Book of Common Prayer
Bön om ledning och nåd
25 [a]Av David.
Herre, jag lyfter min själ till dig.
2 (A) Min Gud, jag litar på dig.
Låt mig inte behöva skämmas[b],
låt inte mina fiender
triumfera över mig!
3 (B) Nej, ingen som hoppas på dig
ska skämmas.
Skämmas ska de som sviker
utan orsak.
4 (C) Herre, visa mig dina vägar,
lär mig dina stigar.
5 Led mig i din sanning och lär mig,
för du är min frälsnings Gud,
på dig hoppas jag alltid.
6 (D) Tänk på din barmhärtighet
och din nåd, Herre,
för de är av evighet.
7 (E) Tänk inte på min ungdoms synder
och brott,
utan tänk på mig efter din nåd,
för din godhets skull, Herre.
8 (F) Herren är god och rättfärdig,
därför undervisar han syndare
om vägen.
9 (G) Han leder de ödmjuka rätt,
han lär de ödmjuka sin väg.
10 (H) Alla Herrens vägar
är nåd och sanning
för dem som håller hans förbund
och vittnesbörd.
11 För ditt namns skull, Herre,
förlåt min synd,
för den är stor.
12 (I) Den som vördar[c] Herren
undervisar han om vägen
han ska välja.
13 (J) Hans själ ska vila i det goda,
och hans ättlingar ska ärva landet.
14 (K) Herren är förtrolig
med dem som vördar honom,
sitt förbund gör han känt för dem[d].
15 (L) Mina ögon ser alltid
upp till Herren,
för han drar mina fötter ur nätet.
16 Vänd dig till mig
och förbarma dig över mig,
för jag är ensam och betryckt.
17 Mitt hjärtas ångest är stor.
För mig ut ur min nöd!
18 (M) Se hur plågad och trött jag är,
förlåt mig alla mina synder.
19 (N) Se mina fiender,
de är många och hatar mig
med våldsamt hat.
20 Bevara min själ och rädda mig,
låt mig inte behöva skämmas,
för jag flyr till dig.
21 Låt oskuld och ärlighet bevara mig,
för jag hoppas på dig.
22 Gud, befria Israel
ur all dess nöd.
Tacksamhet för seger över fiender
9 [a]För körledaren, till "Sonens död".[b] En psalm av David.
2 (A) Jag vill tacka Herren
av hela mitt hjärta,
jag vill förkunna alla dina under.
3 Jag vill glädja mig och jubla i dig,
jag vill lovsjunga ditt namn,
du den Högste.
4 Mina fiender viker tillbaka,
de faller och förgås
inför ditt ansikte,
5 (B) för du har hävdat min rätt
och fört min talan.
Du sitter på din tron
som en rättfärdig domare.
6 (C) Du har straffat hedningarna
och förgjort de gudlösa,
utplånat deras namn
för alltid och för evigt.
7 (D) Fienden är borta,
utrotad för alltid.
Du har ödelagt deras städer,
minnet av dem är utplånat.
8 (E) Herren regerar för evigt,
han har rest sin tron till dom.
9 (F) Han ska döma världen
med rättfärdighet,
hålla dom bland folken
med rättvisa.
10 (G) Herren är en borg
för den förtryckte,
en borg i nödens tider.
11 De som känner ditt namn
litar på dig,
för du överger inte dem
som söker dig, Herre.
12 (H) Lovsjung Herren som bor i Sion,
förkunna hans gärningar
bland folken,
13 (I) för han som straffar blodsdåd
kommer ihåg dem,
han glömmer inte
de svagas rop.
14 (J) Förbarma dig över mig, Herre!
Se hur jag plågas
av dem som hatar mig,
du som lyfter mig
från dödens portar
15 för att förkunna allt ditt lov
och jubla över din frälsning
i dottern Sions portar.
16 (K) Hedningarna sjönk
i den grav som de grävde,
deras fot fastnade
i nätet de lade ut.
17 (L) Herren har gjort sig känd,
han har skipat rätt.
Den gudlöse snärjs
av sin egen gärning.
Higgajón[c], Sela
18 De gudlösa ska vika tillbaka
ner i dödsriket,
alla hedningar som glömmer Gud.
19 (M) Men den fattige ska inte
vara glömd för alltid,
de svagas hopp ska inte
försvinna för evigt.
Herrens krav på rättfärdighet
15 (A) En psalm av David.
Herre, vem får vara i ditt tält?
Vem får bo på ditt heliga berg?
2 (B) Den som lever rent
och handlar rätt
och talar sanning av hjärtat –
3 (C) den som inte förtalar
med sin tunga,
som inte gör sin nästa illa
och inte drar skam över
sin granne,
4 (D) den som föraktar den förkastlige
men ärar dem som
vördar Herren,
som inte bryter sin ed
även om det smärtar,
5 (E) som inte ockrar med sina pengar
eller tar mutor mot den oskyldige.
Den som handlar så
ska aldrig någonsin vackla.
Domsord över ogudaktigheten
8 (A) Ve er som lägger hus till hus
och fogar åker till åker
tills inget utrymme finns kvar
och ni är de enda
som bor i landet.
9 (B) Från Herren Sebaot
ljuder det i mina öron:
Sannerligen, många hus ska bli öde,
stora och vackra hus
utan invånare.
10 En vingård på tio plogland
ska bara ge ett batmått,[a]
och en homers utsäde
ska bara ge en efa[b].
18 Ve dem som drar fram missgärning
med lögnens band
och synd som med vagnslinor,
19 (A) dem som säger:
"Han får skynda sig,
han får utföra sitt verk snart
så att vi ser det!
Det som Israels Helige bestämt
får närma sig och komma
så att vi lär känna det!"
20 (B) Ve dem som kallar det onda gott
och det goda ont,
som gör mörker till ljus
och ljus till mörker,
som gör bittert till sött
och sött till bittert!
5 (A) När det gäller tider och stunder, bröder, behöver vi inte skriva till er. 2 (B) Ni vet själva mycket väl att Herrens dag kommer som en tjuv om natten. 3 (C) När folk säger: "Fred och trygghet", då drabbar undergången dem lika plötsligt som värkarna hos en kvinna som ska föda, och de slipper inte undan.
4 (D) Men ni, bröder, lever inte i mörker så att den dagen kan överraska er som en tjuv. 5 (E) Ni är alla ljusets barn och dagens barn. Vi tillhör inte natten eller mörkret. 6 (F) Låt oss därför inte sova som de andra utan hålla oss vakna och nyktra. 7 De som sover, de sover om natten, och de som berusar sig är berusade om natten. 8 (G) Men vi som tillhör dagen ska vara nyktra, iförda tron och kärleken som rustning och hoppet om frälsning som hjälm. 9 (H) Gud har inte bestämt oss till att drabbas av vredesdomen utan till att vinna frälsning genom vår Herre Jesus Kristus. 10 (I) Han har dött för oss för att vi ska leva med honom, vare sig vi är vakna eller insomnade. 11 (J) Uppmuntra därför varandra och uppbygg varandra, så som ni redan gör.
Jerusalems förstörelse
20 (A) När ni ser Jerusalem omringas av armeer, då vet ni att dess förstörelse är nära. 21 (B) Då måste de som är i Judeen fly till bergen, och de som är inne i staden måste lämna den, och de som är ute på landet får inte gå in i staden. 22 (C) Det är straffets tid, då allt som är skrivet ska gå i uppfyllelse.
23 Ve dem som väntar barn eller ammar under de dagarna, för landet ska drabbas av stor nöd och vredesdomen ska nå detta folk. 24 (D) De ska falla för svärdsegg och föras bort som fångar till alla hednafolk, och Jerusalem ska trampas av hedningar tills hedningarnas tider är fullbordade.
Människosonen kommer
25 (E) Tecken ska visa sig i solen och månen och stjärnorna, och på jorden ska folken gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och vågornas dån. 26 Människor ska tappa andan[a] av skräck i väntan på det som ska drabba världen, för himlens makter ska skakas. 27 (F) Då ska man se Människosonen komma i ett moln med stor makt och härlighet. 28 (G) Men när det här börjar hända, så räta på er och lyft era huvuden, för er befrielse närmar sig."
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation