Book of Common Prayer
FÖRSTA BOKEN
De två vägarna
1 (A) Salig är den som inte följer
de gudlösas råd,
som inte går in på[a] syndares väg
och sitter bland föraktare,
2 (B) utan har sin glädje
i Herrens undervisning[b]
och begrundar [c]hans ord
både dag och natt.
3 (C) Han är som ett träd,
planterat vid vattenbäckar,
som bär sin frukt i rätt tid
och vars löv inte vissnar.
Och allt han gör, det lyckas väl.
4 (D) Sådana är inte de gudlösa,
de är som agnar[d]
som skingras för vinden.
5 (E) Därför ska inte de gudlösa
bestå vid domen,
inte syndarna
i de rättfärdigas församling.
6 (F) Herren känner
de rättfärdigas väg,
men de gudlösas väg
leder till fördärvet.
Guds Son och hans motståndare
2 (G) Varför är hednafolken i uppror?
Varför tänker folken
tomma tankar?
2 (H) Jordens kungar reser sig
och furstarna gaddar ihop sig
mot Herren och hans Smorde[e]:[f]
3 (I) "Vi sliter sönder deras band
och kastar av oss deras rep!"
4 (J) Han som tronar i himlen ler,
Herren gör narr av dem.
5 Så talar han till dem i sin vrede,
slår dem med skräck
i sin glödande harm:
6 (K) "Det är jag som har insatt min kung
på Sion, mitt heliga berg."
7 (L) Jag vill förkunna Herrens beslut,
han sade till mig:
"Du är min Son,
jag har fött dig i dag.[g]
8 (M) Be mig, så ger jag dig
hednafolken till arvedel
och hela jorden till egendom.
9 (N) Du ska krossa[h] dem med järnspira,
slå sönder dem som lerkärl."[i]
10 Var nu kloka, ni kungar,
ta varning, ni domare[j] på jorden!
11 (O) Tjäna Herren med fruktan
och gläd er med bävan!
12 (P) Ge Sonen hyllningskyss,
så att han inte vredgas
och ni går under på er väg,
för hans vrede
kan snabbt blossa upp.
Saliga är alla som flyr till honom.
Bön om hjälp mot fiender
3 (Q) En psalm av David när han flydde för sin son Absalom[k].
2 (R) Herre, hur många är inte
mina fiender!
Många reser sig mot mig,
3 många säger om min själ:
"Han får ingen frälsning
hos Gud." Sela[l]
4 (S) Men du, Herre, är en sköld
runt omkring mig.
Du är min ära,
du lyfter mitt huvud.
5 (T) Jag ropar högt till Herren,
och han svarar mig
från sitt heliga berg. Sela
6 (U) Jag lade mig ner och somnade,
jag vaknade igen,
för Herren stöder mig.
7 (V) Jag fruktar inte tiotusen man
som omringar mig från alla håll.
8 (W) Res dig, Herre!
Fräls mig, min Gud!
Du slår alla mina fiender på kinden[m],
du krossar de gudlösas tänder.
9 (X) Frälsningen finns hos Herren.
Låt din välsignelse vila
över ditt folk! Sela
Aftonbön i nöd
4 För körledaren, till stränginstrument. En psalm av David.
2 Svara mig när jag ropar,
min rättfärdighets Gud!
När jag är trängd ger du mig rum.
Förbarma dig över mig
och hör min bön!
3 Höga herrar,
hur länge ska ni kränka
min heder?
Hur länge ska ni älska tomhet
och jaga efter lögn? Sela
4 Ni ska veta hur underbart
Herren tar till sig sin trogne,
Herren hör när jag ropar
till honom.
5 (Y) Grips ni av vrede, synda inte!
Tänk efter i era hjärtan på er bädd
och var stilla. Sela
6 (Z) Bär fram rätta offer
och lita på Herren.
7 (AA) Många säger:
"Vem kan visa oss det goda?"
Låt ditt ansiktes ljus
lysa över oss, Herre!
8 Du har gett mig glädje i hjärtat,
mer än när andra får säd och vin
i mängd.
9 (AB) I frid kan jag lägga mig ner
och sova[n],
för bara du, Herre,
låter mig bo i trygghet.
Den oskyldiges bön om Herrens dom
7 En klagopsalm av David, som sjöng den till Herren på grund av benjaminiten Kushs ord[a].
2 Herre min Gud, jag flyr till dig.
Fräls mig från alla som jagar mig,
rädda mig!
3 (A) Annars river de min själ som lejon,
rycker bort mig utan räddning.
4 (B) Herre min Gud,
om jag har gjort detta,
om jag har orätt på mina händer,
5 (C) om jag lönat min vän med ont
eller plundrat min ovän
utan orsak –
6 låt då fienden jaga min själ
och hinna upp mig,
låt honom trampa mitt liv
till marken
och lägga min ära[b] i stoftet. Sela
7 (D) Res dig, Herre, i din vrede,
stå upp mot mina
fienders raseri!
Vakna till min hjälp[c],
du som har kallat till dom.
8 Låt skaran av folkslag
samlas omkring dig,
trona åter över dem i höjden.
9 (E) Herren håller dom över folken.
Döm mig, Herre,
efter min rättfärdighet,
efter den fullkomlighet
som täcker mig.
10 (F) Gör slut på de gudlösas ondska,
låt den rättfärdige stå fast!
Du som prövar hjärtan och njurar[d]
är en rättfärdig Gud.
11 (G) Min sköld är hos Gud,
han frälser dem
som har ärliga hjärtan.
12 (H) Gud är en rättfärdig domare,
en Gud som visar sin vrede
varje dag.
13 (I) Om någon inte omvänder sig
slipar han sitt svärd,
han spänner sin båge[e]
och laddar den[f],
14 (J) han förbereder
sina dödliga vapen
och gör sina pilar brinnande.
15 (K) Se, han är dräktig med ondska,
han går havande med olycka
och föder lögn.
16 (L) Han gräver en grop
och gör den djup,
men faller själv i graven
han grävde.
17 (M) Hans ondska slår tillbaka
mot hans eget huvud,
hans våld drabbar
hans egen hjässa.
18 (N) Jag vill tacka Herren
för hans rättfärdighet
och lovsjunga
Herren den Högstes namn.
11 (A) Min son,
förakta inte Herrens fostran
och förarga dig inte
när han tuktar dig,
12 (B) för den Herren älskar tuktar han
likt en far[a] den son han har kär.
Vishetens välsignelser
13 Lycklig den människa
som funnit visheten,
den människa som får förstånd,
14 (C) för vishetens värde
är bättre än silvrets
och vinsten hon ger
är bättre än guld.
15 (D) Hon är dyrbarare än pärlor,
ingen av dina skatter[b]
kan jämföras med henne.
16 (E) Långt liv har hon i sin högra hand,
i sin vänstra rikedom och ära.
17 Hennes vägar är ljuvliga vägar,
alla hennes stigar är trygga.
18 (F) Hon är ett livets träd[c]
för dem som får tag i henne,
lyckliga är de
som håller fast vid henne.
19 (G) Genom visheten har Herren
lagt jordens grund,
med förstånd har han
berett himlen.
20 Genom hans kunskap
bröt djupets vattenmassor fram
och molnen droppade av fukt.
18 (A) Kära barn, låt oss inte älska med ord eller fraser, utan i handling och sanning. 19 Då vet vi att vi är av sanningen, och inför honom kan vi övertyga vårt hjärta, 20 (B) om det fördömer oss, att Gud är större än vårt hjärta och vet allt. 21 (C) Mina älskade, om hjärtat inte fördömer oss har vi frimodighet inför Gud, 22 (D) och vad vi än ber om, det får vi av honom eftersom vi håller hans bud och gör det som gläder honom. 23 (E) Och detta är hans bud: att vi ska tro på hans Sons namn, Jesus Kristus, och älska varandra så som han befallt oss. 24 (F) Den som håller fast vid hans bud förblir i Gud och Gud i honom. Och att Gud förblir i oss, det vet vi av Anden som han gett oss.
Pröva andarna
4 (G) Mina älskade, tro inte varje ande, utan pröva om andarna kommer från Gud. Det finns ju många falska profeter som har gått ut i världen. 2 (H) Så känner ni igen Guds Ande: varje ande som bekänner att Jesus är Kristus[a] som kommit i köttet, den är från Gud, 3 (I) och varje ande som inte bekänner Jesus, den är inte från Gud. Detta är Antikrists ande, som ni har hört skulle komma och som redan nu finns i världen.
4 (J) Ni, kära barn, är från Gud och har besegrat dem, för han som är i er är större än den som är i världen. 5 (K) De är från världen, därför talar de utifrån världen och världen lyssnar till dem. 6 (L) Vi tillhör Gud. Den som känner Gud lyssnar till oss[b]. Den som inte är av Gud lyssnar inte till oss. Det är så vi känner igen sanningens Ande och villfarelsens ande.
11 När Jesus hade gett sina tolv lärjungar alla dessa instruktioner, gick han därifrån för att undervisa och predika i deras städer.
Jesus svarar Johannes Döparen
2 (A) Johannes fick i fängelset höra talas om Kristi gärningar. Han sände då bud med sina lärjungar 3 och frågade honom: "Är du den som skulle komma? Eller ska vi vänta på någon annan?"
4 Jesus svarade dem: "Gå och berätta för Johannes vad ni hör och ser: 5 (B) Blinda ser, lama går[a], spetälska blir rena, döva hör, döda uppstår och fattiga får höra glädjens budskap. 6 (C) Salig är den som inte tar anstöt av mig."
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation