Old/New Testament
Avgudadyrkan fördöms
14 Några av de äldste i Israel kom till mig och satte sig ner framför mig. 2 Då kom Herrens ord till mig. Han sade: 3 "Du människobarn, dessa män har låtit sina eländiga avgudar få insteg i sina hjärtan och har ställt upp framför sig sådant som förleder dem till synd. Skulle jag verkligen låta sådana fråga mig till råds? 4 Säg därför till dem: Så säger Herren, Herren: Var och en av Israels hus som släpper in eländiga avgudar i sitt hjärta och ställer upp framför sig det som förleder honom till synd och sedan kommer till profeten, honom skall jag, Herren, ge svar efter vad han förtjänar för sina många avgudars skull. 5 Så skall jag gripa Israels folk i hjärtat, därför att de alla har vikit bort från mig genom sina avgudar. 6 Säg därför till Israels hus: Så säger Herren, Herren: Vänd om och vänd er bort från era avgudar, vänd er bort från alla era vidrigheter! 7 Ty om någon av Israels hus eller av främlingarna som bor i Israel viker bort från mig och ger rum för avgudar i hjärtat och ställer upp framför sig det som förleder till synd, och sedan kommer till profeten för att fråga mig, honom skall jag, Herren, själv svara. 8 Jag skall vända mitt ansikte mot den mannen och göra honom till ett tecken och till ett ordspråk och utrota honom ur mitt folk. Och ni skall inse att jag är Herren.
9 Om profeten är förledd och ger svar, så har jag, Herren, låtit den profeten bli förledd. Jag skall räcka ut min hand mot honom och utrota honom ur mitt folk Israel. 10 De skall båda bära straffet för sin synd - profeten har lika stor synd som den som frågat - 11 detta för att Israels hus inte mer skall föras vilse och inte mer orena sig med alla sina överträdelser. De skall vara mitt folk, och jag skall vara deras Gud, säger Herren, Herren."
Domen är oundviklig
12 Herrens ord kom till mig. Han sade: 13 "Du människobarn, om ett land syndade mot mig genom att handla trolöst, då skulle jag räcka ut min hand mot det och skapa brist på bröd och sända hungersnöd över det och där utrota både människor och djur. 14 Om då dessa tre män fanns i landet: Noa, Daniel och Job, så skulle de genom sin rättfärdighet rädda endast sina egna liv, säger Herren, Herren. 15 Om jag lät vilda djur dra fram genom landet och göra det folktomt så att det blev så öde att ingen vågade färdas där för djurens skull, 16 då skulle, så sant jag lever, säger Herren, Herren, dessa tre män, om de fanns där, varken kunna rädda sina söner eller sina döttrar. Endast de själva skulle räddas, men landet skulle bli öde.
17 Eller om jag lät svärdet drabba det landet, och sade: "Svärd, far fram genom landet!", och jag på det sättet utrotade både människor och djur ur det, 18 så skulle, så sant jag lever, säger Herren, Herren, dessa tre män, om de befann sig i landet, varken kunna rädda sina söner eller sina döttrar. Endast de själva skulle räddas. 19 Eller om jag sände pest i det landet och utgöt min vrede i blod över det för att utrota både människor och djur ur det, 20 och om då Noa, Daniel och Job fanns där, så skulle de, så sant jag lever, säger Herren, Herren, varken kunna rädda son eller dotter. De skulle genom sin rättfärdighet rädda endast sina egna liv.
21 Därför säger Herren, Herren: Hur mycket värre blir det inte, när jag sänder mina fyra svåra straffdomar: svärd, hungersnöd, vilddjur och pest över Jerusalem för att där utrota både människor och djur. 22 Men se, några skall räddas och bli kvar, både söner och döttrar, och de skall föras bort. De skall komma hit till er, och när ni får se hur de lever och handlar skall ni finna tröst för den olycka som jag har låtit komma över Jerusalem, ja, för allt som jag har låtit komma över staden. 23 De skall vara er till tröst, när ni ser hur de lever och handlar. Ni skall då inse att jag inte utan orsak har gjort allt vad jag har gjort mot Jerusalem, säger Herren, Herren."
Jerusalem, en förtorkad vinstock
15 Herrens ord kom till mig. Han sade:
2 "Du människobarn,
på vilket sätt är vinstockens trä förmer än allt annat trä,
de grenar som finns på träden i skogen?
3 Tar man virke av den
för att göra något nyttigt?
Gör man ens en pinne av den
för att på den hänga upp något?
4 Nej, man ger den till mat åt elden.
När dess båda ändar har blivit förtärda av eld,
och delen däremellan blivit svedd,
duger den då till något nyttigt?
5 Inte ens när den ännu var oskadd
kunde man göra något nyttigt av den.
Hur mycket mindre kan den användas till något nyttigt,
då elden förtärt den och bränt den!
6 Därför säger Herren, Herren:
Som jag gör med en vinstock bland skogens träd,
när jag ger den till bränsle åt elden,
så skall jag göra med Jerusalems invånare.
7 Jag skall vända mitt ansikte mot dem.
De har kommit ut ur elden,
men elden skall förtära dem.
Ni skall inse att jag är Herren,
när jag vänder mitt ansikte mot dem.
8 Jag skall göra landet till en ödemark,
därför att de har handlat trolöst,
säger Herren, Herren."
Tron utan gärningar är död
2 Mina bröder, ni kan inte tro på vår Herre Jesus Kristus, den förhärligade, och på samma gång göra skillnad på människor. 2 Anta att det vid er sammankomst kommer in en man i vackra kläder och med guldring på fingret och samtidigt en fattig man i smutsiga kläder. 3 Om ni då ser till den vackert klädde och säger: "Var så god och sitt, här är en bra plats," men till den fattige: "Du kan stå där" eller: "Sätt dig vid mina fötter", 4 har ni då inte kommit i strid med er själva och blivit domare som dömer partiskt? 5 Lyssna, mina älskade bröder. Har inte Gud utvalt de fattiga i den här världen till att bli rika i tron och till att ärva det rike som han har lovat dem som älskar honom? 6 Men ni föraktar den fattige. Är det inte de rika som förtrycker er och drar er inför domstolar? 7 Är det inte de som smädar det sköna namn[a] som har nämnts över er?
8 Om ni uppfyller den konungsliga lagen enligt Skriften: Du skall älska din nästa som dig själv,[b] då handlar ni rätt. 9 Men om ni gör skillnad på människor begår ni synd, och lagen överbevisar er om att ni är överträdare. 10 Ty den som håller hela lagen men bryter mot ett enda bud är skyldig till allt. 11 Han som har sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott, har också sagt: Du skall inte mörda.[c] Om du inte begår äktenskapsbrott, men mördar, är du en brottsling. 12 Tala och handla så som den som skall dömas efter frihetens lag. 13 Ty domen skall utan barmhärtighet drabba den som inte har visat barmhärtighet. Men barmhärtigheten triumferar över domen.
Gärningarna visar att det finns tro
14 Mina bröder, vad hjälper det om någon påstår sig ha tro men saknar gärningar? Kan väl en sådan tro frälsa någon? 15 Om en broder eller syster inte har kläder och saknar mat för dagen 16 och någon av er säger till dem: "Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta", men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det? 17 Så är också tron i sig själv död, när den är utan gärningar.
18 Nu säger kanske någon: "Du har tro." - Ja, men jag har också gärningar. Visa mig din tro utan gärningar, så skall jag visa dig min tro genom mina gärningar. 19 Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och bävar. 20 Men vill du inte inse, du tanklösa människa, att tron utan gärningar är död? 21 Blev inte vår fader Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar, när han bar fram sin son Isak på altaret? 22 Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som tron blev fullbordad. 23 Så uppfylldes Skriften som säger: Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet,[d] och han kallades Guds vän. 24 Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro. 25 Blev inte skökan Rahab på samma sätt erkänd som rättfärdig genom gärningar, när hon tog emot sändebuden och förde ut dem en annan väg? 26 Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln