M’Cheyne Bible Reading Plan
Arons stav grönskar
1-3 Herren sa till Mose: Säg åt Israels folk att var och en av stammarna ska ge dig en stav av trä. Skriv namnet på var och en av dess ledare på dessa stavar och skriv Arons namn på Levi stams stav.
4 Lägg sedan alla stavarna i det inre rummet av tabernaklet där jag brukar möta dig framför arken.
5 Jag ska använda dessa stavar för att visa vem jag har utvalt. Hans stav kommer nämligen att grönska! Då ska det äntligen bli slut på alla dessa klagomål!
6 Mose meddelade dessa föreskrifter till folket, och var och en av de tolv stamledarna, Aron inräknad, bar fram en stav till honom.
7 Han lade dem framför Herren i det inre rummet av tabernaklet.
8 När han kom tillbaka nästa dag, upptäckte han att Arons stav, som representerade Levi stam, inte bara grönskade utan hade knoppar och blommor och bar mogna mandlar!
9 Mose bar ut stavarna och visade vad som hade hänt. Sedan tog var och en sin stav utom Aron.
10 Herren bad Mose att lägga Arons stav vid sidan av arken. Där skulle den alltid finnas, som en påminnelse för de upproriska. Och om det skulle bli någon diskussion om Aron och hans befogenheter i fortsättningen, skulle han hämta den och visa den för folket. Detta för att undvika ytterligare katastrofer för folket.
11 Mose gjorde i allt som Herren hade sagt.
12-13 Men folket fortsatte ändå att klaga.Vi är ju så gott som döda allesammans, gnällde de. Var och en som kommer i närheten av tabernaklet dör. Är det verkligen meningen att vi ska gå under allesammans?
Instruktioner till präster och leviter
18 Då talade Herren till Aron och sa: Du och dina söner och din familj är ansvariga om helgedomen vanhelgas, och ni kommer också att vara ansvariga för alla fel som begås i den prästerliga tjänsten!
2-3 Dina släktingar i Levi stam ska vara dina medhjälpare, men det är bara du och dina söner som får utföra de heliga tjänsterna i tabernaklet. Leviterna måste vara mycket noga med att inte vidröra de heliga föremålen eller altaret, för då kommer jag att döda både dem och dig.
4 Ingen som inte är levit får hjälpa dig med något.
5 Och kom ihåg att det bara är prästerna som får utföra de heliga tjänsterna i helgedomen och vid altaret. Om ni följer dessa instruktioner ska Guds vrede aldrig mer komma över folket.
6 Jag har utvalt dina släktingar leviterna att vara dina medhjälpare i tjänsten vid tabernaklet. De är en gåva till dig från Herren.
7 Men du och dina söner, prästerna, ska personligen utföra den heliga tjänsten och allt som har att göra med altaret och det som finns bakom förhänget. Prästämbetet är er speciella tjänst, och den som försöker ta över den kommer att dö.
8 Herren gav också följande instruktioner till Aron: Jag gör dig ansvarig för alla offer som bärs fram till mig. Jag ger till dig och dina söner alla de gåvor som förs fram till Herren av folket.
9 Spisoffren och syndoffren är era, med undantag för den del av det som bärs fram till Herren, och bränns på altaret. Alla dessa offer är mycket heliga.
10 De måste ätas på en helig plats, och varje man bland er måste äta av dem.
11 Alla andra gåvor som bärs fram till mig genom att man viftar med dem framför altaret tillhör dig och dina familjer, både söner och döttrar. Alla medlemmar av era familjer kan äta dessa, om man inte just då råkar vara oren.
12 De första gåvorna av skörden som folket bär fram som offer till Herren är också dina, det bästa av olivoljan, vinet och säden
13 och det bästa av all annan skörd. Alla i hushållet får äta av det, bara de inte vid det tillfället är orena.
14-15 Allt som är invigt åt Herren är ditt, inberäknat folkets förstfödda bland boskapen.
16 Men du kan inte ta emot de förstfödda sönerna, och inte heller det förstfödda bland de djur som jag förbjudit som mat. I stället ska man betala dig fem siklar för varje förstfött barn när det har blivit en månad gammalt.
17 Det förstfödda bland kor, får och getter ska du inte köpa tillbaka. Det måste offras till Herren. Blodet ska stänkas på altaret, och fettet ska brännas som eldsoffer. Detta är något som Herren tycker om.
18 Köttet från dessa djur ska vara ert, liksom bringan och högra lårstycket som framburits som viftoffer inför Herren vid altaret alltid är ert.
19 Ja, jag har gett dig alla dessa viftoffer, som Israels folk bär fram till Herren. De ska vara mat åt dig och dina familjer. Detta är ett förbund som ska gälla för alltid mellan Herren och dig och dina ättlingar.
20 Ni präster får inte ha någon egendom eller någon inkomst i övrigt, för allt ni behöver har ni i mig.
21 Beträffande dina släktingar leviterna, så ska de få betalt för sina tjänster med tiondet från hela Israels land.
22 Från och med nu får inga andra israeliter än prästerna och leviterna gå in i helgedomen. I så fall får de ta konsekvenserna av sin synd och dö.
23 Det är bara leviterna som får utföra arbetet där, och de får stå till svars om de sviker sina uppgifter. Det är en beständig lag bland er att leviterna inte ska äga något land i Israel,
24 för folkets tionde som offras till Herren genom att man viftar med det framför altaret, ska tillhöra leviterna. Detta är deras arv, och de behöver ingen annan arvedel.
25-26 Herren sa till Mose: Säg till leviterna att de ska ge Herren tionde av det tionde som de får, ett tionde av tiondet, som ska bäras fram inför Herren genom att man viftar med det framför altaret.
27 Herren ska betrakta detta som ert offer från det första av er skörd, av er säd och ert vin, som om det kom från egna odlingar.
28-29 Till detta tionde av tiondet, Herrens del, ska ni ta det bästa av det ni själva har fått och ge det till Aron.
30 Det ska räknas er till godo, precis som om det kom från era egna logar och vinpressar.
31 Ni och era familjer kan äta det i hemmet eller var ni vill, för det är er ersättning för tjänsten i tabernaklet.
32 Genom att ge vidare till Herren det bästa av folkets offer vanhelgar ni inte det offrade utan kan äta av det som blir kvar som ert eget utan att behöva dö.
När bäste vännen förråder dig
1-2 Lyssna till min bön, Gud! Göm dig inte när jag ropar till dig! Hör mig, Herre!
3 Lyssna till mig! Jag suckar och gråter under min börda. Sorgen lämnar mig ingen ro.
4 Mina fiender väsnas och hotar mig med döden. De förtrycker mig och tänker döda mig. Deras raseri och hat vänder sig mot mig för att uppsluka mig.
5 Jag plågas svårt i mitt inre, och dödsångesten griper mig.
6 Skräck och fasa gastkramar mig. Jag darrar och är rädd för vad som ska hända mig.
7 Tänk om jag hade vingar som duvan, så att jag kunde flyga bort och finna en viloplats.
8 Jag skulle flyga till öknarna långt borta och stanna där.
9 Jag skulle skynda mig att söka skydd undan denna storm.
10 Herre, låt mina fiender börja gräla sinsemellan, så att de inte kan göra sig förstådda längre.
11 Fastän de håller vakt på murarna dag och natt har ondskan och oärligheten förskansat sig i staden.
12 Våldet har tagit överhanden och på gatorna hotar och bedrar man varandra.
13 Om det hade varit en fiende som hånat mig, hade jag kunnat stå ut med det. Då kunde jag ha glömt det och flytt.
14 Men det var du, min vän och följeslagare.
15 Vilken gemenskap vi hade, och vad mycket intressant vi samtalade om när vi vandrade till Herrens tempel!
16 Låt döden utan varning ta mina fiender i deras krafts dagar, för synden härskar i deras hem, och de är förgiftade i sina hjärtan.
17 Men jag vill ropa till Herren, så att han kan frälsa mig, och det kommer han att göra!
18 Jag vill be till honom både morgon, middag och kväll och jag vill klaga högt inför honom, och han ska lyssna till mig.
