Revised Common Lectionary (Complementary)

En bön mitt I förtvivlan

^1-2 Från djupet av mitt hjärta ropar jag förtvivlad till dig om hjälp: Hör mig! Svara mig och hjälp mig!

³ Om du utan barmhärtighet kommer ihåg våra synder, vem kan då bestå?

⁴ Men du förlåter oss för att vi ska ära och lyda dig.

⁵ Jag sätter mitt hopp till Herren, och av hela hjärtat väntar jag på att han ska tala till mig.

⁶ Jag längtar efter Herren mer än vaktposten längtar efter att det äntligen ska bli morgon.

⁷ Israel, hoppas på Herren! Bara han är kärleksfull och god och beredd att förlåta synder.

⁸ Han ska själv befria Israel från all dess synd.

¹⁰ Israels folk säger:'Vår synd tynger oss. Vi går under med vår skuld. Hur ska vi kunna leva?'

¹¹ Men så sant jag lever, säger Herren Gud, jag gläder mig inte åt att se någon enda ogudaktig dö. Jag vill att den ogudaktige vänder om från sin onda väg, så att han får leva. Vänd om, vänd om från din ogudaktighet! Varför ska du dö, Israel?

¹² En rättfärdig mans goda gärningar kommer inte att rädda honom om han senare syndar, och en ogudaktig mans synd kommer inte att leda honom till döden, om han verkligen gör bättring.

¹³ Jag har sagt att den gudfruktige ska få leva. Men om han syndar och räknar med att hans tidigare goda gärningar ska rädda honom har han lurat sig själv. Inget av det goda han gjort ska bli ihågkommet. Jag ska döda honom på grund av hans synd.

¹⁴ Likaså om jag säger till den ogudaktige att han måste dö, men han då vänder om från sin synd och gör det som är rätt och riktigt,

¹⁵ till exempel lämnar igen panten till den som har lånat av honom eller lämnar tillbaka det han har stulit och så vandrar på rätta vägar och inte gör något ont - då ska han få leva.

¹⁶ Ingen av hans gamla synder ska dras upp inför honom, för han har vänt sig till det som är gott och ska få leva.

Den sjunde trumpeten

¹⁵ Och just då blåste den sjunde ängeln i sin trumpet och starka röster ropade ner från himlen: Vår Gud och Kristus har nu tagit makten över hela världen, och ska regera i evigheternas evigheter.

¹⁶ Och de tjugofyra äldste, som satt på sina troner hos Gud, kastade sig ner i tillbedjan och sa:

¹⁷ Vi tackar dig, Herre Gud Allsmäktig, som är och som var. Nu har du tagit din stora makt i besittning och börjat regera.

¹⁸ Folken var upproriska mot dig, men nu har din vrede kommit. Det är dags att döma de döda och belöna dina tjänare - profeterna och alla människor som fruktar ditt namn, både stora och små - och att förgöra dem som förstör jorden.

¹⁹ Sedan öppnades Guds tempel i himlen, och i templet kunde man se förbundsarken. Blixtarna flammade och åskan mullrade och dånade, och det blev en våldsam hagelstorm, och världen skakades av en kraftig jordbävning.