Book of Common Prayer
Lova Herren i himlen och på jorden
148 Lova Herren i himlen! Prisa honom i höjden!
2 Lova honom, alla hans änglar, hela himlens här!
3 Lova honom, sol och måne och alla lysande stjärnor.
4 Lova honom, ni himlar som finns där ovan! Lova honom, ni dimmor högt ovan molnen!
5 Låt allt som han har skapat lova honom, för han gav order om att de skulle bli till.
6 Han gav dem för alltid deras plats. Hans befallningar kan aldrig upphävas.
7 Lova honom du jord och ni varelser i havens djup.
8 Låt eld och hagel, snö och regn, väder och vind, lyda honom.
9 Låt berg och kullar, fruktträd och cedrar,
10 vilddjur och boskap, ormar och fåglar lova honom.
11 Låt kungar och folk med sina härskare och domare,
12 unga män och flickor,
13 ja, låt alla lova Herren tillsammans. Han, bara han, är värd det. Hans härlighet är mycket större än jorden och himlen.
14 Han har gjort sitt folk starkt och gett det hopp. Därför lovar Israel honom, det folk som står honom närmast.Halleluja! Ja, lova Herren!
Seger och hämnd
149 Halleluja! Ja, prisa Herren! Sjung en ny sång för honom. Sjung lovsånger till honom, allt hans folk!
2 Israel, var glad över din Skapare! Jerusalems invånare, upphöj er kung!
3 Dansa till hans ära och spela på trummor och harpor.
4-5 Herren älskar sitt folk, och de som är förtryckta ska han befria. Därför ska de vara glada. De ska prisa honom natten lång.
6-7 Prisa er Gud med hög röst, ni hans folk! Använd ett skarpt svärd till att straffa de folk som inte vill veta av honom.
8 Bind folkens kungar med kättingar och sätt handbojor på deras ledare,
9 och verkställ deras domar.Detta är en triumfens dag för Guds folk. Halleluja! Lova Herren!
Lova Herren med alla instrument
150 Halleluja! Ja, prisa Herren!Lova honom i hans tempel. Lova honom som har sin tron i den himmel som han i sin makt har skapat.
2 Lova honom för hans väldiga gärningar! Lova hans oöverträffade storhet!
3 Lova honom med basunklang, med gitarrer, lyror och harpor.
4 Lova honom med tamburiner och dans. Lova honom med stränginstrument och flöjter.
5 Lova honom med cymbaler, ja, med ljudande cymbaler.
6 Må allt som lever prisa Herren! Prisa honom också du!Halleluja!
Gud hjälper de svaga
113 Halleluja! Ni Herrens tjänare, prisa hans namn!
2 Välsignat är hans namn nu och för all framtid.
3 Prisa honom från dess att solen går upp till dess att den går ner!
4 Han härskar över folken. Hans ära och härlighet når högre än himlen.
5 Vem kan jämföras med Gud, som sitter på sin tron i höjden?
6 Därifrån böjer han sig ner för att se på jorden.
7 De fattiga drar han upp ur smutsen, och de hungriga hämtar han från avskrädeshögarna
8 och sätter dem bland sitt folks furstar!
9 Han låter den barnlösa hustrun få barn, och gör henne till en lycklig mor.Halleluja! Prisa Herren!
Israels äventyrliga flykt från Egypten
114 När Israels folk för länge sedan drog ut från Egypten och Jakobs släkt lämnade landet vars språk de inte kunde förstå,
2 då blev Juda del av landet, Guds heliga boplats, och Israel hans rike.
3 Röda havet såg folket komma och delade sig för dem, och Jordanfloden stannade upp i sitt lopp.
4 Bergen hoppade som bockar, och de små höjderna som lamm!
5 Vad har hänt med dig, Röda hav, eftersom du delar dig i två delar? Och du Jordan, varför stannade du av?
6 Varför hoppade ni berg som bockar? Och varför skuttade ni små kullar som lamm?
7 Darra, jord, när Jakobs Gud visar sig!
8 Det är ju han som gör klippan till en vattenrik sjö och låter en källa flöda fram bland stenarna.
Tacksamhet för seger över fiender
118 Tacka Herren, för han är god! Hans nåd varar i evighet.
2 Låt Israels folk prisa honom med just de orden: Hans nåd varar i evighet!
3 Låt Arons präster ropa: Hans nåd varar i evighet!
4 Låt de omvända hedningarna jubla: Hans nåd varar i evighet!
5 När jag hade det svårt bad jag till Herren, och han svarade mig och befriade mig.
6 Han står på min sida! Varför skulle jag då vara rädd? Vad kan människor göra mot mig?
7 Herren är på min sida, och han hjälper mig. Låt dem som hatar mig gripas av skräck!
8 Det är bättre att söka Herrens beskydd än att lita på människor.
9 Jag tar hellre min tillflykt till honom än till människor som är mäktiga och inflytelserika.
10 Jag var omringad av fiender, men genom din makt slog jag dem.
11 Ja, jag var omringad på alla sidor, men genom din makt slog jag dem och utplånade dem.
12 De svärmade runt mig som bin, men de slocknade lika fort som en eld bland törnbuskar. Och i Herrens namn utplånade jag dem.
