Book of Common Prayer
Den trognes underbara arv
Bevara mig, Gud,
för jag flyr till dig.
2 (B) Jag säger till Herren:
"Du är min Herre,
jag har inget gott utom dig.
3 De heliga i landet, de härliga,
hos dem har jag all min glädje."
4 (C) De som jagar efter andra gudar
får många sorger.
Jag offrar inte deras
dryckesoffer[b] av blod,
jag tar inte deras namn
på mina läppar.
5 (D) Herren är min lott
och min bägare,
du tryggar min arvedel.
6 (E) En ljuvlig lott har tillfallit mig,
ett underbart arv har jag fått.
7 Jag prisar Herren som ger mig råd.
Även mitt inre förmanar mig
om natten.
8 (F) Jag har alltid Herren för ögonen.
Han är vid min högra sida,
jag vacklar inte.[c]
9 (G) Därför gläds mitt hjärta
och jublar min ära.[d]
Även min kropp får vila trygg,
10 (H) för du lämnar inte
min själ åt dödsriket,
du låter inte din Helige
se förgängelsen.
11 (I) Du visar mig livets väg.
Jag mättas av glädje
inför ditt ansikte,
av ljuvlighet på din högra sida
för evigt.
Oskyldigt förföljd
17 (J) En bön av David.
Herre, hör en rättfärdig sak!
Lyssna till mitt rop,
vänd ditt öra till min bön.
Den kommer inte
från falska läppar.
2 (K) Från dig kommer min dom,
dina ögon ser vad som är rätt.
3 (L) Du prövar mitt hjärta,
du utforskar det om natten,
du rannsakar mig
men finner inget.
Ingen ond tanke
går ut ur min mun.[e]
4 Vad människor än gör
aktar jag mig för
de våldsammas vägar
genom dina läppars ord.
5 (M) Mina steg går stadigt
på dina stigar,
mina fötter stapplar inte.
6 Jag ropar till dig, för du, Gud,
kommer att svara mig.
Vänd ditt öra till mig
och hör mina ord!
7 Visa din underbara nåd,
du som med din högra hand
frälser dem som flyr till dig
från sina förföljare.
8 (N) Bevara mig som din ögonsten,
beskydda mig
i dina vingars skugga
9 från de gudlösa
som vill förgöra mig,
från mina dödsfiender
som omringar mig.
10 (O) De stänger sitt förhärdade hjärta,
de tar stora ord i sin mun.
11 (P) Nu är de runt mig var vi än går,
de siktar med sina ögon
för att slå mig till marken.
12 (Q) De liknar ett rovlystet lejon,
ett ungt lejon som ligger på lur.
13 Res dig, Herre!
Gå emot honom, slå ner honom!
Rädda min själ med ditt svärd
från den gudlöse,
14 (R) med din hand från människorna,
Herre,
från denna världens människor
som har sin del i detta livet.
Du fyller deras buk
med dina gåvor,
de har söner i mängd
och lämnar sitt överflöd
till sina barn.
15 (S) Men jag ska få se ditt ansikte
i rättfärdighet,
jag ska mättas av din åsyn
när jag vaknar.
Lova Herren om natten
134 [a]En pilgrimssång.
Lova Herren,
alla ni Herrens tjänare
som står i Herrens hus om natten!
2 Lyft era händer mot helgedomen
och lova Herren!
3 [b]Herren välsigne dig från Sion,
han som har gjort
himmel och jord.
Herrens stora under
135 [c]Halleluja!
Prisa Herrens namn,
prisa det, ni Herrens tjänare
2 som står i Herrens hus,
i gårdarna till vår Guds hus!
3 [d]Prisa Herren, för Herren är god,
lovsjung hans namn,
för det är ljuvligt.
4 [e]Herren har utvalt Jakob åt sig,
Israel till sin egendom.
5 [f]Jag vet att Herren är stor,
vår Herre är större än alla gudar.
6 [g]Allt vad Herren vill,
det gör han i himlen och på jorden,
i haven och i alla djup.
7 [h]Han låter moln stiga
vid jordens ände,
han sänder blixtar med regn
och skickar ut vinden
från sina förråd.
8 [i]Han slog de förstfödda i Egypten,
både människor och boskap.
9 [j]Han sände tecken och under
mitt i dig, Egypten,
mot farao och alla hans tjänare.
10 [k]Han slog många folk[l]
och dödade mäktiga kungar –
11 [m]Sichon, amoreernas kung,
Og, Bashans kung,
och Kanaans alla riken –
12 [n]och gav deras land som arvedel,
till arvedel åt sitt folk Israel.
13 [o]Herre, ditt namn består för evigt,
Herre, ditt rykte
från släkte till släkte,
14 [p]för Herren ska döma sitt folk
och förbarma sig
över sina tjänare.
15 [q]Hednafolkens avgudar
är silver och guld,
verk av människohand.
16 De har mun men kan inte tala,
ögon men kan inte se,
17 öron men kan inte höra.
Ingen ande finns i deras mun.
18 De som har gjort dem blir som de,
likaså alla som litar till dem.
19 Israels hus, lova Herren!
Arons hus, lova Herren!
20 Levis hus, lova Herren!
Ni som vördar Herren,
lova Herren!
21 Lovad är Herren från Sion,
han som bor i Jerusalem.
Halleluja!
De tre i den brinnande ugnen
3 Kung Nebukadnessar lät göra en staty av guld, sextio alnar hög och sex alnar[a] bred. Han ställde upp den på Duraslätten[b] i Babels provins. 2 Sedan sände han bud och kallade samman satraper[c], guvernörer och ståthållare, fogdar, skattmästare, domare, lagtolkare och alla andra makthavare i provinserna, för att de skulle komma till invigningen av statyn som kung Nebukadnessar hade ställt upp.
3 Då samlades satraperna, guvernörerna och ståthållarna, fogdarna, skattmästarna, domarna, lagtolkarna och alla andra makthavare i provinserna till invigningen av statyn som kung Nebukadnessar hade ställt upp. När de stod framför den, 4 utropade en härold med hög röst: ”Detta är befallningen till er, ni folk och stammar och språk: 5 När ni hör ljudet av horn, pipa, cittra, lyra, harpa, säckpipa och alla slags instrument, ska ni falla ner och tillbe den gyllene statyn som kung Nebukadnessar har ställt upp. 6 (A) Men den som inte faller ner och tillber ska genast kastas i den brinnande ugnen[d].”
7 Så snart allt folket hörde ljudet av horn, pipa, cittra, lyra, harpa och alla slags instrument föll de ner, alla folk, stammar och språk, och tillbad den gyllene statyn som kung Nebukadnessar hade ställt upp.
8 Men strax därefter kom några kaldeiska män fram och anklagade judarna. 9 (B) De tog till orda och sade till kung Nebukadnessar: ”Må kungen leva för evigt! 10 (C) Kungen har befallt att alla människor ska falla ner och tillbe den gyllene statyn när de hör ljudet av horn, pipa, cittra, lyra, harpa, säckpipa och alla slags instrument, 11 och att var och en som inte faller ner och tillber ska kastas i den brinnande ugnen. 12 (D) Men nu finns här några judiska män, Shadrak, Meshak och Abed-Nego, som du har satt att förvalta Babels provins. Dessa män sätter sig över ditt påbud, o konung. De dyrkar inte dina gudar och tillber inte den gyllene statyn som du har ställt upp.”
13 Då befallde Nebukadnessar i vrede och raseri att man skulle föra fram Shadrak, Meshak och Abed-Nego. När man hade fört fram dem inför kungen 14 sade Nebukadnessar till dem: ”Är det sant att ni, Shadrak, Meshak och Abed-Nego, inte dyrkar mina gudar och inte tillber den gyllene statyn som jag ställt upp? 15 (E) Om ni nu faller ner och tillber statyn som jag gjort när ni hör ljudet av horn, pipa, cittra, lyra, harpa, säckpipa och alla slags instrument, så är allt väl. Men om ni inte tillber ska ni i samma stund kastas i den brinnande ugnen, och vilken gud kan då rädda er ur mina händer?”
16 Då svarade Shadrak, Meshak och Abed-Nego kungen: ”O Nebukadnessar, vi behöver inte svara dig på detta. 17 (F) Om det blir så, är vår Gud som vi dyrkar mäktig att rädda oss ur den brinnande ugnen och ur din hand, o konung. 18 (G) Men om inte, så ska du veta, o konung, att vi ändå inte dyrkar dina gudar och att vi inte tillber guldstatyn som du har ställt upp.”
Guds barn
3 (A) Se vilken kärlek Fadern har skänkt oss: att vi får kallas Guds barn! Och det är vi också. Världen känner oss inte, eftersom den inte har lärt känna honom. 2 (B) Mina älskade, nu är vi Guds barn, och än är det inte uppenbarat vad vi ska bli. Men vi vet att när han uppenbaras[a] ska vi bli lika honom, för då får vi se honom sådan han är. 3 (C) Och var och en som har det hoppet till honom renar sig, liksom han är ren.
4 (D) Den som ägnar sig åt synd bryter mot lagen, för synd är brott mot lagen[b]. 5 (E) Och ni vet att han har uppenbarats för att ta bort synderna. Det finns ingen synd i honom. 6 (F) Den som förblir i honom syndar inte. Den som syndar har inte sett honom och känner honom inte.
7 (G) Kära barn, låt ingen förvilla er. Den som gör det rätta är rättfärdig, liksom han är rättfärdig. 8 (H) Den som ägnar sig åt synd är av djävulen, för djävulen har syndat ända från begynnelsen. Men Guds Son har uppenbarats för att göra slut på djävulens gärningar. 9 (I) Den som är född av Gud ägnar sig inte åt synd, för Guds säd[c] förblir i honom. Han kan inte synda, eftersom han är född av Gud. 10 (J) Så blir det tydligt vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens barn: den som inte gör det rätta är inte av Gud, och inte heller den som inte älskar sin broder.
15 Folket gick där i förväntan, och alla undrade i sina hjärtan om inte Johannes kunde vara Messias. 16 (A) Johannes svarade dem allesammans: "Jag döper er med vatten. Men det kommer en som är starkare än jag, och jag är inte ens värdig att lossa remmen på hans sandaler[a]. Han ska döpa er i den helige Ande och eld. 17 Han har sin kastskovel[b] i handen för att rensa sin tröskplats och samla in vetet i sin lada. Men agnarna ska han bränna upp i en eld som aldrig slocknar." 18 Med många andra ord förmanade han folket och förkunnade evangeliet för dem.
19 (B) Men landsfursten Herodes blev tillrättavisad av Johannes för sitt förhållande med sin brors hustru Herodias[c] och för allt annat ont som han hade gjort. 20 Då lade Herodes till allt det andra att han dessutom satte Johannes i fängelse.
Jesu dop
21 (C) När nu allt folket döptes, blev även Jesus döpt. Medan han bad, öppnades himlen 22 (D) och den helige Ande sänkte sig över honom i fysisk gestalt som en duva. Och från himlen kom en röst: "Du är min älskade Son. I dig har jag min glädje."
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation