Book of Common Prayer
Guds Son och hans motståndare
2 (A) Varför är hednafolken i uppror?
Varför tänker folken
tomma tankar?
2 (B) Jordens kungar reser sig
och furstarna gaddar ihop sig
mot Herren och hans Smorde[a]:[b]
3 (C) "Vi sliter sönder deras band
och kastar av oss deras rep!"
4 (D) Han som tronar i himlen ler,
Herren gör narr av dem.
5 Så talar han till dem i sin vrede,
slår dem med skräck
i sin glödande harm:
6 (E) "Det är jag som har insatt min kung
på Sion, mitt heliga berg."
Bön om ny nåd för Herrens folk
85 För körledaren. En psalm av Koras söner.
2 (A) Herre, förr var du nådig
mot ditt land,
du gjorde slut på Jakobs
fångenskap.
3 (B) Du förlät ditt folks skuld,
du övertäckte all deras synd.
Sela
4 Du drog tillbaka all din vrede,
du vände dig bort
från din vredesglöd.
5 Upprätta oss[a] igen,
du vår frälsnings Gud,
upphör med din harm mot oss!
6 (C) Tänker du vredgas på oss
för alltid,
ska din vrede fortsätta
från släkte till släkte?
7 Vill du inte ge oss liv igen,
så att ditt folk får glädjas i dig?
8 Herre, visa oss din nåd
och ge oss din frälsning!
Den evige Kungen och Prästen
110 [a]En psalm av David.
Herren sade till min Herre:
"Sätt dig på min högra sida
tills jag lagt dina fiender
som en pall under dina fötter."[b]
2 [c]Din makts spira
ska Herren sträcka ut från Sion.
Härska mitt bland dina fiender!
3 [d]Villigt kommer ditt folk
när du samlar din här.
I helig skrud[e] kommer din ungdom
till dig,[f]
som dagg ur morgonrodnadens
sköte.
Davids löfte och Herrens löfte
132 [a]En pilgrimssång.
Herre, tänk på David,
på allt han fick utstå,
2 hur han gav Herren sin ed,
sitt löfte till Jakobs Mäktige:
3 [b]"Jag ska inte gå in i mitt hus,
inte ligga på min bädd,
4 [c]inte unna mina ögon någon sömn
eller mina ögonlock någon vila
5 [d]förrän jag funnit en plats åt Herren,
en boning åt Jakobs Mäktige."
6 [e]Vi hörde det i Efrata,
vi upptäckte det i skogsbygden[f].
7 [g]Låt oss gå in i hans boning,
låt oss tillbe vid hans fotpall.
8 [h]Res dig, Herre,
och kom till din viloplats,
du och din makts ark!
9 Låt dina präster vara klädda
i rättfärdighet
och dina trogna få jubla.
10 [i]För din tjänare Davids skull,
avvisa inte din smorde!
11 [j]Herren har gett David sin ed,
en sann ed som han
inte tar tillbaka:
"En av dina ättlingar[k]
ska jag sätta på din tron.
12 Om dina barn håller mitt förbund
och mitt vittnesbörd
som jag ska lära dem,
då ska också deras barn
sitta på din tron till evig tid."
13 Ja, Herren har utvalt Sion,
där vill han ha sin boning:
14 [l]"Detta är min viloplats till evig tid.
Här ska jag bo, hit längtar jag.
15 Sions förråd ska jag rikligt välsigna,
dess fattiga ska jag mätta med bröd.
16 [m]Dess präster ska jag
klä i frälsning
och dess trogna ska jubla högt.
17 [n]Där ska jag låta ett horn[o] växa upp
åt David,
jag har berett en lampa
åt min smorde.
18 Hans fiender ska jag klä i skam,
men på honom
ska kronan glänsa."
10 (A) Jubla och gläd dig, dotter Sion, för se, jag kommer och jag ska bo i dig, säger Herren. 11 (B) Många hednafolk ska på den dagen ansluta sig till Herren och bli mitt folk, och jag ska bo i dig. Du ska förstå att Herren Sebaot har sänt mig till dig. 12 (C) Herren ska ha Juda som sin del i det heliga landet, och än en gång ska han utvälja Jerusalem.
13 (D) Var stilla inför Herren, allt kött, för han har trätt fram ur sin heliga boning.
Guds kärlek och vår
7 (A) Mina älskade, låt oss älska varandra, för kärleken kommer från Gud. Var och en som älskar är född av Gud och känner Gud. 8 (B) Den som inte älskar har inte lärt känna Gud, för Gud är kärlek. 9 (C) Så uppenbarades Guds kärlek till oss[a]: han sände sin enfödde Son till världen för att vi skulle leva genom honom. 10 (D) Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud, utan att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder.
11 (E) Mina älskade, om Gud har älskat oss så högt, är också vi skyldiga att älska varandra. 12 (F) Ingen har någonsin sett Gud. Om vi älskar varandra, förblir Gud i oss och hans kärlek har nått sitt mål i oss. 13 (G) Vi vet att vi förblir i honom och han i oss genom att han har gett oss av sin Ande. 14 (H) Vi har sett och vittnar om att Fadern har sänt sin Son som världens Frälsare. 15 (I) Om någon bekänner att Jesus är Guds Son, förblir Gud i honom och han själv förblir i Gud. 16 (J) Och vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den.
Gud är kärlek. Den som förblir i kärleken förblir i Gud, och Gud förblir i honom.
31 Den som kommer från ovan är över alla. Den som kommer från jorden är av jorden och talar utifrån jorden. Den som kommer från himlen är över alla. 32 Han vittnar om det han har sett och hört, men ingen tar emot hans vittnesbörd. 33 (A) Den som tar emot hans vittnesbörd har bekräftat att Gud är sann.
34 (B) Den som Gud har sänt talar Guds ord, för Gud ger Anden utan begränsning. 35 (C) Fadern älskar Sonen och har lagt allt i hans hand. 36 (D) Den som tror på Sonen har evigt liv. Den som inte lyder Sonen ska inte se livet, utan Guds vrede blir kvar över honom."
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation