Book of Common Prayer
Lova Herren och lyssna till vad han sagt
95 Kom, låt oss sjunga högt till Herrens ära! Stäm upp en glädjefull lovsång till vår mäktige räddare!
2 Kom till honom fyllda av tacksamhet! Låt oss sjunga lovsånger till honom,
3 för Herren är den störste bland alla gudar.
4 De djupaste dalar och de högsta berg, håller han i sin hand. Allt är hans.
5 Han skapade havet och hans händer har format landet. De är också hans.
6 Kom, knäböj inför Herren, vår skapare,
7 för han är vår Gud! Vi är hans får och han är vår herde. O, att du idag bara ville lyssna till honom när han kallar på dig, och komma till honom!
8 Förhärda inte era hjärtan, som Israel gjorde i öknen vid Meriba och Massa.
9 Där tvivlade era förfäder på Gud, fast de hade sett så många av hans under. De prövade hans tålamod hårt.
10 I fyrtio år såg jag på dem med avsmak, säger Herren Gud. De var ett folk vars hjärtan och tankar var långt borta ifrån mig. De vägrade att följa mina lagar.
11 Därför svor jag i min vrede att de aldrig skulle få komma in i det utlovade landet, till den viloplats som jag hade förberett åt dem.
Nödrop och vånda
1-2 Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig? Varför vägrar du att hjälpa mig eller att ens lyssna till mina suckar?
3 Dag och natt har jag gråtit och bett om din hjälp, men jag får inget svar,
4-5 och ändå är du helig.Våra förfäders lovsång omgav din tron. De litade på dig, och du befriade dem.
6 Du hörde deras rop om hjälp och räddade dem. De blev aldrig besvikna när de sökte din hjälp.
7 Men jag är en mask och inte en människa, hånad och föraktad av mitt eget folk och av hela mänskligheten.
8 Alla som ser mig räcker ut tungan och skakar på huvudet.
9 Är det han som litar på Gud? säger de och skrattar hånfullt. Är det han som påstår att Gud älskar honom? Varför befriar Herren honom då inte?
10-12 Herre, du har hjälpt mig förr! Du har skyddat mig ända sedan jag föddes och vakat över mig medan jag växte upp. Sedan barndomen har jag litat på dig. Du har alltid varit min Gud. Lämna mig inte nu när svårigheterna är nära. Det finns ingen annan som kan hjälpa mig!
13 Jag är omgiven av fruktansvärda fiender, starka som Basans tjurar.
14 De kommer mot mig med öppna gap, ja, som rytande lejon som anfaller sitt byte.
15 Min styrka har runnit bort som vatten, och alla mina ben är ur led. Mitt hjärta smälter som vax,
16 min styrka har torkat ihop som lera i solen. Min tunga klibbar fast i munnen, och du har lämnat mig att dö på marken.
17 Onda människor omger mig som en flock vilda hundar. De har genomborrat mina händer och fötter,
18 och jag kan räkna varje ben i min kropp. Titta, hur dessa onda män stirrar på mig och njuter!
19 De kastar tärning om mina kläder.
20 Herre, håll dig inte undan! Gud, min styrka, skynda dig och hjälp mig!
21 Rädda mig från döden! Skona mitt dyrbara liv så att dessa onda människor inte tar det!
22 Rädda mig från lejonens gap och från de vilda tjurarnas horn. Ja, Gud, du kommer att svara mig och befria mig.
23 Jag ska göra ditt namn känt bland mitt folk. Jag ska stå upp inför församlingen och vittna om allt det underbara som du har gjort.
24 Prisa Herren, alla ni som fruktar honom, kommer jag att säga. Frukta och ära hans namn, ni ättlingar till vår stamfar Jakob! Låt hela Israel sjunga lovsånger till Herren,
25 för han har inte slagit dövörat till för mina nödrop. Han har inte vänt sig bort ifrån mig. När jag ropade till honom svarade han mig.
26 Ja, jag ska stå upp och ära dig inför allt folket. Jag ska offentligt uppfylla mina löften inför alla dem som ärar och fruktar ditt namn.
27 De fattiga ska äta och bli mätta. Och alla som söker Herren ska finna honom och prisa hans namn. Så länge de lever ska de ha framgång.
28 Hela jorden ska se det och återvända till Herren, ja, folken i varje land ska tillbe honom.
29 Herren är kung och regerar över alla folk.
30 Ja, alla dödliga både stolta och ödmjuka ska tillsammans tillbe honom.
31 Våra barn ska också tjäna honom, och de ska få höra om Herren och hans under.
32 Och kommande generationer ska också få höra vad han har gjort för oss.
Frestad till att göra det onda
141 Skynda dig Herre, svara mig, när jag ropar till dig! Lyssna, när jag ber dig om hjälp!
2 Ta emot min bön som ett kvällsoffer, som rök som stiger upp till dig.
3 Herre, hjälp mig att hålla mun när jag ska tiga.
4 Ta bort mitt begär efter allt som är orätt och gör slut på min längtan efter att vara tillsammans med syndare. Den lyx de lever i, och som de med orätt har skaffat sig, bländar mig inte.
5 Om den gör det får du låta de gudfruktiga slå mig! Ja, då gör du mig en tjänst! Om de tillrättavisar mig, är det som den bästa medicin! Se i så fall till att jag inte vägrar att ta den.Ogärningsmännen fortsätter med sin ondska, men jag ber att du ska gripa in mot dem.
6-7 Dessa herrar, som nu har makten, ska snart själva dömas till döden och kastas ut för klippbranten. När deras ben strös ut på marken, kommer man äntligen att lyssna på mig och erkänna att mina ord var till hjälp.
8 Jag ser upp till dig och litar på dig, Herre, min Gud. Du skyddar mig. Låt mig därför inte dö!
9 Skydda mig för deras lömska fällor.
10 Låt dem i stället fastna i sina egna snaror, medan jag kan fly undan!
I livsfara
143 Herre, hör min bön! Svara när jag ropar till dig, för du håller dina löften.
2 Ställ mig inte inför rätta, för ingen är oskyldig i dina ögon.
3 Mina fiender förföljde mig och tog mig till fånga. De har slagit ner mig till marken och de tvingar mig att ligga i mörker, precis som de som ligger i graven.
4 Därför har jag förlorat allt mitt hopp och är förlamad av skräck.
5 Jag minns de fantastiska under som du gjorde förr.
6 Jag sträcker mig mot dig, ja, jag längtar efter dig precis som ett förtorkat land törstar efter regn.
7 Kom snart, Herre, och svara mig, för jag blir alltmer deprimerad. Vänd dig inte bort från mig, för då kommer jag att dö.
8 Påminn mig varje morgon om din godhet, för jag litar på dig. Visa mig den väg jag ska gå! Jag behöver dig!
9 Rädda mig från mina fiender! Herre, jag flyr till dig, för det är bara hos dig som jag kan gömma mig.
10 Hjälp mig att leva som du vill, för du är min Gud. Låt din gode Ande leda mig på rätta vägar.
11 Herre, stå vid ditt ord. Det kommer att ge ditt namn ära. Led mig ut ur alla svårigheter.
12 Eftersom du är kärleksfull och god mot mig, ber jag dig att utplåna alla mina fiender och döda alla som tänker skada mig, för jag är din tjänare.
Jeremia varnar för falska profeter
1-2 När kung Jekonja och drottningmodern, hovmännen, officerarna från de olika stammarna och hantverkarna hade blivit bortförda till Babylon av Nebukadnessar, skrev Jeremia ett brev från Jerusalem till de judiska äldste, prästerna, profeterna och till allt folket.
4 Herren, härskarornas Gud, sänder detta budskap till alla fångar från Jerusalem, som han har låtit föra bort till Babylon:
5 Bygg hus och ställ in er på att stanna! Plantera vingårdar, för ni kommer att vara där många år.
6 Gift er och skaffa barn och se till att de sedan gifter sig, så att ni får många barnbarn. Föröka er! Se till att ni inte blir färre!
7 Arbeta för fred och framgång i Babylon. Be för landet. Om Babylon har fred så har ni det också.
8 Herren, härskarornas Gud, säger: Låt inte lura er av de falska profeter och medier som finns bland er. Hör inte på alla de drömmar de har,
9 för de profeterar lögn i mitt namn. Jag har inte sänt dem, säger Herren.
10 Sanningen är denna: Ni kommer att få stanna en mansålder i Babylon. Men sedan ska jag leda er hem igen, som jag har lovat.
11 Jag vet vilka planer jag har för er, säger Herren. Det är goda planer och inte onda, för jag vill ge er en framtid och ett hopp.
12 När ni ber ska jag lyssna.
13 Ni ska finna mig när ni söker mig, om ni verkligen gör det uppriktigt och allvarligt.
13 Som ni vet så har Gud utvalt mig till att vara som en speciell budbärare till er som inte är judar. Jag lägger stor vikt vid mitt uppdrag och påminner judarna om det så ofta jag kan.
14 Jag hoppas nämligen att jag ska kunna få dem att längta efter det som ni redan har tagit emot, och på så sätt rädda några av dem.
15 Vad underbart det kommer att bli när de upptäcker Kristus! När de inte tog emot Guds erbjudande om frälsning betydde detta att han fick vända sig till resten av världen och erbjuda den sin frälsning. När judar nu kommer till Kristus är det lika underbart som när döda får liv igen.
16 Och eftersom Abraham och profeterna är Guds folk, så är också deras barn det. För om trädets rötter är heliga, så är också grenarna det.
17 Men några av grenarna på Abrahams träd, alltså några av judarna, har brutits av. Ni som inte är judar är som grenar från ett vilt olivträd, inympade i den äkta stammen. Därför får nu också ni den välsignelse som Gud lovade Abraham och hans barn, och ni får också del av den rika näringen i Guds eget olivträd.
18 Men ni måste vara på er vakt, så att ni inte börjar skryta med att ni placerats där i stället för de grenar som bröts av. Kom ihåg att ni bara är inympade grenar, och att det inte är ni som bär upp roten utan roten som bär upp er.
19 Nu kanske ni säger: De där grenarna bröts av för att lämna plats åt oss, så vi måste vara ganska bra i alla fall.
20 Men var försiktiga! Kom ihåg att grenarna bröts av därför att de inte trodde på Kristus, och att ni är där bara därför att ni tror! Var inte stolta, var ödmjuka, tacksamma och försiktiga i stället!
21 För om Gud inte visade överseende med de grenar som han först satte dit, så kommer han inte att skona er heller.
22 Lägg märke till att Gud är både god och sträng. Han är sträng mot dem som är olydiga, men mycket god mot dem som fortsätter att älska honom och tro på honom. Om ni inte älskar honom, så kommer ni också att skäras bort.
23 Om judarna å andra sidan lämnar sin otro, så kommer Gud att ympa dem tillbaka in i trädet. Han har makt att göra det.
24 För om Gud ville ta emot er, grenar från ett vilt olivträd, och mot naturens ordning ympa in er på sitt eget, odlade träd, hur mycket lättare ska det då inte vara för honom att ympa in de äkta grenarna igen.
Lasaros blir sjuk och dör
11 En man som hette Lasaros låg sjuk. Han bodde i Betania tillsammans med sina systrar Maria och Marta
2 (Det var hans syster Maria som smorde Herren med välluktande olja och torkade hans fötter med sitt hår).
3 De två systrarna skickade ett meddelande till Jesus: Herre, din vän Lasaros är allvarligt sjuk.
4 Men när Jesus hörde det sa han: Hans sjukdom ska inte leda till döden, utan till att Gud förhärligas så att jag, Guds Son, blir ärad genom detta.
5 Trots att Jesus tyckte mycket om Marta, Maria och Lasaros,
6 stannade han ändå där han var i ytterligare två dagar.
7 Därefter sa han till lärjungarna: Låt oss gå till Judeen.
8 Men lärjungarna invände: Herre, för bara ett par dagar sedan försökte de judiska ledarna i Judeen döda dig. Ska du nu gå dit igen?
9 Jesus svarade: Det är ljust tolv timmar om dagen, och då kan man gå tryggt utan att snava.
10 Det är bara på natten som man på grund av mörkret behöver vara rädd för att snubbla.
11 Sedan sa han: Vår vän Lasaros har somnat in, men nu ska jag gå och väcka honom.
12-13 Lärjungarna trodde att Jesus menade att Lasaros hade fått en stunds skön sömn och sa: Det betyder att han är på bättringsvägen. Men Jesus menade att Lasaros hade dött.
14 Så han sa öppet till dem: Lasaros är död.
15 Och för er skull är jag glad att jag inte var där för hans död kommer att hjälpa er att tro på mig. Kom, nu går vi dit.
16 Tomas, med smeknamnet Tvillingen, sa till de andra lärjungarna: Vi går med så vi kan dö tillsammans med honom.
Jesus tröstar Maria och Marta
17 När de kom fram till Betania berättade man för dem att Lasaros redan hade legat fyra dagar i graven.
18 Betania låg bara några kilometer från Jerusalem,
19 och många judar hade kommit därifrån för att trösta Marta och Maria i deras sorg.
20 När Marta hörde att Jesus var på väg gick hon för att möta honom, men Maria stannade hemma.
21 Marta sa till Jesus: Herre, om du hade varit här, så hade inte min bror behövt dö.
22 Men jag vet i alla fall att Gud kan ge dig vad som helst om du bara ber honom om det.
23 Jesus sa till henne: Din bror ska återvända till livet.
24 Ja, sa Marta, när alla andra gör det på uppståndelsens morgon.
25 Jesus sa till henne: Jag är den som uppväcker de döda och ger dem liv igen. Den som tror på mig ska leva, även om han dör.
26 Han får evigt liv därför att han tror på mig och ska aldrig någonsin dö. Tror du det, Marta?
27 Ja, Herre, svarade hon honom. Jag tror att du är Messias, Guds Son, den som vi väntat på så länge.
En kvinna smörjer Jesus med dyrbar olja
12 Sex dagar innan påskfirandet började kom Jesus åter till Betania där Lasaros bodde, mannen som han hade uppväckt från döden.
2 Då ordnade man med en fest för honom. Marta serverade, och Lasaros satt tillsammans med Jesus vid bordet.
3 Då tog Maria en flaska dyrbar olja, som var gjord av nardus, och smorde Jesu fötter med den och torkade dem med sitt hår. Och huset fylldes av en underbar doft.
4 Men Judas Iskariot, den av lärjungarna som senare förrådde honom sa:
5 Den där oljan var värd en förmögenhet. Man borde ha sålt den och gett pengarna till de fattiga.
6 Det var egentligen inte de fattiga han brydde sig om, men han hade hand om lärjungarnas kassa och brukade ofta ta pengar ur den för egen räkning.
7 Jesus svarade: Kritisera henne inte. Hon gjorde det som en förberedelse för min begravning.
8 Ni kan alltid hjälpa de fattiga, men jag ska inte vara kvar hos er länge till.
9 När folket i Jerusalem fick höra att han var där kom de för att se honom och Lasaros, mannen som hade återvänt till livet.
10 Då bestämde sig översteprästerna för att också döda Lasaros,
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®