Book of Common Prayer
Herren har varit trofast
(1 Krön 16:8-22)
105 Prisa Herren, åkalla honom.
Gör hans verk kända för alla folk.
2 Sjung och spela till hans ära,
berätta om alla hans under!
3 Lovprisa hans heliga namn,
låt dem som söker Herren få en innerlig glädje!
4 Vänd er till Herren och hans kraft,
sök honom ständigt.
5 Tänk på de mäktiga gärningar han har gjort,
hans under och den dom som han uttalat,
6 ni som är ättlingar till hans tjänare Abraham,
till Jakob, hans utvalde.
7 Han är Herren, vår Gud.
Över hela jorden sträcker sig hans domar.
8 Han minns för evigt sitt förbund,
sina befallningar för tusen generationer,
9 det förbund som han slöt med Abraham,
och sin ed till Isak.
10 Han bekräftade det till Jakob som en stadga,
till Israel som ett evigt förbund.
11 Han sa: ”Jag ska ge dig Kanaans land
till arv och egendom.”
12 Fastän de var få till antalet,
en liten skara främlingar,
13 och vandrade från folk till folk,
från rike till rike,
14 lät han ingen förtrycka dem,
och han straffade kungar för deras skull.
15 ”Rör inte mina smorda,
skada inte mina profeter!”
16 Han sände hungersnöd över landet
och förstörde deras matförråd.
17 Men han hade före dem sänt en man, Josef,
som såldes som slav.
18 Bojor sattes på hans fötter
och en järnring runt hans hals,
19 tills den dag hans ord gick i uppfyllelse,
och Herrens ord gav honom rätt.
20 Då lät kungen släppa honom fri,
folkens kung befriade honom.
21 Kungen gjorde honom till herre över sitt hus,
till härskare över hela sin egendom,
22 för att leda hans furstar som han ville
och lära hans äldste vishet.
23 Israel kom till Egypten,
Jakob blev gäst i Hams land.
24 Han gjorde sitt folk mycket fruktsamt,
han gjorde dem mer talrika än deras fiender.
25 Han vände egypterna till att hata hans folk,
till konspiration mot hans tjänare.
26 Han sände sin tjänare Mose,
och Aron, som han hade utvalt.
27 De utförde hans tecken bland dem,
under i Hams land.
28 Han sände mörker, så att allting blev mörkt.
De hade inte[a] gjort uppror mot hans ord.
29 Han förvandlade deras vatten till blod
och lät deras fiskar dö.
30 Deras land vimlade av grodor,
ända in i deras furstars sängkammare.
31 Han befallde, och svärmar av flugor kom,
mygg över hela deras land.
32 I stället för regn gav han dem hagel
och eldslågor i landet.
33 Han slog ner deras vinrankor och fikonträd,
och alla träd vräktes omkull i deras land.
34 På hans befallning kom gräshoppssvärmar
och ett oräkneligt antal gräshoppsyngel.
35 De åt upp allt grönt i deras land,
och de åt upp skörden på deras mark.
36 Slutligen dödade han allt förstfött i deras land,
alla deras manliga nyfödda.
37 Sedan förde han dem ut ur landet med silver och guld,
och det fanns ingen i dess stammar som stapplade.
38 Egypterna gladde sig när de gav sig iväg,
för de hade drabbats av fasor för Israels skull.
39 Han bredde ut ett moln som skydd
och en eld som lyste om natten.
40 De[b] bad, och han sände vaktlar,
han mättade dem med bröd från himlen.
41 Han öppnade en klippa, och vattnet forsade fram.
Det flöt som en flod genom det torra landet.
42 För han tänkte på sitt heliga löfte
till sin tjänare Abraham.
43 Han ledde ut sitt folk under jubel,
sina utvalda under glädjerop.
44 Han gav dem land som tillhört andra folk.
De fick överta frukten av deras möda,
45 för att de skulle hålla hans bud och lyda hans lagar.
Halleluja!
Förbundet förnyas
24 Sedan sa han till Mose: ”Kom hit upp till Herren, du, Aron, Nadav, Avihu och sjuttio av de äldste i Israel, och tillbe på avstånd. 2 Mose ensam ska komma nära Herren och ingen av det övriga folket får komma upp med honom.”
3 Mose kom och förkunnade för folket vad Herren hade talat och gav dem hans stadgar och hela folket svarade med en mun: ”Vi ska göra allt vad Herren har sagt.”
4 Mose skrev ner alla Herrens ord och tidigt följande morgon byggde han ett altare vid bergets fot. Han reste tolv stenstoder för de tolv stammarna i Israel. 5 Därefter skickade han några unga israeliter att frambära brännoffer och tjurar som gemenskapsoffer till Herren. 6 Mose tog hälften av blodet från offerdjuren och hällde det i skålar. Den andra hälften stänkte han på altaret.
7 Sedan tog Mose förbundsboken och läste den för folket. De sa: ”Vi vill lyda och följa allt vad Herren har sagt.”
8 Då tog Mose blodet och stänkte på folket och sa: ”Detta blod bekräftar det förbund Herren har ingått med er i enlighet med alla dessa ord.”
9 Mose, Aron, Nadav, Avihu och sjuttio av de äldste gick upp på berget. 10 De såg Israels Gud och under hans fötter var det som ett golv av safirer, så klart som själva himlen. 11 Men han lyfte inte sin hand mot dessa Israels ledare. De fick se Gud och de åt och drack.
12 Herren sa till Mose: ”Kom upp till mig på berget och stanna här, så ska jag ge dig stentavlorna med lagen och budorden, som jag har skrivit ner för att undervisa folket.”
13 Då gick Mose iväg tillsammans med sin medhjälpare Josua och han gick upp på Guds berg. 14 Mose sa till de äldste: ”Stanna kvar här och vänta på oss tills vi kommer tillbaka. Aron och Hur är kvar hos er. Den som behöver få en fråga avgjord får vända sig till dem.”
15 När Mose gick upp på berget höljdes det i ett moln. 16 Herrens härlighet vilade över berget Sinai, och molnet täckte det i sex dagar. Den sjunde dagen kallade han på Mose från molnet. 17 Israeliterna såg Herrens härlighet som en förtärande eld på toppen av berget. 18 Mose gick upp på berget och in i molnet, och han stannade där uppe i fyrtio dagar och fyrtio nätter.
8 Låt ingen fängsla er med tomma och bedrägliga vishetsläror[a], som bygger på mänskliga traditioner och världens läror[b] och inte på Kristus. 9 Den gudomliga fullheten[c] bor nämligen i Kristus i kroppslig gestalt. 10 I honom, som är huvudet för alla härskare och makter,[d] har ni nått er fullhet. 11 I honom har ni också blivit omskurna[e], men inte så som människor gör det, utan genom Kristus omskärelse, det vill säga: ert gamla jag, som styrdes av synden, skars bort 12 när ni begravdes med honom i dopet. I dopet har ni också uppstått med honom genom tron på Guds kraft som uppväckte Kristus från de döda.
13 Ni var döda på grund av era överträdelser och ert oomskurna tillstånd. Men Gud lät er bli levande tillsammans med Kristus. Han förlät oss alla våra överträdelser 14 och drog ett streck över det skuldebrev med dess föreskrifter som anklagade oss. Det tog han bort och spikade fast på korset. 15 Han avväpnade härskarna och makterna och skämde ut dem inför hela världen, då han segrade över dem på korset.[f]
16 Låt därför ingen döma er för vad ni äter eller dricker, eller när det gäller olika högtider, nymånadsdagar eller sabbater. 17 Sådana är bara en skugga av det som skulle komma, men själva kroppen är Kristus.[g] 18 Låt inte segern tas ifrån er av några som ägnar sig åt falsk ödmjukhet och ängladyrkan och aldrig slutar att analysera sina syner. De tänker på ett högfärdigt, mänskligt sätt 19 och har tappat kontakten med huvudet, som hela kroppen får sitt stöd av och hålls samman av, med leder och senor, så att den växer så som Gud vill.
20 Med Kristus har ni dött bort från världens stadgar.[h] Varför beter ni er då som om ni fortfarande hörde till den här världen? Varför lyder ni påbud som: 21 ”Ha inte med det där att göra! Smaka inte på det där! Rör inte det där!”? 22 Sådant ska ju förbrukas och försvinna och hör bara ihop med mänskliga regler och läror. 23 Det kanske ser ut som vishet och som självvalda religiösa övningar, falsk ödmjukhet och förnekelse av och förakt för kroppens behov, men saknar värde.
Jesus talar till folket i Galileen
(Mark 1:14-15; Luk 4:14-15)
12 När Jesus hörde att Johannes hade blivit fängslad, återvände han till Galileen. 13 Han lämnade Nasaret och bosatte sig i Kafarnaum vid Galileiska sjön, i Sebulons och Naftalis område. 14 Genom detta gick det i uppfyllelse som förutsagts genom profeten Jesaja:
15 ”Sebulons land och Naftalis land,
sjövägen, landet bortom Jordan,
de främmande folkens Galileen –
16 det folk som lever i mörkret
såg ett stort ljus.
Över dem som bor i skuggans land
har ett ljus gått upp.”[a]
17 Från och med nu började Jesus tala till folket och säga: ”Vänd om, för himmelriket är nära!”
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.