19 Han ger mig lugn och ro. När mina fiender anfaller mig, hur många de än är, kommer ändå inget att hända mig.
20 Gud själv, han som har regerat i evigheter, kommer inte att bli dem svaret skyldig! De vägrar ju att ändra sig och har ingen som helst respekt för honom.
21 Min vän, som jag litade på, förrådde mig. Han bröt sina löften.
22 Hans ord var hala som olja, men hans hjärta var fyllt av stridslust. I hans vackra och inställsamma ord fanns dolkar gömda!
23 Lämna dina bekymmer till Herren! Han ska bära dem. Han tillåter inte de gudfruktiga att snubbla eller falla.
24 Han ska störta ner de ogudaktiga i gravens djup. Mördare och lögnare ska ryckas bort redan innan de nått sina bästa år. Men jag litar på dig, Herre.
Immanuel - Gud är med oss
7 När Ahas, Jotams son och Ussias sonson, regerade i Juda anfölls Jerusalem av kung Resin i Aram och kung Peka, Remaljas son, i Israel, men de lyckades inte inta staden.
2 När man vid hovet fick höra ryktet om att Aram hade allierat sig med Israel, blev både kungen och folket förtvivlade och darrade av skräck.
3 Då sa Herren till Jesaja: Du ska ta med dig din son Sear-Jasub och gå ut och möta kung Ahas. Du kommer att träffa honom vid slutet av övre dammens vattenledning på vägen som leder till Valkarfältet.
4 Säg till honom att inte bekymra sig längre. Han behöver inte vara rädd för Resin och Peka.
5 Visst kommer Aram och Israel att anfalla er. De säger:
6 'Vi ska invadera Juda och skapa panik bland folket och sedan ta oss fram till Jerusalem och göra Tabals son till kung.'
7 Men Herren Gud säger: 'Denna plan ska inte lyckas,
8 för Damaskus ska förbli huvudstad enbart i Aram, och kung Resins rike ska inte utvidga sina gränser. Inom sextiofem år ska Efraim också vara krossat.
9 Samaria är huvudstad endast över Efraim, och kung Pekas makt ska inte öka. Tror du mig inte? Om du vill att jag ska beskydda dig, måste du lära dig att tro på vad jag säger.'
10 Inte långt därefter hade Herren ännu ett budskap till kung Ahas:
11 Be mig om ett tecken, Ahas, som bevis för att jag verkligen ska krossa dina fiender precis som jag sagt. Be om vad du vill, uppifrån himlen eller nerifrån jorden.
12 Men kungen vägrade att göra det. Jag vill inte besvära Herren med något sådant, sa han.
13 Då sa Jesaja: Lyssna, Davids hus! Det är inte nog med att ni sätter människors tålamod på prov, ni frestar också på Herrens tålamod!
14 Men Herren ska själv ge er ett tecken. Ett barn ska födas av en ung kvinna! Det barnet ska hon kalla Immanuel, 'Gud är med oss'.
15-16 Innan detta barn avvants och kan skilja mellan rätt och fel, kommer de båda kungarna som du är så rädd för, kungarna i Israel och Syrien, att vara döda.
17 Men senare ska Herren låta en fruktansvärd förbannelse komma över dig och ditt folk och din familj. Då ska det bli ett skräckvälde som man inte vetat av sedan Salomos rike delades i Israel och Juda. Den mäktige assyriske kungen ska komma med sin väldiga armé!
18 Då ska Herren sända efter Övre Egyptens och Assyriens arméer, och de ska komma över er som flugsvärmar för att utrota er, och som bin för att sticka och döda.
19 De ska komma i väldiga skaror och sprida sig över hela landet, till och med i de ödsliga dalarna, i bergsgrottorna, i de törniga snåren och vid alla vattenhål.
20 Då ska Herren ta kungen av Assyrien och använda honom som sin rakkniv. Han ska förolämpa dig genom att raka av dig allt hår på kroppen och ditt skägg. Ja, han ska fullständigt renraka hela landet.
21 När de slutligen är färdiga med sin plundring, ska alla fält vara förstörda och hela landet betesmark. Man ska inte kunna ha mer än en ko och några getter och vara hänvisade till boskapsskötsel.
