M’Cheyne Bible Reading Plan
Den andra folkräkningen
26 När pesten hade upphört sa Herren till Mose och till Eleasar, prästen Arons son:
2 Räkna antalet män i Israel som är tjugo år och äldre, så att ni vet hur många i varje stam och släkt som kan dra ut i strid.
3-4 Mose och Eleasar gav då Israels ledare instruktioner om hur de skulle genomföra folkräkningen. Man hade slagit läger på Moabs slätter utmed floden Jordan, mittemot Jeriko.Det här är resultatet av folkräkningen:
5-11 Rubens stam: 43.730Ruben var Israels äldste son. I hans stam fanns släkter uppkallade efter sönerna Hanok, Pallu, Hesron och Karmi. Pallu hade en son som hette Eliab. Eliab hade sönerna Nemuel, Abiram och Datan. De två sistnämnda hade tillsammans med Kora gjort uppror mot Mose och Aron och utmanat Gud! Men marken hade öppnat sig under dem och uppslukat dem. Herrens eld dödade 250 personer den dagen, som en varning för hela folket. Men Koras släkt utrotades inte.
12-14 Simeons stam: 22.200I Simeons stam fanns släkter uppkallade efter hans söner Nemuel, Jamin, Jakin, Sera, och Saul.
15-18 Gads stam: 40.500I Gads stam fanns släkter uppkallade efter hans söner Sefon, Haggi, Suni, Osni, Eri, Arod, och Areli.
19-22 Judas stam: 76.500I Judas stam fanns släkter uppkallade efter hans söner Sela, Peres, och Sera. (Er och Onan hade dött i Kanaan och fick inga släkter uppkallade efter sig.) Peres hade två söner som fick ge namn åt sina släkter, Hesron och Hamul.
23-25 Isaskars stam: 4.300I Isaskars stam fanns släkter som fått namn efter hans söner Tola, Puva, Jasub och Simron.
26-27 Sebulons stam: 60.500I Sebulons stam fanns släkter som fått namn efter hans söner Sered, Elon och Jaleel.
28-37 Josefs stam: 32.500 i Efraims del och 52.700 i Manasses del. I Manasses stam fanns släkter uppkallade efter hans son Makir och sonson Gilead och efter Gileads söner Ieser, Helek, Asriel, Sikem, Semida och Hefer. Hefers son Selofhad hade inga söner men döttrarna Mahela, Noa, Hogla, Milka och Tirsa.De 32.500 som upptecknades i Efraims stam innefattade släkter som fått namn efter Efraims son Sutela och dennes son Eran, vidare efter sönerna Beker och Tahan.
38-41 Benjamins stam: 45.600I Benjamins stam fanns släkter som fått sina namn efter sönerna Bela, Asbel, Ahiram, Sefufam och Hufam, och efter Belas söner Ard och Naaman.
42-43 Dans stam: 64.400I Dans stam fanns en släkt som fått namn efter sonen Suham.
44-47 Asers stam: 53.400I Asers stam fanns släkter som fått namn efter hans söner Jimna, Jisvi, och Beria och efter Berias söner Heber och Malkiel. Aser hade också en dotter som hette Sera.
48-50 Naftalis stam: 45.400I Naftalis stam fanns släkter som fått sina namn efter hans söner Jaseel, Guni, Jeser och Sillem.
51 Det totala antalet som inmönstrades i hela Israel var 601.730 stridsdugliga män.
52-53 Sedan bad Herren Mose att dela landet mellan stammarna i proportion till deras storlek efter folkräkningen.
54 De större stammarna skulle alltså få större landområden än de mindre stammarna.
55-56 Låt representanter för stammarna kasta lott om de olika områdena, förklarade Herren.
57-59 Även Levis stam räknades. I den fanns släkter uppkallade efter Gerson, Kehat och Merari, men också libniterna, hebroniterna, maheliterna, musiterna och koraiterna.Medan Levi var i Egypten, fick han dottern Jokebed, som gifte sig med Kehats son Amram. De var föräldrar till Aron, Mose och Mirjam.
60 Arons söner hette Nadab, Abihu, Eleasar och Itamar.
61 Men Nadab och Abihu dödades när de frambar eld som inte var helig inför Herren.
62 Det totala antalet manliga leviter från en månads ålder och uppåt var 23.000. Leviterna räknades för sig. De skulle inte delta i fördelningen av landområden.
63 Det här är alltså resultatet av den folkräkning som Mose och prästen Eleasar gjorde på Moabs slätter, vid floden Jordan, mitt emot Jeriko.
64-65 Ingen som nu räknades hade blivit medräknad i den föregående folkräkningen, som genomfördes i Sinais öken. Alla som räknats då hade alltså dött, precis som Herren förutsagt: De kommer att dö i öknen. De enda undantagen var Kaleb, Jefunnes son, och Josua, Nuns son.
En väg till Gud genom prövningar och lidande
1-2 Rädda mig, Gud, för vattnet står mig upp till halsen!
3 Djupare och djupare sjunker jag i dyn, och vattnet bara stiger.
4 Jag har skrikit mig hes och är alldeles utmattad. Mina ögon är svullna av gråt, och förgäves har jag sett efter dig, min Gud.
5 De som hatar mig utan orsak är flera än hårstråna på mitt huvud. Det är inflytelserika män, som går samman för att döda mig trots att jag är oskyldig. De kräver att jag ska straffas för sådant som jag inte har gjort.
6 Gud, du vet så väl hur dåraktig jag har varit, och du känner till alla mina synder.
7 Herre, du som härskar över alla himmelska härar och är Israels Gud, låt mig inte vara en stötesten för dem som tror på dig. Om de ser att du lämnar mig i sticket blir de förvirrade.
8 Det är för din skull som de hånar och förbannar mig.
9 Till och med mina egna bröder skäms för mig och låtsas som om de inte känner mig!
10 Min iver för ditt tempel brinner som en eld inom mig. Alla förolämpningar mina fiender riktar mot dig, träffar också mig.
11 När jag sörjer och fastar inför dig, Herre, hånar de mig!
12 Alla talar om mig när jag går omkring sorgklädd! De småskrattar åt mig!
13 Jag är hela stadens samtalsämne, och i dryckesvisorna sjunger man om mig.
14 Men jag fortsätter att be till dig, Herre! Nu är tiden inne då du kommer att lyssna till mig. Du är beredd att ge mig din kärlek och godhet. Svara på min bön och rädda mig, eftersom du har lovat det.
15 Dra upp mig ur detta träsk! Låt mig inte sjunka! Rädda mig från dem som hatar mig och låt mig inte drunkna.
16 Låt inte vattenmassorna begrava mig eller strömmarna dra ner mig i djupet. Rädda mig från avgrunden!
17 Herre, svara på min bön, för din kärlek och godhet tröstar mig! Din nåd är så stor och så god.
18 Herre, du vet att jag inte ser någon utväg längre. Göm dig inte för mig. Skynda dig, och kom och rädda mig!
19 Kom, Herre, och befria mig från alla mina fiender!
20 Du vet hur skamligt alla talar om mig och hur de förolämpar mig. Du ser dem allesammans och vet vad var och en har sagt.
21 Deras förakt för mig har krossat mitt hjärta, och jag är förtvivlad. Om ändå någon kunde visa medlidande! Det finns ingen som kan trösta mig!
22 De blandade gift i min mat och i stället för vatten gav de mig ättika blandat med galla.
23 Låt deras festmåltider ruinera dem och deras frid försvinna.
24 Låt dem drabbas av mörker och blindhet och vrid deras höfter ur led.
25 Häll ut din vrede över dem! Låt dem känna din vredes glöd och
26 låt deras hem stå öde och övergivna!
27 Utan förbarmande förföljer de den som du redan har straffat och hånskrattar åt den du har sårat.
28 Låt dem stå till svars för varenda synd de gjort och ha inte överseende med dem.
29 Utplåna dessa människors namn från de levandes bok! Låt dem inte finnas där tillsammans med dem som lever efter din vilja.
30 Men, Herre, befria mig från mitt elände och mitt lidande.
31 Då ska jag prisa dig med min sång! I tacksamhet kommer jag att sjunga en lovsång till dig.
32 Du gläder dig mer över det än om jag offrar en tjur eller en oxe.
33 De förtryckta ska få se vad Gud gör för dem. Inte undra på att de kommer att bli glada! Alla som söker Gud ska få nytt mod,
34 för Herren hör hur de fattiga och behövande ropar. Och inte heller glömmer han dem som är fångar för hans skull.
35 Prisa honom, både himmel och jord! Prisa honom, alla hav och allt som finns i dem!
36 Gud ska nämligen rädda Jerusalem. Han ska bygga upp Juda städer igen, och hans folk ska bo i dem och inte drivas bort.
37 Deras barn ska ärva landet, och alla som älskar honom ska tryggt kunna bo där.
Moab krossas för sin stolthet
16 Moabs flyktingar från Sela på andra sidan öknen sänder lamm som gåva i hopp om fred med kungen i Juda.
2 Kvinnorna i Moab är som hemlösa fåglar vid floden Arnons vadställen.
3 Budbärarna som har med sig gåvan till Jerusalem ber om råd och hjälp. Skydda oss! Överlämna oss inte till våra motståndare!
4-5 Låt våra utstötta stanna bland er! Göm dem undan våra fiender! Gud kommer att löna er för er vänlighet mot oss. Om ni låter Moabs flyktingar slå sig ner bland er, ska Gud, när förstörelsen är över, upprätta Davids tron för alltid. På den tronen ska han sätta en god och rättvis kung.
6 Är detta det stolta Moab, som vi hört talas så mycket om? Nu är all dess överlägsenhet borta!
7 Därför gråter alla i Moab och sörjer över det hemsökta Kir-Hareset,
8 över Hesbons övergivna fält och Sibmas tomma vingårdar. De fientliga krigsherrarna har trampat ner de plantor som gav utsökta viner, kända ända bort till Jaser i öknen och ner till havet.
9 Därför gråter jag som Jaser över Sibmas vingårdar. Mina tårar ska flöda för Hesbon och Eleale, där sommarens frukt och gröda har förstörts.
10 Nu är all glädje och all förväntan inför skördetiden borta. De glada sångerna i vingården hörs inte längre, och trampet i vinpressarna har upphört. Jag har gjort slut på all deras skördeglädje.
11 Jag gråter och sörjer över Moab, och min förtvivlan över Kir-Heres är djup.
12 Moabs folk ska i ångest och förtvivlan be till sina avgudar på bergshöjderna, men de kan inte hjälpa dem. De ska bönfalla dem i sina tempel, men de kan inte rädda dem.
13-14 Allt detta som rör Moab har sagts förut, men nu säger Herren än en gång, att inom tre år ska Moabs ära och glans vara försvunnen och endast några få ska fortfarande vara vid liv.
4 Eftersom Kristus har gått igenom lidande och smärta måste ni vara inställda på det också. Kom ihåg att synden förlorar sin dragningskraft när er kropp lider.
2 Ni ska inte tillbringa resten av ert liv med att jaga efter ogudaktiga njutningar utan i stället vara ivriga att göra Guds vilja.
3 Det räcker med vad ni tidigare har upplevt av sexuella utsvävningar och begär, dryckenskap och festande och den förnedring som ligger i att tillbe andra gudar.
4 Naturligtvis blir era gamla vänner förvånade när ni inte längre med förtjusning delar deras liv i utsvävningar, och de kommer att skratta åt er och både förakta och håna er.
5 Men kom ihåg att också de en dag måste möta allas domare, han som dömer både levande och döda. De kommer att straffas för sitt sätt att leva.
6 Därför predikades de goda nyheterna till och med för dem som var döda, dränkta i översvämningen, så att de ändå skulle kunna leva i anden, som Gud lever, även om de var fysiskt döda.
Visa kärlek även under lidande
7 Tidens ände är snart inne. Be därför med allvar och eftertanke.
8 Och viktigast av allt: fortsätt att visa varandra kärlek, för kärleken täcker över många av era fel.
9 Visa gästfrihet och klaga inte över det extra arbete som det medför.
10 Gud har gett var och en av er speciella gåvor. Se till att ni använder dem till att hjälpa varandra och till att förmedla Guds nåd och välsignelse till andra människor i alla dess former.
11 Är du kallad till att predika? Tala då Guds ord till andra. Är du kallad att hjälpa andra? Gör det med all den kraft och energi som Gud ger, så att Gud blir förhärligad genom Jesus Kristus. Honom tillhör äran och makten i evigheternas evighet. Amen.
12 Kära vänner, bli inte förvirrade eller förvånade när ni möter de svåra prövningar som ligger framför er, för det är inte något ovanligt som händer er.
13 Var i stället glada, för dessa prövningar ska göra er till Kristi medbröder i hans lidande. Då ska ni efteråt med glädje få dela hans härlighet den dag då han kommer igen.
14 Förlora inte er glädje när man förbannar och förolämpar er för att ni är kristna, för när det händer kommer Guds Ande att fylla er med sin härlighet.
15 Låt mig inte få höra att någon av er är i svårigheter på grund av mord, stöld, bråk eller för att ha snokat i andra människors angelägenheter.
16 Men det är ingen skam att lida för att man är en kristen. Prisa Gud för förmånen att få tillhöra Kristi familj och bära hans namn.
17 Nu är det dags för domen, och den måste börja bland Guds egna barn. Om till och med vi som är kristna måste dömas, vilket fruktansvärt öde väntar då inte dem som aldrig har trott på Herren!
18 Om de rättfärdiga med knapp nöd blir frälsta, hur ska det då gå för de gudlösa?
19 Om ni därför lider enligt Guds vilja, bör ni fortsätta att göra det som är rätt och lita på den Gud som skapade er, för han kommer aldrig att överge er.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®