Book of Common Prayer
Lova Herren för hans kärlek
103 Av hela mitt hjärta prisar jag Guds heliga namn.
2 Ja, jag välsignar Herren och glömmer inte allt det underbara han har gjort för mig.
3 Han förlåter mig alla mina synder. Han helar mig från alla sjukdomar.
4 Han räddar mig undan en säker död. Hans kärlek och godhet omger mig.
5 Han fyller mitt liv med allt som är gott, och därför känner jag mig ung och stark som en örn.
6 Han står vid sitt ord, och därför ger han rättvisa åt alla som behandlas orättvist.
7 Han är vår Gud, som uppenbarade sin vilja och natur för Mose och Israels folk.
8 Han är barmhärtig och kärleksfull, också mot dem som inte förtjänar det. Hans kärlek är gränslös.
9 Det dröjer innan han blir vred. Han är fylld av godhet och kärlek. Han går aldrig omkring med ett horn i sidan till någon. Han är inte långsint.
10 Han har inte bestraffat oss även om vi varit förtjänta av det.
11 Hans kärlek till oss som fruktar och ärar honom är lika stor som himlen är hög över jorden.
12 Och våra synder har han kastat bort, lika långt bort som öster är från väster.
13 Han är som en far för oss. Han är kärleksfull och förstående mot dem som lyder honom.
14 Och ändå vet han hur förgängliga vi är, att vi bara är som damm.
15 Det är med våra dagar som med blommorna och gräset som grönskar.
16 Ökenvinden drar fram och de är spårlöst försvunna.
17-18 Men Herrens godhet varar i evighet mot dem som lyder honom. Hans nåd och frälsning ges till generation efter generation, till alla dem som håller hans förbund och lyder hans bud.
19 Herren har rest sin tron i himlen. Därifrån regerar han över allt som finns.
20 Välsigna Herren, ni hans mäktiga änglar som lyder hans befallningar.
21 Ja, välsigna Herren, ni himmelska väsen som alltid tjänar honom och gör hans vilja.
22 Må allt som är skapat välsigna Herren överallt där han härskar. Och själv vill jag av hela mitt hjärta välsigna honom!
Israels äventyrliga flykt från Egypten
114 När Israels folk för länge sedan drog ut från Egypten och Jakobs släkt lämnade landet vars språk de inte kunde förstå,
2 då blev Juda del av landet, Guds heliga boplats, och Israel hans rike.
3 Röda havet såg folket komma och delade sig för dem, och Jordanfloden stannade upp i sitt lopp.
4 Bergen hoppade som bockar, och de små höjderna som lamm!
5 Vad har hänt med dig, Röda hav, eftersom du delar dig i två delar? Och du Jordan, varför stannade du av?
6 Varför hoppade ni berg som bockar? Och varför skuttade ni små kullar som lamm?
7 Darra, jord, när Jakobs Gud visar sig!
8 Det är ju han som gör klippan till en vattenrik sjö och låter en källa flöda fram bland stenarna.
Den ende sanne guden
115 Ge ära åt ditt namn, Herre, inte till vårt! Se till att alla prisar din godhet och din sanning.
2 Varför tillåter du folk att hånfullt säga: Var finns deras Gud?
3 Vår Gud är ju i himlen, och han gör vad han vill.
4 Deras gudar är bara föremål av silver och guld som människor gjort.
5 De kan varken tala eller se, trots att de har ögon och mun!
6 Inte heller kan de höra eller lukta
7 eller använda sina händer och fötter! De ger inga ljud ifrån sig.
8 Lika stela och döda som dessa gudar är, ska de som tillber dem bli.
9 Israels folk, lita på Herren! Han är er hjälp och ert skydd.
10 Arons präster, lita på Herren! Han är er hjälp och ert skydd.
11 Alla ni som fruktar honom, lita på honom! Han skyddar och bevarar er.
12 Herren har inte glömt oss, utan han ska också i framtiden välsigna oss. Hans välsignelse ska vila över Israels folk och Arons präster.
13 Han välsignar var och en som fruktar honom, oavsett om han är obetydlig eller inflytelserik.
14 Må Herren ge många barn till er och era ättlingar.
15 Må ni bli välsignade av Herren, som har skapat både himmel och jord.
16 Himlen tillhör Herren, men han har överlämnat jorden åt människorna.
17 De döda kan inte längre sjunga lovsånger till Herren, för där de nu är tiger man för alltid.
18 Men vi kan det! Vi kan prisa honom nu och för all framtid! Lova Gud! Halleluja!
Glöm inte Herren
8 Ni måste hålla alla de bud som jag ger er i dag. Om ni gör det ska ni inte bara få leva, utan ni ska föröka er och lägga under er det land som Herren lovade era förfäder.
2 Tänk på hur Herren ledde er genom öknen i fyrtio år, hur han förödmjukade och prövade er för att se hur ni skulle reagera och se om ni verkligen skulle lyda honom!
3 Ja, han förödmjukade er genom att låta er gå hungriga, för att sedan mätta er med manna. Han gjorde detta för att lära er och era förfäder att inse att människan lever inte enbart av bröd utan av varje ord som kommer ur Herrens mun.
1 Från Paulus, utvald av Gud och utsänd av Jesus Kristus, och från broder Timotheos.
2 Till de trofasta kristna bröderna, Guds folk i staden Kolossai.Jag önskar att Gud, Herrens Jesu Kristi Far och vår Far, ska slösa sina välsignelser över er och fylla er med sin frid.
Paulus ber för de troende i Kolossai
3 När vi ber för er tackar vi alltid honom,
4 för vi har hört om er stora tro på Herren och hur mycket ni älskar hans folk.
5 Ni ser också fram mot det glädjefulla hopp ni har i himlen, och det har ni gjort ända sedan det glada budskapet första gången predikades för er.
6 Samma goda nyheter som kom till er, går nu ut över hela världen. Överallt förvandlar de människors liv på samma sätt som ni blev förvandlade när ni hörde dem första gången och lärde er förstå Guds stora godhet mot syndare.
7 Det var vår älskade medarbetare Epafras som kom med de goda nyheterna till er. Han är en Jesu Kristi tjänare som har gjort mycket för oss och är till stor hjälp för oss också här.
8 Det är han som har berättat för oss om er stora kärlek till andra människor, en kärlek som den helige Ande har gett er.
9 Ända sedan vi först hörde talas om er, har vi bett att Gud ska hjälpa er förstå vad han vill att ni ska göra och ge er vishet i andliga frågor.
10 Då kan ni alltid leva så som Gud vill, och han blir ärad genom er. Då kan ni göra gott mot andra och lära känna Gud bättre för varje dag.
11 Vi ber också att ni ska bli fyllda av hans mäktiga kraft, så att ni kan fortsätta framåt vad som än händer, alltid fyllda av Herrens glädje.
12 Var alltid tacksamma till Fadern, som låter också er få del av allt det underbara som tillhör dem som lever i ljusets rike.
13 Han har befriat oss från det mörker och den hopplöshet som tillhör Satans välde och fört oss in i sin älskade Sons rike.
14 Det var genom att Sonen friköpte oss med sitt blod som vi blev fria och fick våra synder förlåtna.
30-31 De svarade: Du måste visa oss fler under om du vill att vi ska tro att du är Messias. Ge oss bröd varje dag, precis som våra förfäder fick när de vandrade genom öknen. Eller som Skriften säger: 'Mose gav dem bröd från himlen.'
32 Jesus svarade: Det var inte Mose som gav dem brödet. Min Far gjorde det, och nu erbjuder han er det sanna brödet från himlen.
33 Det brödet är den som är sänd av Gud från himlen, och han ger liv åt världen.
48 Ja, jag är livets bröd.
49 Det fanns inget verkligt liv i det bröd som kom ner från himlen och som gavs åt era förfäder i öknen, för de dog allesammans.
50-51 Men det finns faktiskt ett bröd från himlen som ger evigt liv åt alla som äter det. Jag är detta livgivande bröd som har kommit ner från himlen. Den som äter det brödet kommer att leva i evighet. Det brödet är min kropp, som jag ger för att hela världen ska få leva.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®