13 De gjorde sitt bästa för att döda mig, men Herren hjälpte mig!
14 Han är min styrka och min sång i stridens hetta, och nu har han låtit mig segra.
15-16 Lyssna till glädjeropen och sången från Guds folk: Herren har med makt utfört sina väldiga gärningar. Han har lyft sin hand till segertecken!
17 Jag behöver inte dö, i stället får jag leva och berätta vad han gjort.
18 Herren har straffat mig hårt, men inte överlämnat mig åt döden.
19 Öppna templets portar för mig! Jag vill gå in genom dem och ge honom mitt tack!
20 Dessa portar är Herrens portar, och endast de som tjänar Herren, får gå in genom dem.
21 Herre, jag tackar dig innerligt för att du har besvarat min bön och räddat mig.
22 Den sten som inte dög åt byggnadsarbetarna har nu blivit en hörnsten.
23 Detta är Herrens verk, det är fantastiskt att få se det med egna ögon.
24 Herren har förberett denna festdag för oss, därför är vi glada och jublar.
25 Herre, hjälp oss och ge oss framgång i allt vad vi gör!
26 Välsignad är den som kommer, den som är sänd av Herren till oss. Vi välsignar er från templet.
27-28 Herren Gud är vårt ljus. Jag bär fram mitt offer på altaret inför honom, för han är min Gud och jag vill tacka och lova honom.
29 Tacka Herren, för hans godhet! Hans nåd varar för evigt.
Påsken
12 Herren sa till Mose och Aron:
2 Från och med nu ska den här månaden vara den första och mest betydelsefulla månaden i den judiska kalendern.
3-4 Berätta för hela folket att varje familj ska skaffa ett lamm till den tionde dagen i denna månad. Om familjen är liten, kan den dela lammet med en annan familj i grannskapet. Det beror på familjens storlek om det ska delas eller inte.
5 Detta djur ska vara årsgammalt, av hankön, antingen ett får eller en get, och det ska vara felfritt.
6 På kvällen den fjortonde dagen i månaden ska alla dessa lamm slaktas,
7 och deras blod ska man stryka på dörrposterna i varje hus och på träet över dörren. Man ska använda blodet av det lamm som man äter i det huset.
8 Man ska äta lammet just den kvällen. Det ska vara stekt, och man ska äta det med bröd som är bakat utan jäst, och med bittra örter.
9 Köttet får inte ätas rått eller kokt, utan det ska vara stekt, både med huvud, fötter och inälvor.
10 Ät ingenting av det följande dag. Om inte allt blir uppätet den kvällen, ska det som är kvar brännas.
11 Ät det med reskläderna på, och var beredda på en lång resa. Ni ska ha skor på fötterna och vandringsstavar i händerna. Ät snabbt! Detta ska kallas Herrens påsk.
12 Jag ska nämligen gå genom Egypten i kväll och döda den äldste sonen i varje hus, och även det förstfödda av hankön bland alla djur i hela landet. Jag ska hålla dom över alla Egyptens gudar, för jag är Herren.
13 Blodet som ni har strukit på dörrposterna ska vara beviset för att ni lyder mig, och när jag ser blodet ska jag gå förbi er, och jag ska inte döda era förstfödda barn när jag på det här sättet slår Egypten.
14 Ni ska fira denna högtid varje år. Detta är en ständig lag som ska påminna er om vad som hände den här natten.
9 Vakna upp, Herre! Res dig och kläd dig med makt! Vakna upp och var som under de dagar när du slog Egypten, Nilens drake!
10 Är du inte densamme i dag, den mäktige Guden som torkade ut havet och gjorde en väg genom det för det folk som du befriat?
11 Den tid kommer, när de som Gud befriat ska komma hem igen. Sjungande av glädje och lycka ska de komma till Jerusalem, och sorg och bedrövelse ska vara borta för alltid.
Gud blev människa
1 Innan något hade skapats fanns Guds eviga ord - Kristus.
2 Han har alltid funnits till och är Gud.
3 Han skapade allt som finns, och ingenting finns som inte han har skapat.
4 Allt liv kommer från honom, och hans liv är hela mänsklighetens ljus.
5 Han är det ljus som lyser i mörkret, och mörkret kan aldrig utsläcka det.
6-7 Gud sände Johannes döparen för att vittna om att Jesus Kristus är det verkliga ljuset.
8 Johannes var inte själv ljuset. Han var bara ett vittne som skulle göra ljuset känt.
9 Efter honom kom Kristus, som är det verkliga ljuset, för att lysa för alla människor i hela världen.
10 Men fastän han hade skapat världen, kände världen inte igen honom när han kom.
11-12 Inte ens i sitt eget land och bland sitt eget folk, judarna, blev han erkänd. Bara några få välkomnade och tog emot honom. Men åt alla som tog emot honom, gav han rätt att bli barn till Gud. Allt de behövde göra var att lita på att han kunde frälsa dem.
13 Alla som tror detta föds på nytt, inte genom en vanlig födelse på grund av människors känslor eller planer, utan på grund av Guds vilja.
14 Och Kristus blev människa och levde bland oss här på jorden. Han var full av kärlek, förlåtelse och sanning. Och några av oss har sett hans härlighet, den härlighet som tillhör den himmelske Faderns ende Son.
15 Johannes vittnade för människorna om Jesus och sa till dem: Han är den som jag talade om när jag sa: 'Det kommer en som betyder mer än jag, för han fanns till innan jag blev född.'
16 Vi har alla fått del av de rikedomar som han har fört med sig till oss, och vi har gång på gång fått uppleva hans nåd.
17 Mose gav oss lagen med dess stränga krav, men Jesus Kristus har också gett oss den kärleksfulla förlåtelsen.
18 Ingen har någonsin sett Gud, men hans ende Son har naturligtvis gjort det, för han står Fadern nära och har genom sitt liv visat oss vem Fadern är.
Jesus visar sig för två män på vandring
13 Samma dag var två av Jesu lärjungar på väg till byn Emmaus, som ligger elva kilometer från Jerusalem.
14 Medan de gick och samtalade med varandra om vad som hade hänt de senaste dagarna,
15 kom plötsligt Jesus själv och gick bredvid dem.
16 Men fast de såg honom var det något som hindrade dem från att känna igen honom.
17 Vad är det ni diskuterar med varandra, sa han. Och varför är ni så bekymrade? De stannade plötsligt, och sorgen stod skriven i deras ansikten.
18 Den ene av dem, som hette Kleopas, svarade: Du måste vara den ende i hela Jerusalem som inte har hört vad som hänt de senaste dagarna.
19 Vad är det som har hänt? undrade han.Det som hände med Jesus, mannen från Nasaret, sa de. Han var en profet, som gjorde stora under och var en enastående lärare, högt aktad av både Gud och människor.
20 Men översteprästerna och våra religiösa ledare arresterade honom och överlämnade honom till romarna så att de kunde döma honom till döden, och nu har de korsfäst honom.
21 Vi hoppades att han var Messias, han som skulle komma för att befria Israel.Och till råga på allt detta som hände för tre dagar sedan,
22-23 gick några kvinnor tidigt i morse till graven, och de kom tillbaka och berättade att hans kropp inte längre fanns där. De hade sett änglar, som sa till dem att Jesus lever!
24 Några av oss rusade dit för att se efter, och faktum är att Jesu kropp var borta, precis som kvinnorna hade sagt. Men Jesus såg de inte.
25 Då sa Jesus till dem: Vad lite ni fattar! Och vad svårt ni har för att tro allt det som profeterna har sagt i Skriften.
26 Har inte profeterna klart förutsagt att Messias måste genomlida allt detta innan han går in i sin härlighet?
27 Sedan citerade Jesus stycke efter stycke från Skrifterna för dem, från Första Moseboken till och med Profeterna, och han förklarade vad de olika avsnitten sa om honom själv.
28 När de närmade sig Emmaus och slutet på vandringen såg de att han tänkte gå vidare.
29 Då bad de honom stanna kvar över natten tillsammans med dem, eftersom det började bli mörkt. Därför följde han med och stannade hos dem.
30 När de sedan satte sig ner för att äta bad han Gud välsigna brödet och tog sedan ett stycke och bröt det och räckte till dem.
31 Och plötsligt var det som om deras ögon öppnats och de kände igen honom, men i samma ögonblick försvann han.
32 Då sa de till varandra: Kände vi det inte som en eld i våra hjärtan när han talade med oss under vandringen och förklarade Skriften för oss.
33-34 Och utan att förlora någon tid skyndade de sig tillbaka till Jerusalem. Där var de elva lärjungarna och de andra som följde Jesus samlade, och de tog emot dem med orden: Herren har verkligen uppstått! Han har visat sig för Petrus!
35 Då berättade de två männen om hur Jesus hade visat sig för dem när de gick på vägen till Emmaus, och hur de känt igen honom då han bröt brödet.
Jesus visar sig för lärjungarna bakom stängda dörrar
19 På kvällen samma dag samlades lärjungarna bakom stängda dörrar av rädsla för de judiska ledarna. Då stod plötsligt Jesus mitt ibland dem och sa till dem: Frid vare med er!
20 Så visade han dem sina händer och sin sida. Och deras glädje visste inga gränser när de såg sin Herre igen.
21 Han talade till dem och sa: Som Fadern har sänt mig, så sänder också jag er.
22 Sedan andades han på dem och sa till dem: Ta emot den helige Ande.
23 Om ni förlåter någons synder så är de förlåtna, men om ni vägrar att förlåta dem så blir de inte förlåtna.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®