Book of Common Prayer
Förrådd av en falsk vän
55 För körledaren, till stränginstrument. En vishetspsalm av David.
2 Lyssna, Gud, till min bön,
göm dig inte när jag ber om nåd,
3 hör på mig och svara mig!
Jag är rastlös av mitt bekymmer
och våndas
4 när fienden ropar
och den gudlöse skränar,
för de vräker ondska över mig
och jagar mig i vrede.
5 (A) Mitt hjärta grips av ångest
i mitt inre,
dödens fasor faller över mig.
6 Fruktan och bävan drabbar mig,
skräck lamslår mig
7 och jag säger:
Tänk om jag hade[a] vingar
som duvan!
Då skulle jag flyga bort
och söka mig ett bo,
8 (B) ja, fly långt bort
och stanna i öknen. Sela
9 Jag skulle skynda mig
att söka skydd
mot vinande vind och storm.
10 (C) Förvirra dem, Herre,
splittra deras tungor,
för jag ser våld och bråk i staden.
11 Dag och natt går de runt den
uppe på murarna,
ondska och olycka råder därinne.
12 Den är full av fördärv,
förtryck och svek viker inte
från dess torg.
13 Det är inte en fiende som hånar mig,
det kunde jag bära.
Det är inte min ovän
som förhäver sig mot mig,
för honom kunde jag
gömma mig.
14 (D) Nej, det är du, min like,
min vän och förtrogne –
15 vi som levde i ljuvlig förtrolighet,
vi som gick till Guds hus
i högtidsskaran!
16 (E) Låt döden drabba dem,
låt dem gå levande ner
i dödsriket,
för ondskan råder i deras boning,
mitt ibland dem.[b]
17 Men jag ropar till Gud,
och Herren ska frälsa mig.
18 (F) Afton, morgon och middag
vill jag sucka och klaga,
och han ska höra min röst.
19 (G) Han friköper min själ
och fredar mig
så att de inte kan närma sig[c],
för det är många
som är emot mig.
20 (H) Gud ska höra mig
och förödmjuka dem,
han som från urminnes tid
sitter på sin tron. Sela
De ändrar sig inte,
de fruktar inte Gud.
Tacksamhet för Herrens hjälp
138 [a]Av David.
Jag vill tacka dig av hela mitt hjärta,
lovsjunga dig inför gudarna.
2 [b]Jag vill tillbe inför ditt heliga tempel
och prisa ditt namn
för din nåd och din sanning,
för du har gjort ditt ord
och ditt namn större än allt.
3 [c]När jag ropade svarade du mig,
du gav mig frimodighet
och kraft i min själ.
4 [d]Herre, jordens alla kungar
ska tacka dig
när de hör din muns ord.
5 [e]De ska sjunga om Herrens vägar,
för Herrens härlighet är stor.
6 [f]Herren är upphöjd
men ser till den ringe.
Den högmodige känner han
fjärran ifrån.
7 [g]När jag går genom nöd
håller du mig vid liv,
du sträcker ut din hand
mot mina fienders vrede,
din högra hand frälser mig.
8 [h]Herren ska fullborda sitt
verk för mig.
Herre, evig är din nåd.
Överge inte[i] dina händers verk!
Herren känner mig
139 [j]För körledaren. En psalm av David.
Herre, du rannsakar mig
och känner mig.
2 [k]Om jag sitter eller står vet du det,
du förstår mina tankar fjärran ifrån.
3 [l]Om jag går eller ligger ser du det,
med alla mina vägar
är du förtrogen.
4 Innan ordet är på min tunga
vet du, Herre, allt om det.
5 Du omsluter mig på alla sidor
och håller mig i din hand.
6 Den kunskapen är för underbar
för mig,
den är så hög att jag inte kan
fatta den.
7 [m]Vart kan jag gå för din Ande,
vart kan jag fly för ditt ansikte?
8 [n]Stiger jag upp till himlen
är du där,
bäddar jag åt mig i dödsriket
är du där.
9 Tar jag morgonrodnadens vingar,
gör jag mig en boning
ytterst i havet,
10 ska också där din hand leda mig
och din högra hand hålla mig.
11 Säger jag:
"Låt mörker täcka mig
och ljuset bli natt omkring mig",
12 [o]så är inte mörkret mörkt för dig.
Natten lyser som dagen,
mörkret är som ljuset.
13 [p]Du har skapat mina njurar[q],
du vävde mig i moderlivet.
14 [r]Jag tackar dig för att
jag är så underbart skapad.
Underbara är dina verk,
min själ vet det så väl[s].
15 Benen i min kropp
var inte osynliga för dig
när jag formades i det fördolda,
när jag bildades i jordens djup.
16 [t]Dina ögon såg mig
när jag bara var ett foster.
Alla mina dagar blev skrivna
i din bok,
formade innan någon av dem
hade kommit.
17 [u]Hur ofattbara[v] är inte dina tankar
för mig, Gud,
hur väldig är inte
deras mångfald!
18 Räknar jag dem
är de fler än sandkornen.
När jag vaknar är jag kvar hos dig.
19 Gud, om du bara ville döda
de gudlösa!
Bort från mig, ni blodtörstiga!
20 De talar om dig med svek i sinnet,
de har fört dina städer i fördärvet[w].
21 [x]Skulle jag inte hata dem
som hatar dig, Herre,
och avsky dem
som gör uppror mot dig?
22 Jag hatar dem med starkaste hat,
mina fiender har de blivit.
23 [y]Rannsaka mig, Gud,
och känn mitt hjärta,
pröva mig och känn mina tankar.
20 (A) På den dagen ska Israels rest
och de räddade av Jakobs hus
inte längre stödja sig
på honom som slog dem.
I trohet ska de stödja sig
på Herren, Israels Helige.
21 En rest ska vända om[a],
en rest av Jakob,
till Gud den Mäktige.[b]
22 (B) För även om ditt folk, Israel,
vore som havets sand,
så ska bara en rest av det
vända om.
Förödelse är beslutad,
en rättfärdig störtflod.[c]
23 (C) Förödelse och beslutad straffdom
ska Herren Gud Sebaot
låta drabba hela landet.
24 (D) Därför säger Herren Gud Sebaot så:
Mitt folk som bor i Sion,
var inte rädda för Assur.
Han kommer att slå dig med riset
och höja sin stav mot dig,
som i Egypten.
25 (E) För ännu en liten tid
så upphör vreden mot dig,
och min vrede ska vända sig
till deras fördärv.
26 (F) Herren Sebaot ska svänga
sitt gissel över dem,
som när han slog Midjan
vid Orebsklippan.[d]
Han ska åter höja sin stav
som han räckte ut över havet,
som i Egypten.[e]
27 På den dagen ska hans börda
tas bort från dina axlar
och hans ok från din nacke,
för oket ska brista
på grund av fetman.
I väntan på Kristi ankomst
17 (A) Men ni, mina älskade, ska komma ihåg vad som är förutsagt av vår Herre Jesu Kristi apostlar. 18 (B) De sade till er: "I den sista tiden kommer hånfulla människor som drivs av sina gudlösa begär."[a] 19 (C) Det är sådana som skapar splittring, oandliga människor som inte har Anden.
20 (D) Men ni, mina älskade, ska bygga upp er själva[b] på[c] er allra heligaste tro och be i den helige Ande. 21 (E) Håll er kvar i Guds kärlek, medan ni väntar på att vår Herre Jesus Kristus i sin barmhärtighet ska ge er evigt liv. 22 Mot dem som tvivlar ska ni vara barmhärtiga, 23 (F) andra ska ni rädda genom att rycka dem ur elden. Och andra ska ni vara barmhärtiga mot, fast med fruktan så att ni avskyr till och med deras kläder som är nersmutsade av köttet.
Lovprisning
24 (G) Han som har makt att bevara er från fall och föra fram er fläckfria och jublande inför sin härlighet – 25 (H) den ende Guden, vår Frälsare genom Jesus Kristus, vår Herre – honom tillhör ära, majestät, välde och makt före all tid, nu och i all evighet. Amen.
Johannes Döparen
3 I kejsar Tiberius femtonde regeringsår[a], när Pontius Pilatus[b] var ståthållare i Judeen, Herodes[c] landsfurste i Galileen, hans bror Filippus[d] i Itureen och Trachonitislandet och Lysanias[e] i Abilene, 2 (A) och när Hannas och Kaifas var överstepräster[f], då kom Guds ord till Sakarias son Johannes i öknen. 3 (B) Han gick ut i hela området runt Jordan och förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse, 4 som det står skrivet i boken med profeten Jesajas ord:[g]
En röst ropar i öknen:
Bana väg för Herren,
gör stigarna raka för honom!
5 Varje dal ska fyllas,
alla berg och höjder sänkas.
Det krokiga ska rätas,
ojämna vägar ska jämnas.
6 (C) Och alla människor ska se
Guds frälsning.
7 (D) Han sade nu till folket som kom ut för att döpas av honom: "Huggormsyngel[h]! Vem har visat er att ni ska fly den kommande vredesdomen? 8 (E) Bär då sådan frukt som hör till omvändelsen. Och börja inte säga inom er: Vi har Abraham till far. För jag säger er att Gud kan väcka upp barn åt Abraham ur dessa stenar.[i] 9 (F) Yxan är redan satt till roten på träden. Varje träd som inte bär god frukt huggs bort och kastas i elden."
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation