Book of Common Prayer
Klagosång under landsflykten
137 Vid Babylons floder satt vi och grät och tänkte på Jerusalem.
2 I pilträdens grenar hade vi hängt upp våra harpor,
3-4 för hur skulle vi kunna spela och sjunga i ett främmande land? Ändå krävde dessa plågoandar som tagit oss tillfånga, att vi skulle sjunga Sions glada sånger för dem.
5-6 Om jag glömmer dig, Jerusalem, så låt min högra hand glömma hur man spelar harpa. Låt mig aldrig kunna sjunga mer, om jag inte älskar dig mer än något annat.
7 Herre, glöm inte bort vad dessa edomeer gjorde den dagen när Babylons arméer intog Jerusalem. Jämna den med marken, skrek de.
8 Babylon, du vidriga monster, du ska förstöras! Och lycklig är den som får ge igen för allt du gjort oss.
9 Ja, lycklig är den som tar dina spädbarn och krossar dem mot klipporna!
En bön om räddning och befrielse
144 Lovad vare Herren, som beskyddar mig! Han visar mig hur jag ska strida.
2 Han är alltid kärleksfull och god mot mig. Han är min trygghet och min befriare. Han har gjort mig till härskare över sitt folk.
3 Herre, vad är då en människa? Hur kommer det sig att du över huvud taget lägger märke till henne? Varför bekymrar du dig om henne?
4 Hennes liv är som en vindfläkt, och hennes dagar glider bort som skuggor.
5 Herre, dra undan himlen och stig ner till oss! Bergen ryker när du rör vid dem.
6 Herre, släpp loss blixtarna och skjut iväg pilarna så att dina fiender skingras.
7 Sträck ner din hand från himlen och rädda mig ur de djupa vattnen, ur mina fienders våld.
8 De ljuger alltid och kallar till och med lögnen för sanning!
9 För dig Gud vill jag sjunga en ny sång och spela på en harpa med tio strängar,
10 för du låter kungarna segra! Du är den som ska rädda din tjänare David från att dö för svärdet.
11 Fräls mig! Befria mig från dessa grymma fiender, dessa lögnare, dessa opålitliga människor.
12-15 Och så här vill jag beskriva ett verkligt lyckligt land, där Herren är Gud:När Gud ger oss seger och fred råder kan våra barn ostört växa upp.Våra söner blir stora och starka som träd.Våra döttrar blir slanka och sköna som pelarna i ett palats.Våra lador blir fyllda till brädden och vi har mer än vad vi behöver.Ute på våra marker får fåren tusentals med lamm,och oxarna är tungt lastade med spannmål.Då ska ingen mer jämra sig och klaga på gator och torg.Lyckligt är det folk som lever så.Ja, lyckliga är de människor vilkas Gud är Herren!
Längtan efter Gud
1-2 Som hjorten längtar efter friskt vatten, så längtar jag efter dig, min Gud.
3 Jag törstar efter dig, du den levande Guden. Var kan jag finna dig, vart ska jag gå för att tillbe dig?
4 Jag gråter dag och natt och ropar till dig om hjälp, och hela tiden frågar mina fiender hånfullt: Var är din Gud?
5-6 Fatta mod, min själ! Kom ihåg alla de gånger (hur skulle jag förresten kunna glömma dem!), när vi gick i procession till templet, och vi sjöng med glädje och prisade Herren. Varför är jag så deprimerad? Varför är jag så orolig och ledsen? Jag sätter mitt hopp till Gud! Jag ska åter tacka honom. Ja, än en gång ska jag få prisa honom för hans hjälp.
7 Ändå står jag här dyster och nere, men jag ska tänka på din godhet mot detta underbara land, där Jordan flyter fram och där bergen Hermon och Misar reser sig.
8 Hans svallande vågor slår över mig, och sorgefloderna sköljer över mig som dånande vattenfall.
9 Och ändå slösar Herren dag efter dag sin trofasta kärlek på mig. Under natten sjunger jag sånger och ber till honom, den Gud som ger mig liv.
10 Gud, min klippa! Jag ropar till dig: Varför har du övergett mig? Varför måste jag utstå dessa anfall från mina fiender?
11 Deras förolämpningar har brutit ner mig, när de gång efter gång hånat mig och frågat: Var är din Gud?
12 Men, min själ, tappa inte modet! Bli inte upprörd! Hoppas bara på Gud. Jag vet att jag på nytt ska få orsak att prisa honom för allt han gör. Han är min hjälp! Han är min Gud!(Fortsättning av föregående psalm)
43 Gud, försvara mig mot dessa hjärtlösa och svekfulla människors anklagelser för jag är oskyldig!
2 Du, o Gud, är min enda tillflykt. Varför har du ställt mig åt sidan? Varför måste jag känna av mina fienders förtryck?
3 Sänd ditt ljus och din sanning! Låt dem leda mig till ditt tempel på Sion, ditt heliga berg!
4 Där ska jag med jublande glädje gå till Guds altare och prisa honom. Med min harpa ska jag spela inför min Gud.
5 Min själ, varför är du så orolig och ledsen? Lita på Gud! Jag ska än en gång prisa honom för hans underbara hjälp. Han ska få mig att be igen, för han är min Gud!
27 Herren säger: Den tid ska komma, när jag ska öka befolkningen och fördubbla boskapen i Israel.
28 I det förgångna har jag grundligt förstört landet, men nu ska jag med omsorg bygga upp det igen.
29 Man ska inte längre citera talesättet att 'barnen får betala för sina förfäders synder'.
30 Var och en ska nämligen dö för sina egna synder.
31 Den dag ska komma när jag ska ingå ett nytt förbund med Israels folk och med Juda, säger Herren.
32 Det kommer inte att bli som det jag ingick med deras förfäder, när jag tog dem i handen för att leda dem ut ur Egypten, ett förbund som de bröt, trots att jag var deras rätte Herre, säger Herren.
33 Detta är det nya förbund som jag ska ingå med dem: Jag ska skriva min lag i deras hjärtan, så att de längtar efter att ära mig. Då kommer de verkligen att vara mitt folk, och jag ska vara deras Gud.
34 På den tiden kommer det inte längre att vara nödvändigt att man uppmanar varandra att lära känna Herren. Alla, både stora och små, ska verkligen känna mig då. Jag ska förlåta dem och glömma deras synder, säger Herren.
Guds nåd gäller alla
25 Jag vill att ni ska känna till sanningen från Gud, kära bröder, så att ni inte blir högfärdiga och börjar skryta. Ja, det är sant att några judar har vänt sig emot sanningen, och det kommer att fortsätta att vara så tills alla som inte är judar har fått möjlighet att komma till Kristus.
26 Först då kommer hela Israel att bli frälst.Kommer ni ihåg vad profeterna sa om det: Det ska komma en befriare från Sion, och han ska ta bort all ogudaktighet bland judarna.
27 Då ska jag ta bort deras synder, precis som jag har lovat.
28 Nu är många judar fiender till budskapet om frälsning. De hatar det. Men detta har varit en fördel för er, för det har fört med sig att Gud har gett sina gåvor också till er som inte är judar. Ändå älskar Gud fortfarande judarna på grund av sina löften till Abraham, Isak och Jakob.
29 För Guds gåvor och hans kallelse kan aldrig tas tillbaka. Han tar aldrig tillbaka sina löften.
30 Förut var det ni som var olydiga mot Gud. När judarna inte ville ta emot Guds gåvor, så var han god mot er i stället.
31 Nu är det judarna som är olydiga, men en dag kommer de också att dela Guds godhet med er.
32 För Gud överlämnade alla åt synden, så att han kan visa lika stor godhet mot alla.
33 Vilken underbar Gud vi har! Hur stor är inte hans visdom och kunskap och rikedom! Det är helt omöjligt för oss att förstå hans beslut och metoder.
34 För vem av oss kan känna till Herrens tankar? Vem vet tillräckligt för att kunna ge honom råd?
35 Och vem kan någonsin offra tillräckligt mycket till Herren så han kan vänta sig att få något igen?
36 Allt utan undantag kommer från Gud. Allt finns till på grund av hans makt, och allt är till för att ära Gud. Äran tillhör honom i evighet!
28 Sedan lämnade hon honom och återvände till Maria och tog henne avsides från de sörjande och viskade till henne: Jesus är här och vill träffa dig.
29 Då reste hon sig upp och gick med detsamma för att möta honom.
30 Jesus hade stannat utanför byn på den plats där Marta hade mött honom.
31 När judarna, som var i huset för att försöka trösta Maria, såg henne skynda sig ut, trodde de att hon skulle gå till Lasaros grav för att gråta, och de följde efter henne.
32 När Maria kom fram till Jesus föll hon ner vid hans fötter och sa: Herre, om du hade varit här, skulle min bror fortfarande ha varit i livet.
33 När Jesus såg hur hon grät och hur judarna som följt med henne också grät, blev han djupt rörd:
34 Var har ni begravt honom? frågade han dem.De sa till honom: Kom och se.
35 Och Jesus började gråta.
36 De var mycket nära vänner, sa judarna. Se hur mycket han älskade honom.
Jesus uppväcker Lasaros från döden
37-38 Men många sa: Om den mannen botade en blind, varför kunde han då inte göra så att Lasaros slapp dö? Och återigen blev Jesus upprörd. Sedan kom de till graven, som var en grotta med en tung sten som spärrade öppningen.
39 Jesus sa till dem: Rulla undan stenen.Men Marta, den döde mannens syster, sa: Lukten kommer att vara fruktansvärd för han har varit död i fyra dagar.
40 Jesus svarade: Har jag inte sagt till dig att om du tror ska du få se vilket under Gud kan göra?
41 Då rullade de undan stenen. Sedan såg Jesus upp mot himlen och sa: Far, tack för att du har hört mig.
42 Du hör mig naturligtvis alltid, men jag säger det för alla de människors skull som står här, så att de ska tro att du har sänt mig.
43 Sedan ropade han: Lasaros, kom ut!
44 Och Lasaros kom ut inhöljd i liksvepningen och med ansiktet täckt av en duk. Jesus sa då till dem: Ta av honom det där och låt honom gå.
Det är många som inte tror på Jesus som Messias
37 Men trots alla under han hade gjort trodde de flesta inte att han var Messias.
38 Det var precis vad profeten Jesaja hade förutsagt: Herre, vem ska tro oss? Vem ska acceptera Guds mäktiga under som bevis?
39 De kunde helt enkelt inte tro för Jesaja har också sagt:
40 Gud har förblindat deras ögon och förhärdat deras hjärtan, så att de varken kan se eller förstå eller vända sig till mig så att jag kan bota dem.
41 Jesaja kunde säga detta om Jesus för han hade nämligen i förväg fått se Messias härlighet.
42 Många av de judiska ledarna trodde ändå att han var Messias, men vågade inte bekänna det för någon, eftersom de var rädda att fariseerna skulle utesluta dem ur synagogan.
43 För dem betydde det mer att vara accepterad av människor än av Gud.
Jesus sammanfattar sitt budskap
44 Jesus ropade till folket: Om ni tror på mig så tror ni också på Gud.
45 För när ni ser mig så ser ni den som har sänt mig.
46 Jag har kommit som ett ljus för att lysa i denna mörka värld, så att alla som tror på mig inte längre ska behöva vandra i mörkret.
47 Om någon hör mig och inte lyder mig så dömer inte jag honom, för jag har kommit för att frälsa världen, inte för att döma den.
48 Men alla de som säger nej till mig och inte lyssnar till mig kommer att dömas på domens dag av de ord som jag har talat.
49 För detta är inte mina egna tankar, utan jag har sagt er vad Fadern vill att jag ska säga er.
50 Jag vet att hans ord leder till evigt liv, och vad han ber mig säga, det säger jag.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®