Book of Common Prayer
Kontrasten mellan den rättfärdige och den gudlöse
37 Av David.
Upprörs inte över de onda,
avundas inte dem som gör orätt.
2 Snart vissnar de bort som gräset
och försvinner som gröna växter.
3 Förtrösta på Herren och gör det goda,
så kommer du att få leva i trygghet i landet.
4 Gläd dig i Herren!
Då kommer han att ge dig vad ditt hjärta önskar.
5 Överlåt din väg åt Herren, lita på honom,
för han ska göra det.
6 Han ska låta din rättfärdighet lysa som gryningens ljus,
din rättvisa som middagssolen.
7 Var stilla inför Herren, vänta på honom.
Upprörs inte över den framgångsrike
som genomför sina intriger.
8 Låt inte din vrede ta överhanden, vänd dig från den!
Reta inte upp dig, för det medför bara ont.
9 De som gör ont ska utrotas,
men de som hoppas på Herren ska ärva landet.
10 Det dröjer inte länge förrän den gudlöse är borta,
och du söker på hans plats, men han finns inte där.
11 Men de ödmjuka får ärva landet
och glädjas åt stor frid[a].
12 Den gudlöse har onda planer mot den rättfärdige
och biter samman sina tänder mot honom.
13 Men Herren ler åt honom,
för han ser hans dag komma.
14 De gudlösa drar sina svärd och spänner sina bågar
för att slå ner de fattiga och förtryckta,
slakta dem som är uppriktiga.
15 Men deras svärd kommer att tränga in i deras egna hjärtan,
och alla deras bågar ska brytas sönder.
16 Den rättfärdiges små ägodelar är bättre
än många gudlösas rikedom[b].
17 De gudlösas makt ska brytas,
men Herren stöder de rättfärdiga.
18 Herren känner till de frommas levnadsdagar,
och deras arv består för evigt.
19 De kommer inte på skam i onda tider,
i tider av hunger har de gott om mat.
20 Men de gudlösa går under,
Herrens fiender går förlorade som ängarnas prakt,
de försvinner som rök.
21 Den gudlöse lånar men betalar inte tillbaka.
Den rättfärdige är generös med sina gåvor.
22 De som välsignas av Herren ska ärva landet,
men de som förbannas av honom kommer att utrotas.
23 Herren gör människans steg stadiga,
han gläder sig över hennes väg.
24 Om hon snubblar faller hon inte,
för Herren fattar hennes hand.
25 Jag har varit ung och är nu gammal,
men jag har aldrig sett en rättfärdig övergiven,
ej heller hans barn tigga om bröd.
26 Han är alltid generös och lånar ut till andra,
och hans barn är till välsignelse[c].
27 Vänd dig bort från det onda och gör det goda,
så får du bo där för evigt.
28 Herren älskar rättvisa,
och han överger inte sina fromma.
Han beskyddar dem för evigt,
men de gudlösas efterkommande ska förgås.
29 De rättfärdiga ska få ärva landet
och bo där för all framtid.
30 Den rättfärdiges mun talar visdom
och hans tunga det som är rätt.
31 Hans Guds lag finns i hans inre,
och hans fötter vacklar inte.
32 Den gudlöse spionerar på den rättfärdige
och söker tillfälle att döda honom.
33 Men Herren överlämnar honom inte åt dennes våld
och låter honom inte bli dömd när han ställs inför rätta.
34 Vänta på Herren och håll dig på hans väg.
Han ska upphöja dig, och du ska få ärva landet.
När de onda utrotas, ska du få se det.
35 Jag såg en gudlös våldsverkare,
som bredde ut sig likt ett frodigt träd.[d]
36 Men det var snart över och han var borta.
Jag sökte efter honom men kunde inte hitta honom.
37 Betrakta den oskyldige, se på den rättsinnige
– det finns en framtid för fridens man!
38 Men syndarna förgås allesammans,
och de gudlösas framtid skärs av.
39 De rättfärdigas räddning kommer från Herren,
han är deras fästning i nödens tid.
40 Herren hjälper och befriar dem,
han befriar dem från de gudlösa
och räddar dem då de tar sin tillflykt till honom.
5 Jag är Herren, ingen annan finns,
utom mig finns ingen Gud.
Fastän du inte känner mig så ska jag styrka dig,
6 för att man i hela världen från öster till väster
ska förstå att det inte finns någon annan än jag.
Jag är Herren, och det finns ingen annan.
7 Jag skapar både ljus och mörker.
Jag skapar lycka och olycka.
Jag, Herren, gör allt detta.’
8 Låt det regna, himlar där ovan!
Låt rättfärdighet flöda ur skyarna!
Låt jorden öppna sig, frälsningen bära frukt,
och rättfärdigheten växa fram.
Jag, Herren, har skapat allt detta.
9 Ve den som tvistar med sin Skapare,
den som bara är en av många krukskärvor på marken.
Inte säger väl leran till den som formar den:
’Vad gör du?’
Eller säger ditt verk:
’Denne har inga händer.’
10 Ve den som säger till sin far:
’Vad är det du avlar?’
eller till sin mor:
’Vad är det du föder?’ ”
11 Så säger Herren, Israels Helige,
dess skapare:
”När det gäller det som ska komma,
ställer ni frågor till mig om mina barn,
eller befaller ni mig
vad jag ska göra?
12 Det är jag som skapat jorden och människorna på den.
Med mina händer har jag utbrett himlarna
och gett order till hela dess härskara.
13 Jag har låtit honom[a] uppstå i rättfärdighet,
och jag ska jämna hans väg.
Han ska bygga upp min stad
och befria mina bortförda,
utan betalning, utan lön,”
säger härskarornas Herre.
14 Så säger Herren:
”Egyptens rikedomar,
Kushs handel och Sebas resliga folk
ska överföras till dig,
alltsammans ska bli ditt.
De ska följa dig som fångar i kedjor
och falla ner inför dig och be och säga:
’Gud är sannerligen med dig,
ingen annan finns,
ingen annan är Gud.’ ”
15 Du är sannerligen en dold Gud,
du Israels räddare.
16 Alla avgudatillverkare ska få skämmas
och komma i vanära,
förnedring är vad som väntar dem.
17 Men Israel kommer att räddas av Herren,
han räddar dem för evigt.
Ni kommer aldrig någonsin
att hamna i skam eller vanära.
15 Var alltså noga med hur ni lever, inte som ovisa, utan som visa människor. 16 Ta vara på varje tillfälle, för tiden är ond. 17 Var därför inte oförståndiga, utan försök att förstå vad Herren vill. 18 Drick er inte fulla på alkohol, för det leder till utsvävningar. Låt er i stället fyllas av Anden, 19 och tala till varandra med psalmer, hymner och andliga sånger, som ni helhjärtat sjunger och spelar för Herren.[a] 20 Tacka alltid vår Gud och Fader för allting i vår Herre Jesus Kristus namn.
Råd angående gifta par
21 Underordna er varandra i fruktan för Kristus, 22 och ni gifta kvinnor era män som Herren. 23 Mannen är huvud för sin hustru, liksom Kristus är huvud för församlingen, Frälsare för denna sin kropp. 24 Så som församlingen underordnar sig Kristus, ska också gifta kvinnor i allt underordna sig sina män.
25 Ni gifta män, älska era hustrur så som Kristus har älskat församlingen och gett sitt liv för den, 26 för att helga den, sedan han gjort den ren genom bad i vatten och genom ordet. 27 Han ville låta församlingen stå där inför honom i härlighet, utan fläck eller skrynkla eller något sådant, helig och felfri. 28 På samma sätt är mannen skyldig att älska sin hustru som sin egen kropp. Den som älskar sin hustru älskar sig själv. 29 Ingen hatar ju sin egen kropp, utan ger den näring och tar hand om den. Så gör Kristus med församlingen. 30 Och i den kroppen är vi alla olika delar.
31 ”Det är därför en man lämnar sin far och mor och håller sig till sin hustru, så att de två blir ett kött.”[b] 32 Det ligger en stor hemlighet i detta, här talar jag om Kristus och församlingen. 33 Men också en man ska älska sin hustru som sig själv, och hustrun ska visa sin man respekt.
Liknelsen om lampan
(Luk 8:16-18)
21 Sedan sa Jesus till dem: ”Man tar inte fram en lampa och ställer ett sädesmått över den eller sätter den under en säng. En lampa ställer man i ett lampställ. 22 Allt som nu är gömt ska en dag föras fram, och allt som är dolt ska dras upp i ljuset. 23 Lyssna, hör, du som har öron!” 24 Han sa till dem: ”Hör upp! Med det mått ni mäter ska det mätas upp åt er och även mer kommer ni att få. 25 Den som har ska nämligen få. Men den som inget har, ska bli av med även det.”
Liknelsen om säden som växer
26 Han sa också: ”Guds rike är som när en man sår säd på marken. 27 Mannen sover och vaknar, och allteftersom dagarna går börjar säden gro och växa utan att han vet hur. 28 Det är jorden som får säden att gro, först strå, sedan ax, och till slut är vetet moget. 29 När grödan mognar kommer han med sin lie och skördar den, eftersom det är dags att skörda.”
Liknelsen om senapsfröet
(Matt 13:31-32; Luk 13:18-19)
30 Han sa: ”Hur ska vi beskriva Guds rike? Vilken liknelse ska vi använda? 31 Det är som ett senapsfrö som sås i jorden. Det är det minsta[a] av alla frön som sås i jorden, 32 men när det har såtts växer det upp och blir störst bland kryddväxterna och får så stora grenar att himlens fåglar kan bygga bo i dess skugga.”
33 Jesus förkunnade ordet för dem i många sådana liknelser, så mycket de nu kunde förstå. 34 Han talade aldrig till dem utan en liknelse, men när han blev ensam med sina lärjungar förklarade han allt för dem.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.