Book of Common Prayer
Gud är en evig gud
93 Nu regerar Herren. Han är klädd i majestät och styrka. Därför står jorden fast, och kan inte rubbas.
2 Gud, du har regerat från urminnes tid, ja, redan vid tidens början fanns du till.
3-4 De stora haven brusar och dånar, de sjunger sin mäktiga sång. Men din röst är mäktigare och starkare än havens alla bränningar!
5 Herre, ditt ord är alltigenom sant och tillförlitligt, och helighet omger ditt tempel för evigt.
Alla ska veta att bara Herren är kung
96 Sjung en ny sång till Herren alla jordens innevånare!
2 Sjung ut hans lov! Välsigna hans namn! Berätta varje dag om hans makt att frälsa!
3 Berätta om hans väldiga gärningar för alla som inte känner honom. Låt dem få veta om de häpnadsväckande under han gjort.
4 För Herren är stor, ja, han kan knappast beskrivas med ord. Ära honom! Tillbe endast honom!
5 Folkens alla avgudar är maktlösa, men vår Gud har skapat himlen!
6 Ära och majestät omger honom, och hans styrka och skönhet uppfyller hans tempel.
7 Alla ni folk, träd fram inför honom med vördnad!
8 Ge honom den ära han förtjänar! Kom med era offer och tillbe honom i hans tempel!
9 Tillbe Herren med renhet, med liv som är heliga. Hela jorden darrar inför honom!
10 Berätta för folken att Herren regerar. Han har skapat världen och den står fast. Han kommer att döma alla folk med fullkomlig rättvisa.
11 Låt himlen vara glad, och låt jorden glädja sig. Låt de rytande haven återspegla hans härlighet!
12 De grönskande fälten prisar honom och vittnar om hans storhet! Låt skogens träd susa av lovsånger.
13 Herren kommer för att döma jorden och han ska döma folken med absolut rättvisa.
Ingen behöver leva i fruktan
1-2 Jag vill lova Herren, vad som än händer. Jag ska alltid tala om hans härlighet och nåd.
3 Jag vill prisa honom för vad han gjort. Alla modlösa kan fatta mod igen.
4 Låt oss prisa Herren tillsammans och göra hans namn känt.
5 Jag ropade till honom och han svarade mig, och han befriade mig från all min fruktan.
6 De som ser upp till Herren kommer att stråla av glädje, och de kommer aldrig att bli besvikna.
7 Det var precis vad som hände med mig. Jag orkade inte längre, och då ropade jag till Herren och han hörde mig. Han räddade mig ur alla svårigheter,
8 för Herrens ängel ställer sig skyddande bredvid den som tar Gud på allvar.
9 Pröva Herren, och upplev själv hur god han är! Se hur han slösar sin barmhärtighet på alla dem som litar på honom!
10 Frukta Herren, alla ni som tillhör honom, för alla som gör det har allt de behöver.
11 Ibland finner inte ens unga, starka lejon något byte, men de som söker Herren behöver aldrig sakna någonting.
12 Barn, kom och lyssna, och låt mig få undervisa er om hur viktigt det är att lyda Herren och leva för honom!
13 Vill ni få ett långt, innehållsrikt liv?
14 Tänk då på vad ni säger! Ljug aldrig!
15 Vänd er bort från all ondska, och ställ era liv i det godas tjänst! Försök att leva i frid med alla! Ansträng er verkligen för att göra det!
16 Herrens ögon vakar intensivt över alla dem som lever så, och hans öron uppfattar när de ropar till honom.
17 Men alla ogudaktiga människor ska Herren utplåna från jorden. När de dött ska man inte ens komma ihåg dem.
18 Ja, Herren lyssnar när uppriktiga människor ropar till honom om hjälp och han räddar dem ur alla deras svårigheter.
19 Herren är nära dem som är förtvivlade och han räddar dem som förlorat allt hopp.
20 En god man får också uppleva lidande och smärta, han kommer inte undan det. Men Herren hjälper honom
21 och skyddar honom och hans ben ska inte krossas.
22 Ondskan ska själv döda dem som är onda. Stränga straff är utmätta för dem som hatar det goda.
23 Men de som uppriktigt tjänar Herren kommer att bli befriade, och alla som tar sin tillflykt till honom får utan undantag förlåtelse.
12 När David hörde hur välsignad Obed-Edom hade blivit på grund av arken, gick han dit och lät hämta den, och den fördes till Davids stad under stort jubel.
13 När männen som bar arken hade gått sex steg, stannade de och offrade en tjur och en gödkalv.
14-15 David, som var klädd i prästdräkt, jublade och dansade inför Herren av hela sin kraft, medan allt folket under dans, trumpetfanfarer och glada rop, förde hem Herrens ark.
16 När processionen kom in i staden såg Mikal, Sauls dotter, hur kung David hoppade och dansade inför Herren, och hon fylldes av avsky mot honom.
17 Arken ställdes inne i ett tält, som David hade gjort i ordning. Han offrade också brännoffer och tackoffer till Herren.
18 Sedan välsignade han folket i Herrens namn,
19 och alla, både män och kvinnor, fick ett bröd, en russinkaka och en dadelkaka med sig hem.
20 När det hela var över och alla hade gått, återvände David för att välsigna sin familj.Men Mikal kom ut och mötte honom och sa föraktfullt: Så förtjusande Israels kung var i dag! Han blottade sig för flickorna på gatan precis som vilken lösaktig typ som helst!
21 David svarade: Jag dansade inför Herren, som utvalde mig i stället för din far och hans familj och tillsatte mig som ledare för hans folk Israel! Om du tycker att jag bär mig ovärdigt åt så är det för att jag vill visa min glädje i Herren!
22 Jag är villig att för Herrens skull bete mig som en dåre, till och med om det är förödmjukande för mig själv. Jag kommer ändå att bli respekterad av de flickor som du talade om!
23 Mikal blev barnlös till sin död.
7 Vi är inte våra egna herrar, så att vi lever och dör som vi själva vill.
8 Vare sig vi lever eller dör så följer vi Herren och tillhör honom.
9 Kristus dog och uppstod till livet just för att vara vår Herre, både när vi lever och när vi dör.
10 Du har ingen rättighet att kritisera din bror eller se ner på honom. Kom ihåg att var och en av oss personligen ska stå inför Guds domstol.
11 För det är skrivet: Så sant jag lever, säger Herren, ska varje knä böjas för mig, och varje tunga ska prisa Gud.
12 Ja, var och en av oss ska svara för sig själv inför Gud.
43 Nästa dag tänkte Jesus gå till Galileen. Då träffade han Filippos och sa till honom: Följ med mig.
44 Filippos var från Betsaida, Andreas och Petrus hemstad.
45 Filippos gick då för att söka reda på Natanael och sa till honom: Äntligen har vi funnit Messias, den man som Mose och profeterna talar om! Han heter Jesus och är son till Josef från Nasaret.
46 Nasaret! utropade Natanael. Kan något gott komma därifrån? Kom och se själv, svarade Filippos.
47 När de närmade sig, sa Jesus: Här kommer en ärlig och uppriktig människa, en äkta israelit.
48 Känner du mig? undrade Natanael.Jesus svarade: Jag såg dig under fikonträdet innan Filippos fick tag på dig.
49 Natanael svarade: Herre, du är Guds Son, Israels kung!
50 Jesus frågade honom: Tror du allt detta bara för att jag sa att jag såg dig under fikonträdet? Du kommer att få större bevis än så.
51 Du ska till och med få se himlen öppen och Guds änglar stiga ner och stiga upp mellan Gud och Människosonen.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®