Book of Common Prayer

De gudlösas skenbara lycka

37 ^[a](A) Av David.

אAlef

בBeth

גGimel

דDaleth

הHe

וWaw

זZajin

חHeth

טTeth

יJod

כKaf

לLamed

מMem

נNun

סSamek

עAjin

פPe

צTsade

קQof

רResh

שShin

תTaw

^13 (A) När Daniel hade förts till kungen tog kungen till orda: ”Är du Daniel, en av de judiska fångarna som min far kungen förde hit från Juda? ¹⁴ Jag har hört talas om dig, att gudars ande bor i dig och att du visat dig ha insikt och förstånd och utomordentlig vishet. ¹⁵ Nu är det så att de vise och besvärjarna har förts hit till mig för att läsa denna skrift och tyda den för mig, men de kan inte tyda den. ¹⁶ Men om dig har jag hört att du kan ge tydningar och reda ut problem. Om du kan läsa skriften och säga mig vad den betyder ska du bli klädd i purpur, få en guldkedja runt din hals och styra som den tredje i mitt rike.”

¹⁷ Då sade Daniel till kungen: ”Du kan behålla dina gåvor och ge dina belöningar åt någon annan. Jag ska ändå läsa skriften för kungen och ge tydningen.

^18 (B) Åt din far Nebukadnessar, o konung, gav den högste Guden rike och storhet, ära och härlighet. ¹⁹ Inför den storhet som Gud gav honom darrade människor av alla folk, stammar och språk i skräck för honom. Vem han ville dödade han, och vem han ville lät han leva. Vem han ville upphöjde han, och vem han ville ödmjukade han.

²⁰ Men när hans hjärta förhävde sig och hans ande blev stolt och övermodig, då störtades han från sin kungatron och blev fråntagen sin ära. ^21 (C) Han blev utstött från människor, och hans hjärta blev som ett djurs. Han måste bo bland vildåsnor och äta gräs som en oxe, och hans kropp fuktades av himlens dagg, ända tills han insåg att Gud den Högste råder över människors riken och upphöjer vem han vill till att härska över dem.

²² Men du Belshassar, hans son, har ändå inte ödmjukat ditt hjärta trots att du visste allt detta. ^23 (D) Du upphöjde dig mot himlens Herre och lät bära fram kärlen från hans hus inför dig. Du och dina stormän, dina hustrur och bihustrur drack vin ur dem, och samtidigt prisade du dina gudar av silver och guld, koppar, järn, trä och sten, gudar som varken ser eller hör eller vet något. Men den Gud som har din ande och alla dina vägar i sin hand, honom har du inte ärat.

²⁴ Därför har han nu sänt denna hand och skrivit detta. ²⁵ Så lyder skriften som är tecknad här: Mene mene tekel u-farsin. ²⁶ Här är vad orden betyder. Mene: Gud har räknat ditt rikes dagar och gjort slut på det. ^27 (E) Tekel:^[a] Du är vägd på en våg och funnen för lätt. ²⁸ Peres: Ditt rike är delat och gett åt meder och perser.”

^29 (F) Då befallde Belshassar att man skulle klä Daniel i purpur, hänga guldkedjan om hans hals och utropa honom till den tredje i riket.

^30 (G) Samma natt dödades Belshassar, kaldeernas kung.

^13 (A) Detta skriver jag till er för att ni ska veta att ni har evigt liv, ni som tror på Guds Sons namn. ^14 (B) Och den tilliten har vi till honom, att om vi ber om något efter hans vilja så hör han oss. ¹⁵ Och om vi vet att han hör oss vad vi än ber om, då vet vi också att vi redan har det vi bett honom om.

^16 (C) Om någon ser sin broder begå en synd som inte leder till döden, då ska han be och Gud ska ge honom liv. Detta gäller dem vilkas synd inte leder till döden. Det finns synd som leder till döden, och jag säger inte att man ska be för den. ^17 (D) All orättfärdighet är synd, men det finns synd som inte leder till döden.

^18 (E) Vi vet att ingen som är född av Gud syndar^[a]. Han som är född av Gud bevarar honom^[b] så att den onde inte kan röra honom. ^19 (F) Vi vet att vi är av Gud och att hela världen är i den ondes våld. ^20 (G) Men vi vet att Guds Son har kommit och gett oss förstånd så att vi känner den Sanne, och vi är i den Sanne, i hans Son Jesus Kristus. Han är den sanne Guden och det eviga livet.

^21 (H) Kära barn, var på er vakt mot avgudarna.

Jesu första lärjungar

5 En gång stod Jesus vid Gennesarets sjö, och folket trängde sig inpå honom för att få höra Guds ord. ^2 (A) Då såg han två båtar ligga vid stranden. De som fiskade hade lämnat dem och höll på att skölja näten. ³ Jesus steg i en av båtarna, den som tillhörde Simon, och bad honom lägga ut lite från land. Sedan satte han sig och undervisade folket från båten.

^4 (B) När han hade slutat tala, sade han till Simon: "Gå ut på djupet och lägg ut era nät till fångst." ⁵ Simon svarade: "Mästare, vi har arbetat hela natten och inte fått något. Men på ditt ord ska jag lägga ut näten." ⁶ De gjorde så, och de fick så mycket fisk att näten höll på att brista. ⁷ Då vinkade de åt sina vänner i den andra båten att komma och hjälpa dem. Och de kom och fyllde båda båtarna så att de var nära att sjunka.

^8 (C) När Simon Petrus såg detta, föll han ner vid Jesu knän och sade: "Gå bort från mig, Herre! Jag är en syndig människa." ⁹ Han och alla som var med honom hade gripits av bävan inför fångsten de hade fått, ^10 (D) även Jakob och Johannes, Sebedeus söner som fiskade i lag med Simon. Men Jesus sade till Simon: "Var inte rädd. Från och med nu ska du fånga människor." ¹¹ Då drog de upp båtarna på land, lämnade allt och följde honom.