Book of Common Prayer
Lova Herren i himlen och på jorden
148 Lova Herren i himlen! Prisa honom i höjden!
2 Lova honom, alla hans änglar, hela himlens här!
3 Lova honom, sol och måne och alla lysande stjärnor.
4 Lova honom, ni himlar som finns där ovan! Lova honom, ni dimmor högt ovan molnen!
5 Låt allt som han har skapat lova honom, för han gav order om att de skulle bli till.
6 Han gav dem för alltid deras plats. Hans befallningar kan aldrig upphävas.
7 Lova honom du jord och ni varelser i havens djup.
8 Låt eld och hagel, snö och regn, väder och vind, lyda honom.
9 Låt berg och kullar, fruktträd och cedrar,
10 vilddjur och boskap, ormar och fåglar lova honom.
11 Låt kungar och folk med sina härskare och domare,
12 unga män och flickor,
13 ja, låt alla lova Herren tillsammans. Han, bara han, är värd det. Hans härlighet är mycket större än jorden och himlen.
14 Han har gjort sitt folk starkt och gett det hopp. Därför lovar Israel honom, det folk som står honom närmast.Halleluja! Ja, lova Herren!
Seger och hämnd
149 Halleluja! Ja, prisa Herren! Sjung en ny sång för honom. Sjung lovsånger till honom, allt hans folk!
2 Israel, var glad över din Skapare! Jerusalems invånare, upphöj er kung!
3 Dansa till hans ära och spela på trummor och harpor.
4-5 Herren älskar sitt folk, och de som är förtryckta ska han befria. Därför ska de vara glada. De ska prisa honom natten lång.
6-7 Prisa er Gud med hög röst, ni hans folk! Använd ett skarpt svärd till att straffa de folk som inte vill veta av honom.
8 Bind folkens kungar med kättingar och sätt handbojor på deras ledare,
9 och verkställ deras domar.Detta är en triumfens dag för Guds folk. Halleluja! Lova Herren!
Lova Herren med alla instrument
150 Halleluja! Ja, prisa Herren!Lova honom i hans tempel. Lova honom som har sin tron i den himmel som han i sin makt har skapat.
2 Lova honom för hans väldiga gärningar! Lova hans oöverträffade storhet!
3 Lova honom med basunklang, med gitarrer, lyror och harpor.
4 Lova honom med tamburiner och dans. Lova honom med stränginstrument och flöjter.
5 Lova honom med cymbaler, ja, med ljudande cymbaler.
6 Må allt som lever prisa Herren! Prisa honom också du!Halleluja!
Israels äventyrliga flykt från Egypten
114 När Israels folk för länge sedan drog ut från Egypten och Jakobs släkt lämnade landet vars språk de inte kunde förstå,
2 då blev Juda del av landet, Guds heliga boplats, och Israel hans rike.
3 Röda havet såg folket komma och delade sig för dem, och Jordanfloden stannade upp i sitt lopp.
4 Bergen hoppade som bockar, och de små höjderna som lamm!
5 Vad har hänt med dig, Röda hav, eftersom du delar dig i två delar? Och du Jordan, varför stannade du av?
6 Varför hoppade ni berg som bockar? Och varför skuttade ni små kullar som lamm?
7 Darra, jord, när Jakobs Gud visar sig!
8 Det är ju han som gör klippan till en vattenrik sjö och låter en källa flöda fram bland stenarna.
Den ende sanne guden
115 Ge ära åt ditt namn, Herre, inte till vårt! Se till att alla prisar din godhet och din sanning.
2 Varför tillåter du folk att hånfullt säga: Var finns deras Gud?
3 Vår Gud är ju i himlen, och han gör vad han vill.
4 Deras gudar är bara föremål av silver och guld som människor gjort.
5 De kan varken tala eller se, trots att de har ögon och mun!
6 Inte heller kan de höra eller lukta
7 eller använda sina händer och fötter! De ger inga ljud ifrån sig.
8 Lika stela och döda som dessa gudar är, ska de som tillber dem bli.
9 Israels folk, lita på Herren! Han är er hjälp och ert skydd.
10 Arons präster, lita på Herren! Han är er hjälp och ert skydd.
11 Alla ni som fruktar honom, lita på honom! Han skyddar och bevarar er.
12 Herren har inte glömt oss, utan han ska också i framtiden välsigna oss. Hans välsignelse ska vila över Israels folk och Arons präster.
13 Han välsignar var och en som fruktar honom, oavsett om han är obetydlig eller inflytelserik.
14 Må Herren ge många barn till er och era ättlingar.
15 Må ni bli välsignade av Herren, som har skapat både himmel och jord.
16 Himlen tillhör Herren, men han har överlämnat jorden åt människorna.
17 De döda kan inte längre sjunga lovsånger till Herren, för där de nu är tiger man för alltid.
18 Men vi kan det! Vi kan prisa honom nu och för all framtid! Lova Gud! Halleluja!
7 Slutligen kom den dag då Herren sa till Noa: Gå in i båten med hela din familj, för bland alla människor på jorden är det bara du som jag anser som rättfärdig.
2 Ta med dig djuren också, ett par av varje art. Men när det gäller de djur som jag har utvalt att använda till mat och offer, ska du ta sju par av varje
3 och sju par av varje slags fågel. På så sätt kommer allt skapat att bevaras och föröka sig på nytt, efter översvämningen.
4 Om en vecka ska jag sända ett regn som kommer att hålla på i fyrtio dagar och fyrtio nätter, och alla djur och fåglar och kräldjur, som jag har skapat, kommer att dö.
5 Noa gjorde därför som Herren hade befallt honom.
6 Han var 600 år när översvämningen kom.
7 Han gick ombord på båten med sin hustru, sina söner och deras hustrur, för att fly undan översvämningen.
8-9 Tillsammans med dem fanns alla djur, både de som kunde ätas och offras, och de som inte var avsedda för detta, och alla fåglar och kräldjur. De kom in i båten parvis, hanar och honor, precis som Gud hade befallt Noa.
10-12 En vecka senare, när Noa var 600 år, två månader och sjutton dagar gammal, började regnet komma i skyfall från himlen. Vatten från underjordiska källor vällde fram ur jorden under fyrtio dygn.
17 Under fyrtio dagar brusade vattenmassorna fram. De täckte marken och lyfte båten högt ovanför jorden.
18 Vattnet steg högre och högre, men båten flöt tryggt.
19-20 Slutligen täckte vattnet alla berg och stod flera meter över de högsta topparna.
21 Jordens alla levande varelser drunknade, fåglar, husdjur, vilda djur, kräldjur och hela mänskligheten.
22 Allt som andades och levde på torra land,
23 ja, allt liv på jorden utplånades. Gud förgjorde dem allesammans och lät bara Noa och dem som var med honom i båten leva.
Enhet - men många olika uppgifter
4 Jag ber er, jag som nu sitter i fängelse för att jag tjänar Herren, att leva och handla på ett sätt som Gud förväntar sig av dem han gjort till sina barn.
2 Var ödmjuka och milda. Ha tålamod med varandra, och ha överseende med varandras brister.
3 Låt er ledas av den helige Ande och gör allt för att bevara den enhet mellan er som Anden ger.
4 Vi är alla delar av en enda kropp. Vi har samme Ande, och vi har alla blivit kallade till samma hoppfulla framtid.
5 För oss finns det bara en Herre, en tro, ett dop.
6 Vi har alla samme Gud och Far, som står över oss alla och är i oss alla och lever genom varje del i oss.
7 Men Kristus har också gett var och en av oss en särskild utrustning, just det som han i sin nåd vill ge oss ur sitt rika förråd av gåvor.
8 Psalmisten berättar om detta och säger att när Kristus återvände i triumf till himlen efter sin uppståndelse och seger över Satan, gav han människorna rika gåvor.
9 Lägg märke till att det står att han återvände till himlen. Det betyder att han först hade kommit ner från himlens höjder, långt ner till jordens lägsta delar.
10 Han som kom ner är densamme som for tillbaka upp över alla himlar för att fylla hela världen med sin närvaro.
11 Några har han gett i uppdrag att grunda församlingar, andra till att tala på Guds uttryckliga befallning och andra till att vinna människor för Kristus. Andra åter har fått gåvan att vårda sig om Guds folk, som en herde gör med sina får, genom att leda och undervisa dem om Guds väg.
12 Hur kommer det sig att han ger var och en av oss uppgifter som vi är särskilt lämpliga att sköta? Jo, det är för att Guds folk ska vara väl rustade för att tjäna honom bättre. Vi ska bygga upp församlingen, Kristi kropp, till en stark och mogen gemenskap.
13 Vårt mål är att vi slutligen alla ska komma fram till enheten i tron på vår Frälsare, Guds Son, och bli fullvuxna i Herren, ja, helt fyllda med Kristus.
14 Då kommer vi inte längre att vara som barn, som ständigt och jämt ändrar sig, därför att någon berättar något nytt för dem eller ljuger så skickligt för dem att de får lögnen att låta som sanning.
15-16 I stället kommer vi att alltid följa sanningen - tala sant, handla sant, leva sant ? och så på alla sätt bli alltmer lika Kristus, som är huvudet för sin kropp, församlingen. Genom honom fogas hela kroppen samman och den får sin styrka genom att varje kroppsdel stöder och hjälper andra delar, så att hela kroppen växer och utvecklas och är fylld av kärlek.
Stora skaror följer Jesus
7-8 Under tiden drog sig Jesus och hans lärjungar tillbaka till stranden, och en stor skara människor från Galileen, Judeen, Jerusalem och Idumeen, men också från andra sidan Jordan och ända bortifrån Tyros och Sidon, följde honom. Nyheterna om hans under hade nämligen spritt sig vida omkring, och folk strömmade till för att se vad som försiggick.
9 Jesus bad då sina lärjungar att skaffa fram en båt och ha den i beredskap för att rädda honom undan om folket på stranden skulle tränga på alltför mycket.
10 Många hade nämligen blivit botade den dagen, och därför trängde sig massor av sjuka människor på från alla håll för att röra vid honom.
11 När de som var besatta av onda andar fick syn på honom, föll de ner vid hans fötter och ropade: Du är Guds Son!
12 Men Jesus förbjöd dem att tala om vem han var.
Jesus väljer ut de tolv apostlarna
13 Därefter gick Jesus upp bland bergen och han tog med sig några män som han valt ut.
14-15 Då de var samlade runt honom utsåg han bland dem tolv som alltid skulle vara hos honom. Senare skulle han sända ut dem till att predika och driva ut onda andar.
16-17 ,
18-19 Här är namnen på de tolv: Simon, som Jesus gav det nya namnet Petrus, Jakob och Johannes (Sebedaios söner, som han kallade åsksönerna). Vidare Andreas, Filippos, Bartolomaios, Matteus, Tomas, Jakob (Alfaios son), Taddaios, Simon (medlem av seloternas revolutionära parti, som ville bekämpa den romerska övermakten med våld) och Judas Iskariot (som senare förrådde honom).
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®