M’Cheyne Bible Reading Plan
Prästernas dräkter
(2 Mos 39:1)
28 Du ska föra fram och avskilja din bror Aron och hans söner Nadav och Avihu, Elasar och Itamar från israeliternas krets till präster åt mig. 2 Du ska låta sy en helig dräkt till ära och prydnad för din bror Aron. 3 Uppmana dem i vars hjärtan jag lagt vishetens ande att göra kläder åt honom som avskiljer honom till att vara präst åt mig. 4 Detta ska de göra åt honom: en bröstsköld, en efod, en mantel, en vävd tunika, en turban och ett bälte. De ska göra heliga kläder åt din bror Aron och hans söner, så att de kan vara mina präster. 5 De ska använda guld, blått, purpurrött och karmosinrött garn och tvinnat fint lingarn.
Efoden
(2 Mos 39:2-7)
6 Efoden ska göras av guld och av blått, purpurrött, karmosinrött och tvinnat fint lingarn i konstvävnad. 7 Den ska göras i två axelstycken som fästs ihop i kanterna så att den hålls ihop. 8 Bältet, som ska sitta fast vid efoden, ska göras på samma sätt, i ett stycke med den, av guld och blått, purpurrött, karmosinrött och tvinnat fint lingarn. 9 Ta två onyxstenar och rista in namnen på Israels söner i dem. 10 Sex namn ska finnas på vardera stenen, från den äldsta till den yngsta. 11 När du graverar in Israels söners namn ska du gravera som när man graverar sigill. De ska vara infattade i flätverk av guld. 12 Fäst dem på efodens axelstycken som en påminnelse om Israels söner. Aron ska bära Israels söners namn inför Herren på sina axlar som en ständig påminnelse. 13 Låt göra flätverk av guld 14 och två snoddar av rent guld, tvinnade som snören, och fäst dem vid flätverken.
Bröstskölden
(2 Mos 39:8-21)
15 Sedan ska du göra en bröstsköld av finaste konstvävnad för domsutslag. Gör den som efoden, av guld och blått, purpurrött, karmosinrött och tvinnat fint lingarn. 16 Bröstskölden ska vara fyrkantig och dubbelvikt, 25 centimeter lång och lika bred. 17 På den ska du sätta in fyra rader med stenar. I första raden ska det vara en karneol, en topas och en smaragd[a], 18 i den andra en rubin, en safir och en kalcedon och 19 i den tredje en hyacint, en agat och en ametist, 20 i fjärde raden en krysolit, en onyx och en jaspis. De ska alla vara infattade i flätverk av guld. 21 Var och en av de tolv stenarna ska representera en av Israels tolv söner, var och en med ett av de tolv stammarnas namn ingraverat, som på ett sigill.
22 Gör till bröstskölden kedjor av rent guld, tvinnade som snören. 23 Du ska göra två guldringar och fästa dem vid två hörn i bröstskölden. 24 Fäst de båda guldsnoddarna vid de två ringarna i hörnen av bröstskölden.
25 Var och en av dessa snoddar ska med sin andra ände fästas vid de två flätverken som ska vara fästade vid efodens axelstycken på framsidan. 26 Sedan ska du göra två guldringar och sätta fast dem på bröstsköldens båda andra hörn, på insidan närmast efoden, och 27 sedan ytterligare två guldringar som ska sitta på efodens axelstycken vid dess nedre kant på framsidan, vid sömmen över efodens bälte. 28 Knyt fast bröstskölden med ett blått snöre som går från dess ringar in i efodens ringar, så att den sitter ovanför efodens bälte och inte lossnar från efoden. 29 På så sätt ska Aron bära namnen på Israels söner på domsutslagets bröstsköld över sitt hjärta, när han går in i helgedomen, så att Herren alltid ska bli påmind om dem. 30 I domsutslagets bröstsköld ska du lägga urim och tummim, så att Aron alltid bär dem vid sitt hjärta när han träder fram inför Herren. Så bär Aron alltid israeliternas domar vid sitt hjärta inför Herren.
Kåpan och tunikan
(2 Mos 39:22-31)
31 Efodkåpan ska du göra helt av blått tyg 32 med en öppning för huvudet i mitten. Öppningen ska omges av en vävd krage, så att tyget inte går sönder. 33 Vid kanten av manteln ska du fästa granatäpplen av blått, purpurrött och karmosinrött garn, och mellan dessa bjällror av guld runt hela fållen, 34 en guldbjällra och ett granatäpple växelvis runt fållen på kåpan. 35 Aron ska alltid bära kåpan när han gör tjänst. Då hörs bjällrorna när han går in i helgedomen inför Herren och när han går ut därifrån, för att han inte ska dö.
36 Sedan ska du göra en plåt av rent guld och på den ska du rista in ’Helgad åt Herren’, på samma sätt som man graverar ett sigill. 37 Plåten ska du fästa med ett blått snöre framtill på turbanen. 38 Aron ska bära den i pannan och därmed bära den skuld som följer med de gåvor Israels folk frambär, vad det än är för gåvor. Den ska alltid vara på Arons panna, för att Herren ska ta emot dem.
39 Tunikan ska vävas av fint lingarn. Gör turbanen av fint lingarn. Bältet ska göras i broderad väv.
40 Åt Arons söner ska du också göra tunikor, bälte och huvudbindlar, till ära och prydnad. 41 Klä Aron och hans söner med dessa kläder, invig och helga dem till prästtjänst åt mig genom att smörja dem. 42 Gör också underkläder av linne som skyler deras nakenhet. De ska räcka ner från midjan till låren, 43 och Aron och hans söner ska bära dem när de går in i uppenbarelsetältet eller till altaret för att göra tjänst i helgedomen, för att de inte ska ådra sig skuld och dö. Detta är en lag som alltid ska gälla för Aron och hans söner.
Jesus blir hånad av sina bröder
7 Efter detta vandrade Jesus omkring i Galileen. Han ville hålla sig borta från Judeen, eftersom judarna var ute efter att döda honom. 2 Men snart var det dags för lövhyddefesten[a], 3 och Jesus bröder sa till honom: ”Du borde gå härifrån till Judeen, så att också dina lärjungar får se vad du gör. 4 Ingen som vill bli känd håller sin verksamhet hemlig. När du nu gör allt detta, så visa dig för världen.” 5 Inte ens hans bröder trodde nämligen på honom.
6 Men Jesus svarade: ”Tiden har inte kommit för mig än, men för er är det rätt tid när som helst. 7 Världen kan inte hata er. Men mig hatar den, eftersom jag vittnar om att dess gärningar är onda. 8 Gå ni iväg till högtiden. Jag går ännu inte till den här högtiden, för min tid har inte helt och fullt kommit.” 9 Och så stannade han kvar i Galileen.
Jesus undervisar i templet
10 När bröderna hade gett sig iväg till högtiden gick Jesus sedan dit i hemlighet, inte offentligt. 11 Judarna försökte få tag i honom under högtiden och frågade om någon visste var han var. 12 Folket pratade mycket om honom i smyg. Några sa: ”Han är en god människa”, medan andra sa: ”Nej, han bedrar folket.” 13 Ingen hade mod nog att prata öppet om honom, för alla var rädda för judarna.
14 Men när halva högtiden redan var över, gick Jesus upp till templet och började undervisa, 15 och judarna blev förvånade när de hörde honom. De sa: ”Hur kan han veta så mycket om Skrifterna trots att han saknar utbildning?”
16 Då svarade Jesus dem: ”Min lära är inte min utan hans som har sänt mig. 17 Om någon vill göra hans vilja, så kommer han att förstå om min undervisning är från Gud eller om jag bara talar av mig själv. 18 Den som talar av sig själv söker sin egen ära, men den som söker hans ära som har sänt honom talar sanning. Hos honom finns ingen orättfärdighet. 19 Har inte Mose gett er lagen? Men ingen av er följer lagen. Varför försöker ni döda mig?”
20 Folket svarade: ”Du är besatt av en ond ande! Det är väl ingen som försöker döda dig.”
21 Jesus svarade: ”Jag gjorde något som förvånade er mycket. 22 Mose har gett er omskärelsen, fastän den inte kommer från Mose utan från förfäderna, och ni utför omskärelse även på en sabbat. 23 Om man nu omskär en människa på en sabbat för att inte bryta mot Moses lag, varför retar ni upp er för att jag gjorde någon helt och hållet frisk på sabbaten? 24 Döm inte efter hur saker och ting ser ut, utan fäll en rättvis dom.”
Olika åsikter om vem Jesus är
25 En del av dem som bodde i Jerusalem sa: ”Är det inte den här mannen som de vill döda? 26 Här står han ju helt öppet och undervisar, och ingen säger något till honom. Har rådsmedlemmarna kanske blivit övertygade om att han är Messias? 27 Ändå vet vi varifrån den här mannen är. När Messias kommer ska ingen veta varifrån han är.”
28 Då ropade Jesus där han stod och undervisade i templet: ”Så ni känner mig och vet varifrån jag kommer! Ändå har jag inte kommit av mig själv, utan det finns en som har sänt mig, en som är trovärdig, en som ni inte känner. 29 Men jag känner honom, för jag kommer från honom, och han har sänt mig.”
30 De ville då gripa Jesus genast, men ingen rörde honom, eftersom hans stund ännu inte hade kommit. 31 Men många bland folket började tro på honom, och de sa: ”När Messias än kommer kan han väl inte göra fler tecken än denne man har gjort.”
32 När fariseerna fick veta att folket pratade om Jesus i smyg, skickade de och översteprästerna ut några män ur tempelvakten för att gripa honom. 33 Jesus sa: ”Jag kommer bara att stanna hos er en kort tid till. Sedan ska jag återvända till honom som har sänt mig. 34 Ni ska söka efter mig men inte hitta mig, för där jag är, dit kan ni inte komma.”
35 Då sa judarna till varandra: ”Vart tänker han ta vägen, eftersom vi inte ska kunna hitta honom? Tänker han gå till dem som bor kringspridda bland greker? Ska han undervisa greker? 36 Vad menar han när han säger: ’Ni ska söka efter mig, men inte hitta mig, för där jag är, dit kan ni inte komma’?”
37 På sista dagen, som var lövhyddefestens höjdpunkt, stod Jesus upp och ropade: ”Om någon är törstig så kom till mig och drick! 38 Den som tror på mig, ur hans inre ska strömmar av levande vatten flyta fram såsom det står skrivet[b].” 39 Med detta menade han Anden, som de som trodde på honom skulle få. Men Anden hade inte kommit än, eftersom Jesus ännu inte hade förhärligats.
40 När folket hörde honom säga detta, sa några av dem: ”Han måste vara profeten.[c]” 41 Andra sa: ”Han är Messias.” Ytterligare några: ”Nej. Messias ska väl inte komma från Galileen! 42 Står det inte i Skriften att Messias ska vara av Davids släkt och komma från Betlehem, småstaden där David bodde?”[d] 43 Människorna hade alltså delade meningar om honom. 44 Några ville också arrestera honom, men ingen rörde honom.
45 Tempelvakterna, som hade skickats ut för att gripa honom, återvände nu till översteprästerna och fariseerna, som frågade dem: ”Varför tog ni inte med honom hit?”
46 Men vakterna svarade: ”Aldrig har någon människa talat som han!”
47 ”Har ni också blivit vilseledda?” frågade fariseerna. 48 ”Finns det någon i rådet eller någon farisé som tror på honom? 49 Men folkhopen här vet inget om lagen[e], och de är förbannade.”
50 Då sa Nikodemos, den medlem i rådet som tidigare hade sökt upp Jesus: 51 ”Är det förenligt med vår lag att förklara någon skyldig innan man har hållit rättegång och hört vad han gör?”
52 De svarade: ”Är du också från Galileen? Läs i Skriften så får du se att ingen profet kommer från Galileen.”
Kvinnan som varit otrogen
[53 Sedan gick alla hem var och en till sitt.
4 Lyssna, barn, till er fars förmaningar,
lyssna, så att ni blir förståndiga.
2 Jag ger er god lärdom.
Överge inte min undervisning.
3 När jag som liten var hos min far,
ett spädbarn, min mors ende son,
4 lärde han mig:
”Bevara mina ord i ditt hjärta och håll mina bud,
så kommer du att leva.
5 Lär dig vishet och förnuft,
glöm inte vad jag talat och vik inte av från det.
6 Förkasta inte visheten, så ska den bevara dig.
Älska den, så ska den beskydda dig.
7 Visheten är viktigast, sträva därför efter att bli vis.
Använd allt du äger för att skaffa dig insikt.
8 Upphöj visheten, så kommer den att upphöja dig.
Grip om den, så ska den ge dig ära.
9 Den kommer att sätta en skön krans på ditt huvud
och ge dig en praktfull krona.”
10 Min son, lyssna och ta emot vad jag säger,
så får du ett långt liv.
11 Jag lär dig vishetens väg,
jag leder dig på rätta stigar.
12 På den vägen ska ingenting kunna hindra dig,
och inte ens om du springer ska du snubbla.
13 Håll dig till denna vägledning,
släpp den inte, ta vara på den,
för den är livet för dig!
14 Gå inte in på de gudlösas väg
och träd inte in på de ondas stig,
15 utan undvik den och gå inte dit,
vänd dig bort och gå din väg.
16 De ligger där sömnlösa om de inte fått göra något ont.
De kan inte somna om de inte fått någon på fall.
17 De äter ondskans bröd
och dricker våldets vin.
18 De rättfärdigas stig är som gryningsljuset,
som blir allt klarare tills fullt dagsljus råder.
19 Men de ondas väg är som djupaste mörker,
de vet inte var de snubblar.
20 Min son, lyssna till vad jag har att säga!
Lyssna noga till mina ord!
21 Släpp dem aldrig ur sikte,
låt dem tränga djupt in i ditt medvetande,
22 för de blir till liv för dem som finner dem
och hälsa för hela ens kropp.
23 Att du vakar över ditt innersta är viktigare än något annat,
för därifrån utgår livet.
24 Tillåt inga falska ord komma ur din mun,
och håll läpparnas svek långt ifrån dig.
25 Se rakt fram!
Fäst blicken på det som ligger framför.
26 Vaka över dina steg!
Håll dig endast till säkra och stadiga vägar.
27 Vik inte av vare sig till höger eller vänster,
håll dina steg borta från det onda.
Rättfärdiga genom tron
3 Vilka dårar ni är, ni galater! Vem är det som har förhäxat er så? Ni har ju fått Jesus Kristus framställd för er som korsfäst. 2 Jag vill veta en enda sak: var det genom att hålla lagen som ni fick ta emot Anden, eller var det för att ni trodde på budskapet ni fick höra? 3 Är ni sådana dårar? Ni började i Anden, men ska ni nu sluta med mänskliga ansträngningar? 4 Ni har fått lida så mycket. Inte var det väl i onödan? Det kunde väl bara inte vara i onödan? 5 Han som ger er Anden och utför under ibland er, gör han det för att ni håller lagen eller för att ni tror på budskapet ni har fått höra?
6 Tänk på Abraham: ”Han trodde Gud, och därför räknades han som rättfärdig.”[a] 7 Ni ska alltså veta, att det är de som tror som är Abrahams barn. 8 Skriften förutsåg att Gud skulle göra hedningarna rättfärdiga genom deras tro. Därför lät han Abraham få dessa glada nyheter redan i förväg: ”Genom dig ska alla folk bli välsignade.”[b] 9 Därför blir alla som tror välsignade tillsammans med Abraham som trodde.
10 Men de som litar på laggärningar är under förbannelse. Det står ju skrivet: ”Förbannelse över var och en som inte håller allt som står skrivet i lagens bok och gör det.”[c] 11 Och att ingen kan bli rättfärdig inför Gud genom lagen, det är helt klart, eftersom ”den som är rättfärdig genom tro ska leva.”[d] 12 Lagen bygger inte på tron, utan: ”Den som håller buden ska leva genom dem.”[e] 13 Men Kristus har köpt oss fria från lagens förbannelse genom att själv bli till förbannelse för vår skull. Det står ju skrivet: ”Den som är upphängd på trä är förbannad.”[f] 14 Så skulle hedningarna i Kristus Jesus få del av den välsignelse som gavs åt Abraham och vi den utlovade Anden genom tron.
Guds löfte är viktigare än Moses lag
15 Syskon, låt mig ta ett exempel från vardagslivet: om ett mänskligt förbund har vunnit laga kraft, kan ingen sedan ändra det eller lägga till något. 16 Nu gavs löftena till Abraham och hans avkomma.[g] Det står inte ”åt dina avkomlingar”, som det skulle ha gjort om det gällde många. Nej, hans avkomma syftade på en enda person, och det var Kristus. 17 Vad jag vill säga är alltså detta: Guds förbund, som han i förväg giltigförklarat, kan inte ogiltigförklaras av lagen, som gavs fyrahundratrettio år senare. 18 Om arvet var beroende av lagen, då skulle det ju inte vara beroende av löftet. Men nu har Gud gett arvet till Abraham genom ett löfte.
19 Vad var då syftet med lagen? Jo, den var ett tillägg för överträdelsernas skull och skulle gälla tills avkomman kom, han som hade fått löftet. Den utfärdades genom änglar och en medlare. 20 Medlaren företräder dock inte bara en, men Gud är en.
21 Finns det då en konflikt mellan lagen och Guds löften? Nej, naturligtvis inte! Om vi hade fått en lag som kunde ge liv, då hade rättfärdigheten verkligen berott av lagen. 22 Men nu har Skriften inneslutit allt under synden. Därför ges det utlovade genom tron på Jesus Kristus åt dem som tror.
23 Innan tron kom hölls vi i förvar av lagen, inspärrade, tills tron uppenbarades. 24 Lagen vägledde oss tills Kristus kom och vi kunde göras rättfärdiga genom tron. 25 Och nu när tron har kommit, står vi inte längre under den vägledaren.
Guds barn genom tron
26 Alla är ni genom tron Guds barn i Kristus Jesus. 27 Om ni är döpta in i Kristus har ni ju iklätt er Kristus. 28 Därför är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus. 29 Men om ni tillhör Kristus, då är ni också Abrahams avkomlingar och arvtagare enligt löftet.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.