22 Man kommer att få leva av mjölk, ost och vildhonung, varken vin eller säd kan odlas.
23 Där det fanns vingårdar med tusentals ädla vinstockar, ska det bara finnas tistlar och ogräs kvar.
24 Hela landet har blivit vildmark, och överallt måste man vara beväpnad med pil och båge.
25 Allt man kan göra är att släppa sin boskap lös där och låta den beta fritt.
1 Från Jakob, Guds och Herrens Jesu Kristi tjänare, med hälsningar till judiska kristna som bor på olika håll i världen!
Uthållighet leder till mognad
2 Kära bröder, möter ni många svårigheter och prövningar? Då ska ni vara glada,
3 för när vägen är svår, får ni fler tillfällen att utveckla ert tålamod.
4 Se till att det växer. För när ert tålamod till sist har fått slå ut i full blom, kan ni möta vad som helst med en fulländad och stark karaktär.
5 Om ni vill veta Guds vilja, så gå till honom, för han kommer med glädje att ge er sin vishet. Han är alltid beredd att generöst ge av sin vishet till alla dem som ber honom om det. Han förebrår er aldrig om ni gör det.
6 Men när ni ber honom, ska ni vara säkra på att ni verkligen väntar er att han ska svara er, för ett tvivlande sinne är som havets vågor, som drivs hit och dit av vinden.
7-8 Och varje beslut som ni fattar kommer då att vara osäkert, eftersom ni först vänder er åt det ena hållet och sedan åt det andra. Om ni inte ber i tro, kan ni inte vänta er att Herren ska ge er ett bestämt svar.
9 En kristen som inte betyder så mycket i den här världen kan glädja sig åt att han är stor i Herrens ögon,
10-11 och den som är rik kan glädja sig åt att han själv är mer betydelsefull för Herren än all hans rikedom. Den rike kommer att vissna som en blomma, som snabbt förlorar sin skönhet i den brännande solen. Han kommer snart att dö och lämna alla sina brådskande angelägenheter efter sig.
12 Den människa är lycklig, som inte ger efter och handlar fel, när hon frestas. Hon ska få evigt liv som en segerkrans. Det har Gud lovat dem som älskar honom.
13 Och kom ihåg att det aldrig är Gud som frestar. Gud vill aldrig göra något orätt och frestar inte heller någon annan att göra det.
14 Frestelserna kommer från människans egna onda tankar och begär.
15 Dessa onda begär leder till onda handlingar och straffas till sist med döden.
16 Därför, kära bröder, ska ni inte låta er ledas vilse.
17 Men allt som är gott och fullkomligt kommer från Gud, ljusets skapare, han som lyser i evighet utan förändring eller skugga.
18 Av sin egen fria vilja gav han oss det nya livet genom budskapet om sanningen och vi blev de första barnen i hans nya familj.
Ord som kräver handling
19 Kära bröder, glöm aldrig att det är klokt att lyssna, att tänka efter innan man yttrar sig, och att inte tappa humöret.
20 Ilska och irritation gör oss inte till goda människor, och det kräver Gud att vi ska vara.
21 Därför ska ni göra er av med allt som är orätt i era liv, både invärtes och utvärtes. Vi ska vara ödmjukt glada för det underbara budskap vi har tagit emot, för det ger oss frälsning.
22 Och kom ihåg att detta är ett budskap som vi ska lyda. Ni lurar er själva om ni tror att det räcker att lyssna.
23 Om en människa bara lyssnar och inte lyder, är hon lik en man som ser sitt ansikte i en spegel.
24 Så snart han går därifrån, kan han inte se sig själv längre eller komma ihåg hur han ser ut.
25 Men den som ständigt ser in i Guds fullkomliga lag, som gäller fria människor, kommer inte bara ihåg den, utan gör också vad den säger. Då ska Gud välsigna honom rikt i allt han gör.
26 Den som säger att han är en kristen men inte behärskar sin vassa tunga, bedrar sig själv, och hans kristendom är inte mycket värd.
27 Värdefull i Guds, vår Fars ögon däremot är tjänsten att visa omsorg om föräldralösa barn och änkor, att troget tjäna Herren och att inte bli påverkad av gudlösheten i världen.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®