det stå kvar ett år till, så ska jag gräva runt det och ge det gödning. 9 Kanske blir det fikon på det nästa år. Om inte, så kan du hugga ner det då.’ ”
Jesus botar en kvinna på sabbaten
10 En sabbat när Jesus undervisade i synagogan, 11 fanns där en kvinna som var handikappad på grund av en ande. Hon hade gått framåtböjd i arton år, och kunde inte räta på ryggen.
12 När Jesus fick se henne, kallade han på henne och sa: ”Kvinna, du är fri från din sjukdom!” 13 Sedan lade han händerna på henne, och genast rätade hon på ryggen och började hylla Gud.
14 Men synagogföreståndaren blev arg över att Jesus botade henne på sabbaten. ”Det finns sex dagar i veckan då man får arbeta”, sa han till folket. ”Ni kan komma och bli botade på dem, men inte på sabbaten!”
15 Då svarade Jesus: ”Ni hycklare! Finns det någon av er här som inte löser sin oxe eller åsna från krubban också på sabbaten och leder ut den och ger den vatten? 16 Men här har vi en Abrahams dotter som Satan hållit bunden i arton år, och så skulle hon inte få bli löst från sin boja bara för att det är sabbat!”
17 Det fick hans fiender att skämmas, men folket gladde sig över de stora under han gjorde.
Liknelsen om senapsfröet och om surdegen
(Matt 13:31-33; Mark 4:30-32)
18 Sedan sa han: ”Hur ska vi beskriva Guds rike? Vilken liknelse ska jag använda? 19 Det är som ett senapsfrö som en man sådde i sin trädgård. Det växte och blev till ett träd, där fåglarna kunde bygga bo bland grenarna.” 20 Åter frågade han: ”Vad ska jag jämföra Guds rike med? 21 Det är som när en kvinna blandar in surdeg i tre mått mjöl, så att hela degen blir syrad.”
Den trånga porten
(Matt 7:13-14; 7:2-23; 8:11-12)
22 På sin väg mot Jerusalem gick Jesus genom olika städer och byar och undervisade. 23 Och någon frågade honom: ”Herre, är det bara några få som blir räddade?”
Jesus sa då till dem: 24 ”Kämpa för att komma in genom den trånga porten. Jag säger er, att många ska försöka komma in men inte lyckas. 25 Och när husets herre väl har stigit upp och låst porten och ni då står utanför och bankar och ropar: ’Herre, öppna för oss!’, så ska han svara: ’Jag vet inte vilka eller varifrån ni är!’
26 Då säger ni: ’Men vi har ju ätit och druckit tillsammans med dig. Och du undervisade på våra gator!’
27 Men han ska svara: ’Jag känner er inte och vet inte varifrån ni är! Försvinn härifrån, alla ni orättens hantlangare!’
28 Där ska ni gråta och skära tänder när ni blir utestängda från Guds rike och ser Abraham, Isak och Jakob därinne tillsammans med alla profeterna. 29 Och människor ska komma från öster och väster, norr och söder och ta plats vid måltiden i Guds rike. 30 Då ska de som är sist bli först, och de som är först bli sist.”
Jesus sörjer över Jerusalem
(Matt 23:37-39)
31 Just då kom några fariseer till honom och sa: ”Gå genast härifrån, för Herodes tänker döda dig!”
32 Jesus svarade: ”Hälsa den räven[b] att jag driver ut onda andar och botar sjuka idag och imorgon, och att jag på den tredje dagen når mitt mål. 33 Ja, idag, imorgon och i övermorgon måste jag fortsätta min vandring, för en profet kan inte bli dödad någon annanstans än i Jerusalem.
34 Jerusalem, Jerusalem, du som mördar profeterna och stenar dem som sänts till dig! Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, precis som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte. 35 Nu får ni själva ta hand om ert övergivna hus. Jag säger er: ni kommer inte att få se mig igen förrän ni säger: ’Välsignad är han som kommer i Herrens namn.[c]’ ”
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.