Book of Common Prayer
Den troendes tröst i Herrens ord
אAlef
119 [a][b]Saliga är de som vandrar
i fullkomlighet,
som lever efter Herrens
undervisning.
2 [c]Saliga är de som tar vara
på hans vittnesbörd,
som söker honom
av hela sitt hjärta,
3 [d]som inte gör orätt
utan vandrar på hans vägar.
4 Du har gett dina befallningar
för att de ska hållas noga.
5 Om bara mina vägar var rätta
så att jag höll dina stadgar!
6 Då skulle jag inte skämmas
när jag tänker på alla dina bud.
7 Jag vill tacka dig med ärligt hjärta
när jag lär mig dina rättfärdiga
domar.
8 Dina stadgar vill jag hålla.
Överge mig aldrig!
בBeth
9 [e]Hur kan den som är ung
hålla sitt liv rent?
Genom att hålla sig till ditt ord.
10 Jag söker dig av hela mitt hjärta.
Låt mig inte villas bort
från dina bud.
11 Jag gömmer ditt ord i mitt hjärta
för att jag inte ska synda mot dig.
12 Lovad är du, Herre!
Lär mig dina stadgar.
13 Med mina läppar förkunnar jag
din muns alla domar.
14 Jag jublar över dina vittnesbörds väg
som över stora skatter.
15 Jag ska begrunda
dina befallningar
och tänka på dina vägar.
16 Jag har min glädje i dina stadgar,
jag glömmer inte ditt ord.
גGimel
17 Var god mot din tjänare,
så att jag får leva
och hålla mig till ditt ord.
18 Öppna mina ögon,
så att jag ser undren
i din undervisning.
19 [f]Jag är en främling på jorden.
Dölj inte dina bud för mig!
20 [g]Min själ förtärs
av ständig längtan
efter dina domar.
21 [h]Du tillrättavisar de fräcka,
de förbannade som villar bort sig
från dina bud.
22 Ta bort vanära och förakt från mig,
för jag tar vara på dina vittnesbörd.
23 [i]Även om furstar sitter
och rådslår mot mig,
begrundar din tjänare dina stadgar.
24 Dina vittnesbörd är min glädje,
de är mina rådgivare.
Klagan över växande ondska
12 För körledaren, till sheminít.[a]
En psalm av David.
2 (A) Fräls, Herre!
De fromma är borta,
de trofasta är försvunna
bland människors barn.
3 (B) De ljuger för varandra,
de talar med hala läppar
och dubbelt hjärta.
4 (C) Herre, utrota alla hala läppar
och tungan som talar stora ord,
5 (D) dem som säger:
"Med vår tunga har vi makt,
våra läppar är med oss.
Vem är herre över oss?"[b]
6 (E) "De svaga förtrycks
och de fattiga klagar –
nu griper jag in", säger Herren,
"jag ska ge frälsning
åt den som längtar efter det[c]."
7 (F) Herrens ord är rena ord,
silver luttrat i degel av jord,
renat sju gånger.
8 Du, Herre, ska bevara dem,
du ska för evigt beskydda dem[d]
från detta släkte.
9 Runt omkring går gudlösa fram,
när det usla hålls högt
bland människors barn.
I djup ångest
13 För körledaren. En psalm av David.
2 (G) Hur länge, Herre?
Ska du glömma mig för evigt?
Hur länge ska du
dölja ditt ansikte för mig?
3 (H) Hur länge ska jag ha oro i min själ
och ångest i mitt hjärta
dag efter dag?
Hur länge ska min fiende
triumfera över mig?
4 Se mig, svara mig,
Herre min Gud!
Ge mina ögon ljus
så att jag inte somnar in i döden.
5 (I) Låt inte min fiende säga:
"Jag besegrade honom!"
eller mina ovänner jubla
när jag vacklar.
6 (J) Men jag litar på din nåd,
mitt hjärta jublar
över din frälsning.
Jag vill sjunga till Herren,
för han är god mot mig.
De gudlösas dårskap
14 [e](K) För körledaren. Av David.
Dåren säger i sitt hjärta:
"Det finns ingen Gud."
Onda och vidriga
är deras gärningar,
ingen finns som gör det goda.
2 (L) Herren blickar ner från himlen
över människors barn
för att se om det finns
någon som förstår,
någon som söker Gud.
3 (M) Men alla har avfallit,
alla är fördärvade.
Ingen finns som gör det goda,
inte en enda.
Varning för olika slags dårskap
6 (A) Min son, har du gått i borgen
för din nästa
och gett ditt handslag
åt en främling?
2 Har du blivit snärjd av dina ord
och fångad av vad din mun
har sagt?
3 Gör då så här, min son,
för att rädda dig när du hamnat
i din nästas våld:
Gå och ödmjuka dig
och ge honom ingen ro,
4 (B) unna inte dina ögon någon sömn
eller dina ögonlock en blund,
5 (C) rädda dig som en gasell
ur hans grepp
och en fågel ur jägarens våld.
6 (D) Gå till myran, du late,
se hur hon gör och bli vis.
7 Hon har varken furste,
förman eller herre,
8 (E) men hon skaffar sin föda
om sommaren
och samlar sin mat
under skördetiden.
9 Hur länge ska du ligga, du late?
När ska du resa dig
ur din sömn?
10 (F) Sov lite till, slumra lite till,
ligg lite till med armarna i kors,
11 (G) så kommer fattigdomen över dig
som en rövare[a]
och nöden som en beväpnad man.
12 (H) En fördärvad människa,
en ond man
är den som går
med falskhet i sin mun,
13 (I) som blinkar med ögonen,
skrapar med foten,
gör tecken med fingrarna.
14 Han har svek i sitt hjärta,
han smider ständigt onda planer
och skapar gräl.
15 Därför kommer hans olycka
med hast,
han krossas plötsligt utan räddning.
Tron på Guds Son
5 (A) Var och en som tror att Jesus är Kristus är född av Gud. Och den som älskar Fadern älskar också den som är född av honom. 2 När vi älskar Gud och håller hans bud, då vet vi att vi älskar Guds barn. 3 (B) Detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud. Och hans bud är inte tunga, 4 (C) för allt som är fött av Gud besegrar världen. Och detta är den seger som har besegrat världen: vår tro. 5 (D) Vem kan besegra världen utom den som tror att Jesus är Guds Son?
6 (E) Han är den som kom genom vatten och blod, Jesus Kristus: inte bara genom vattnet, utan genom vattnet och blodet[a]. Och Anden är den som vittnar, eftersom Anden är sanningen. 7 Det är tre som vittnar[b]: 8 Anden, vattnet och blodet, och dessa tre är eniga. 9 (F) Om vi godtar människors vittnesbörd så är Guds vittnesbörd starkare, för detta är Guds vittnesbörd som han har gett om sin Son. 10 (G) Den som tror på Guds Son har vittnesbördet inom sig[c]. Den som inte tror på Gud gör honom till en lögnare, eftersom han inte tror på det vittnesbörd som Gud har gett om sin Son. 11 (H) Och detta är vittnesbördet: Gud har gett oss evigt liv, och det livet är i hans Son. 12 (I) Den som har Sonen har livet. Den som inte har Guds Son har inte livet.
16 (A) Vad ska jag likna det här släktet vid? De liknar barn som sitter på torgen och ropar till andra barn: 17 Vi spelade flöjt[a] för er men ni dansade inte, vi sjöng sorgesång men ni grät inte. 18 (B) Johannes kom, och han varken åt eller drack, och då säger man: Han har en ond ande. 19 (C) Människosonen kom, och han äter och dricker, och då säger man: Se vilken frossare och drinkare, en vän till tullindrivare och syndare! Men Visheten har fått rätt av sina barn[b]."
Jesu verop
20 Sedan började Jesus gå till rätta med de städer där han hade gjort så många av sina kraftgärningar, eftersom de inte hade omvänt sig: 21 (D) "Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! För om kraftgärningarna som gjorts hos er hade gjorts i Tyrus och Sidon[c], skulle de för länge sedan ha omvänt sig i säck och aska[d]. 22 Jag säger er: Tyrus och Sidon ska få det lindrigare på domens dag än ni.
23 Och du, Kapernaum, ska du kanske bli upphöjd till himlen? Nej, du ska ner i helvetet[e]. För om kraftgärningarna som gjorts i dig hade gjorts i Sodom[f], skulle det ha stått än i dag. 24 (E) Men jag säger er: Sodoms land ska få det lindrigare på domens dag än du."
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation