Book of Common Prayer
Bön om folkets återupprättelse
85 För körledaren. Av Korachs ättlingar, en psalm.
2 Herre, du har visat välvilja mot ditt land.
Du har upprättat Jakobs lycka.
3 Du lyfte av ditt folks skuld
och förlät dem deras synd. Séla
4 Du drog tillbaka ditt raseri
och släckte din vredes glöd.
5 Återupprätta oss, Gud, du vår räddare,
lägg bort ditt missnöje med oss.
6 Ska du alltid vara vred på oss?
Ska din vrede sträcka sig även till kommande generationer?
7 Vill du inte göra oss levande igen,
så att ditt folk kan glädja sig i dig?
8 Herre, visa oss din nåd
och ge oss din frälsning.
9 Jag vill höra vad Gud säger.
Herren talar frid till sitt folk, till sina fromma,
men må de inte återvända till dårskap.
10 Hans frälsning är verkligen nära dem som fruktar honom,
för att hans härlighet ska bo i vårt land.
11 Nåd och trofasthet ska mötas
och rättfärdighet och frid kyssas.
12 Sanningen ska spira upp ur jorden
och rättfärdigheten blicka ner från himlen.
13 Herren själv ska ge allt gott,
och vårt land ska ge sin skörd.
14 Rättfärdigheten ska gå före honom
och bana väg för hans steg.
Sion
87 Av Korachs ättlingar. En psalm, en sång.
Dess grund är lagd på de heliga bergen.
2 Herren älskar Sions portar
mer än någon annan av Jakobs boningar.
3 Härliga ting talas om dig,
Guds stad. Séla
4 ”Bland dem som känner mig
ska jag räkna Rahav[a] och Babylonien
och också Filisteen, Tyros och Kush.
Dessa är födda här.”
5 Man ska säga om Sion: ”Var och en är född här.”
Den Högste har grundat denna stad.
6 Herren skriver i listan över folken:
”Dessa är födda där.” Séla
7 Man ska sjunga och dansa:
”Alla mina källor finns hos dig.”
Guds löfte att bevara Davids ättlingar på tronen
89 Maskil. Av esrachiten Etan.[a]
2 I evighet vill jag sjunga om Herrens nåd,
för alla kommande generationer vill jag göra din trofasthet känd.
3 För jag sa: Din nåd består för evigt
och din trofasthet är befäst i himlen.
4 ”Jag har slutit ett förbund med min utvalde,
svurit till min tjänare David:
5 ’Jag ska låta din ätt bestå för evigt
och befästa din tron från generation till generation.’ ” Séla
6 Himlen prisar dina under, Herre,
de heligas församling din trofasthet.
7 För vem i skyn kan jämföra sig med Herren?
Vem bland Guds söner är lik Herren?
8 Gud är fruktad i de heligas råd,
stor och fruktad mer än alla omkring honom.
9 Herre, härskarornas Gud, vem är som du?
Du är mäktig, Herre,
och din trofasthet omger dig.
10 Du råder över det brusande havet.
När vågorna stiger stillar du dem.
11 Du krossade Rahav och slog ihjäl honom.
Du skingrade dina fiender med din kraft.
12 Din är himlen och din är jorden,
du har grundlagt världen med allt som finns där.
13 Du skapade norr och söder.
Tabor och Hermon jublar över ditt namn.
14 Din arm är full av kraft.
Din hand är stark, och du lyfter den med makt.
15 Rättfärdighet och rättvisa är grunden för din tron,
nåd och trofasthet går framför dig.
16 Lyckliga är de människor som förstår att jubla inför dig,
Herre, de vandrar i ljuset av din närhet.
17 De gläder sig dag för dag över ditt namn,
de lyfts upp av din rättfärdighet.
18 Du är deras ära och styrka,
och genom din välvilja lyfter du vårt horn.
19 För vår sköld tillhör Herren,
och vår kung tillhör Israels Helige.
20 I en syn talade du en gång
till dina fromma och sa:
”Jag har gett en krigare styrka,
jag har upphöjt en ung man bland folket.
21 Jag har funnit min tjänare David.
Med min heliga olja har jag smort honom.
22 Min hand ska stödja honom,
ja, min arm ska styrka honom.
23 Ingen fiende ska tvinga honom till tribut,
ingen gudlös ska förtrycka honom.
24 Jag ska krossa hans motståndare framför honom
och slå ner dem som hatar honom.
25 Min trofasthet och nåd ska vara med honom,
och i mitt namn ska hans horn lyftas.
26 Jag ska lägga havet under hans hand,
floderna i hans makt.
27 Han ska ropa till mig:
’Du är min Gud, min far och min räddnings klippa.’
28 Jag ska göra honom till en förstfödd,
till den högste bland kungarna på jorden.
29 Jag ska visa honom nåd i evighet,
och mitt förbund med honom ska stå fast.
Den brinnande busken
3 En dag när Mose vaktade fåren åt sin svärfar Jetro, prästen i Midjan, drev han dem bortom öknen i närheten av Horeb[a], Guds berg. 2 Då visade sig Herrens ängel för honom i en brinnande törnbuske. När Mose såg att busken brann utan att brinna upp, 3 tänkte han gå närmare för att undersöka detta märkliga att busken inte brann upp. 4 Då Herren såg att han gick närmare för att titta, ropade han på honom från törnbusken: ”Mose! Mose!” ”Ja, här är jag”, svarade han. 5 ”Kom inte närmare”, sa Gud. ”Ta av dig skorna, för du står på helig mark! 6 Jag är din faders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud.” Då slog Mose händerna för ansiktet, för han var rädd för att se på Gud.
7 Herren talade till honom igen: ”Jag har sett mitt folks förtryck i Egypten, och jag har hört hur de ropar under slavdrivarnas förtryck. Jag vet hur de lider. 8 Nu har jag kommit ner för att befria mitt folk från egypterna och föra det ut ur Egypten till ett mycket gott land, ett stort land som flyter av mjölk och honung. Där bor nu kanaanéer, hettiter, amoréer, perisséer, hivéer och jevuséer. 9 Ja, ropet från Israels folk har stigit upp till mig, och jag har själv sett hur egypterna förtrycker dem. 10 Gå! Jag sänder dig till farao för att du ska leda mitt folk, israeliterna, ut ur Egypten.”
11 ”Vem är jag, att jag skulle gå till farao och leda israeliterna ut ur Egypten?” sa Mose till Gud. 12 ”Jag är[b] med dig”, sa Gud till honom. ”Och det här ska vara tecknet på att det är jag som sänder dig: när du har fört folket ut ur Egypten, ska ni tjäna mig på det här berget.”
23 I tro lyckades Moses föräldrar gömma sitt nyfödda barn under tre månader. De såg att det var ett vackert barn och var inte rädda, trots kungens påbud.
24 I tro vägrade sedan Mose som vuxen att bli kallad son till faraos dotter. 25 Han valde att lida tillsammans med Guds folk, i stället för att under en kort tid njuta av synden. 26 Han betraktade smäleken för Kristus skull som en större rikedom än Egyptens skatter. Han såg fram emot den belöning som väntade honom. 27 I tro lämnade Mose sedan Egypten. Han var inte rädd för kungens vrede, utan höll ut, eftersom han liksom såg den Osynlige.[a] 28 I tro firade han påsk och strök blod på dörrposterna, så att den som skulle döda de förstfödda inte skulle röra vid dem.[b]
29 I tro gick folket rakt igenom Röda havet som på torra land. Men när egypterna försökte göra det, drunknade de allihop.[c]
30 Genom tron föll Jerikos murar, sedan man hade gått runt dem i sju dagar.[d]
31 Genom tron slapp den prostituerade Rachav att dödas tillsammans med de andra som vägrade att tro, eftersom hon fredligt hade tagit emot spionerna.[e]
6 Jesus svarade: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kan komma till Fadern utom genom mig. 7 Om ni har lärt känna mig, ska ni också lära känna min Fader. Och ni känner honom redan och har sett honom.”
8 Filippos sa: ”Herre, visa oss Fadern, så blir vi nöjda!”
9 Jesus svarade: ”Vet du inte vem jag är, Filippos, trots att jag har varit hos er så länge? Den som har sett mig har sett Fadern. Varför ber du då att få se honom? 10 Tror du inte att jag är i Fadern och att Fadern är i mig? När jag talar till er, talar jag inte av mig själv. Fadern är i mig och utför sina gärningar. 11 Tro på mig när jag säger att jag är i Fadern och Fadern i mig, eller tro åtminstone på grund av gärningarna.
12 Ja, sannerligen säger jag er: den som tror på mig ska göra samma gärningar som jag har gjort och till och med ännu större, för jag går till Fadern. 13 Vad ni än ber om i mitt namn ska jag göra det, så att Fadern blir förhärligad genom Sonen. 14 Om ni ber om något i mitt namn, ska jag göra det.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.