Book of Common Prayer
Glädje över Herrens allmakt
97 (A) Herren är kung!
Jorden ska jubla
och alla havsländer glädja sig.
2 (B) Moln och töcken omger honom,
rätt och rättfärdighet
är grunden för hans tron.
3 (C) Eld går framför honom
och förtär hans fiender
runt omkring.
4 Hans blixtar lyser upp världen,
jorden ser dem och bävar.
5 (D) Bergen smälter som vax
inför Herren,
inför hela jordens Herre.
6 (E) Himlen förkunnar hans rättfärdighet,
och alla folk ser hans härlighet.
Den trefalt helige Kungen
99 (A) Herren är kung,
folken bävar!
Han tronar på keruberna,
jorden skälver!
2 (B) Herren är stor i Sion,
upphöjd över alla folk.
3 (C) De prisar ditt namn,
det stora och fruktade.
Helig är han.
4 (D) Kungen är mäktig,
han älskar det rätta.
Du håller rättvisan vid makt,
rätt och rättfärdigt
handlar du i Jakob.
5 (E) Upphöj Herren vår Gud,
tillbe vid hans fötters pall!
Helig är han.
6 (F) Mose och Aron
var bland hans präster,
Samuel bland dem
som åkallar hans namn.
De ropade till Herren
och han svarade dem.
7 (G) I molnpelaren talade han till dem,
de höll hans vittnesbörd
och lagen han gav dem.
8 Herre vår Gud, du svarade dem,
du var en Gud som förlät dem
men som även hämnades
deras gärningar.
9 Upphöj Herren vår Gud,
tillbe vid hans heliga berg!
Ja, helig är Herren vår Gud.
All ära åt Herren
115 [a][b]Inte oss, Herre, inte oss
utan ditt namn ska du ge ära,
för din nåds
och din sannings skull.
2 [c]Varför ska hednafolken få säga:
"Var är deras Gud?"
3 [d]Vår Gud är i himlen,
han gör allt han vill.
4 [e]Men deras avgudar
är silver och guld,
verk av människohänder.
5 De har mun men kan inte tala,
ögon men kan inte se.
6 De har öron men kan inte höra,
näsa men kan inte lukta,
7 händer men kan inte känna,
fötter men kan inte gå.
I sin strupe har de inget ljud.
8 [f]De som har gjort dem blir som de,
likaså alla som litar till dem.
9 [g]Israel, lita på Herren!
Han är deras hjälp och sköld.
10 Arons hus, lita på Herren!
Han är deras hjälp och sköld.
11 Ni som vördar Herren,
lita på Herren!
Han är deras hjälp och sköld.
12 [h]Herren tänker på oss,
han välsignar –
han välsignar Israels hus,
han välsignar Arons hus,
13 han välsignar dem
som vördar Herren,
både små och stora.
14 [i]Herren ska föröka er,
er och era barn.
15 [j]Ni är välsignade av Herren
som har gjort himmel och jord.
16 [k]Himlen är Herrens himmel,
och jorden har han gett
åt människors barn.
17 [l]De döda prisar inte Herren,
ingen som gått ner i det tysta.
18 [m]Men vi, vi lovar Herren
från nu och till evig tid.
Halleluja!
Israels upprättelse
7 (A) Men jag ska skåda efter Herren,
jag ska hoppas
på min frälsnings Gud.
Min Gud ska höra mig.
8 (B) Gläd dig inte över mig,
du min fiende.
Har jag fallit
ska jag resa mig igen,
sitter jag i mörkret
är Herren mitt ljus.
9 (C) Eftersom jag syndat mot Herren
ska jag bära hans vrede
tills han tar sig an min sak
och skaffar mig rätt.
Han ska föra mig ut i ljuset,
och jag ska se hans rättfärdighet.
10 (D) Min fiende ska se det
och täckas av skam,
hon[a] som sade till mig:
”Var är nu Herren din Gud?”
Mina ögon ska se på henne,
hur hon trampas ner
som smuts på gatan.
11 (E) En dag ska dina murar byggas upp.
Den dagen ska dina
gränser vidgas.
12 (F) Den dagen ska man komma till dig
från Assur och från Egyptens städer,
från Egypten och ända till floden,
från hav till hav
och från berg till berg.
13 (G) Men jorden ska bli en ödemark
för sina invånares skull.
Det blir frukten
av deras gärningar.
Bön och lovsång
Petrus botar en förlamad man
3 Petrus och Johannes var på väg upp till templet vid bönetimmen, den nionde timmen.[a] 2 (A) Då bar man dit en man som varit förlamad från födseln. Varje dag sattes han vid den tempelport som kallas Sköna porten[b] för att tigga av dem som gick in i templet. 3 När han nu såg att Petrus och Johannes skulle gå in i templet, bad han om en gåva.
4 Då fäste de blicken på honom, och Petrus sade: "Se på oss!" 5 Mannen såg uppmärksamt på dem och väntade sig att få något. 6 Men Petrus sade: "Silver och guld har jag inte, men vad jag har, det ger jag dig. I Jesu Kristi nasaréns namn: res dig och gå!" 7 Han grep honom i högra handen och reste honom upp, och genast fick mannen styrka i fötter och vrister. 8 Han hoppade upp och stod upprätt. Sedan började han gå och följde med dem in i templet där han gick runt och hoppade och prisade Gud. 9 Allt folket såg hur han gick omkring och prisade Gud, 10 och när de kände igen honom som mannen som hade brukat sitta och tigga vid Sköna porten utanför templet, fylldes de av bävan och förundran över det som hade hänt med honom.
Jesus är den sanna vinstocken
15 Jag är den sanna vinstocken, och min Far är vinodlaren. 2 (A) Varje gren i mig som inte bär frukt tar han bort, och varje gren som bär frukt rensar han så att den bär mer frukt. 3 (B) Ni är redan nu rena i kraft av ordet som jag har talat till er.
4 (C) Förbli i mig, så förblir jag i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv om den inte förblir i vinstocken, så kan inte heller ni det om ni inte förblir i mig. 5 (D) Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, så bär han rik frukt. Utan mig kan ni ingenting göra. 6 (E) Om någon inte förblir i mig, kastas han ut som en gren och vissnar. Sådana grenar samlar man ihop och kastar i elden, och de bränns upp. 7 (F) Om ni förblir i mig och mina ord förblir i er, så be om vad ni vill och ni ska få det. 8 (G) Min Far förhärligas när ni bär rik frukt och blir mina lärjungar.
9 Så som Fadern har älskat mig, så har jag älskat er. Bli kvar i min kärlek. 10 (H) Om ni håller mina bud blir ni kvar i min kärlek, liksom jag har hållit min Fars bud och är kvar i hans kärlek. 11 (I) Detta har jag sagt er för att min glädje ska vara i er och för att er glädje ska bli fullkomlig.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation