Book of Common Prayer
Gud är en evig gud
93 Nu regerar Herren. Han är klädd i majestät och styrka. Därför står jorden fast, och kan inte rubbas.
2 Gud, du har regerat från urminnes tid, ja, redan vid tidens början fanns du till.
3-4 De stora haven brusar och dånar, de sjunger sin mäktiga sång. Men din röst är mäktigare och starkare än havens alla bränningar!
5 Herre, ditt ord är alltigenom sant och tillförlitligt, och helighet omger ditt tempel för evigt.
Alla ska veta att bara Herren är kung
96 Sjung en ny sång till Herren alla jordens innevånare!
2 Sjung ut hans lov! Välsigna hans namn! Berätta varje dag om hans makt att frälsa!
3 Berätta om hans väldiga gärningar för alla som inte känner honom. Låt dem få veta om de häpnadsväckande under han gjort.
4 För Herren är stor, ja, han kan knappast beskrivas med ord. Ära honom! Tillbe endast honom!
5 Folkens alla avgudar är maktlösa, men vår Gud har skapat himlen!
6 Ära och majestät omger honom, och hans styrka och skönhet uppfyller hans tempel.
7 Alla ni folk, träd fram inför honom med vördnad!
8 Ge honom den ära han förtjänar! Kom med era offer och tillbe honom i hans tempel!
9 Tillbe Herren med renhet, med liv som är heliga. Hela jorden darrar inför honom!
10 Berätta för folken att Herren regerar. Han har skapat världen och den står fast. Han kommer att döma alla folk med fullkomlig rättvisa.
11 Låt himlen vara glad, och låt jorden glädja sig. Låt de rytande haven återspegla hans härlighet!
12 De grönskande fälten prisar honom och vittnar om hans storhet! Låt skogens träd susa av lovsånger.
13 Herren kommer för att döma jorden och han ska döma folken med absolut rättvisa.
Ingen behöver leva i fruktan
1-2 Jag vill lova Herren, vad som än händer. Jag ska alltid tala om hans härlighet och nåd.
3 Jag vill prisa honom för vad han gjort. Alla modlösa kan fatta mod igen.
4 Låt oss prisa Herren tillsammans och göra hans namn känt.
5 Jag ropade till honom och han svarade mig, och han befriade mig från all min fruktan.
6 De som ser upp till Herren kommer att stråla av glädje, och de kommer aldrig att bli besvikna.
7 Det var precis vad som hände med mig. Jag orkade inte längre, och då ropade jag till Herren och han hörde mig. Han räddade mig ur alla svårigheter,
8 för Herrens ängel ställer sig skyddande bredvid den som tar Gud på allvar.
9 Pröva Herren, och upplev själv hur god han är! Se hur han slösar sin barmhärtighet på alla dem som litar på honom!
10 Frukta Herren, alla ni som tillhör honom, för alla som gör det har allt de behöver.
11 Ibland finner inte ens unga, starka lejon något byte, men de som söker Herren behöver aldrig sakna någonting.
12 Barn, kom och lyssna, och låt mig få undervisa er om hur viktigt det är att lyda Herren och leva för honom!
13 Vill ni få ett långt, innehållsrikt liv?
14 Tänk då på vad ni säger! Ljug aldrig!
15 Vänd er bort från all ondska, och ställ era liv i det godas tjänst! Försök att leva i frid med alla! Ansträng er verkligen för att göra det!
16 Herrens ögon vakar intensivt över alla dem som lever så, och hans öron uppfattar när de ropar till honom.
17 Men alla ogudaktiga människor ska Herren utplåna från jorden. När de dött ska man inte ens komma ihåg dem.
18 Ja, Herren lyssnar när uppriktiga människor ropar till honom om hjälp och han räddar dem ur alla deras svårigheter.
19 Herren är nära dem som är förtvivlade och han räddar dem som förlorat allt hopp.
20 En god man får också uppleva lidande och smärta, han kommer inte undan det. Men Herren hjälper honom
21 och skyddar honom och hans ben ska inte krossas.
22 Ondskan ska själv döda dem som är onda. Stränga straff är utmätta för dem som hatar det goda.
23 Men de som uppriktigt tjänar Herren kommer att bli befriade, och alla som tar sin tillflykt till honom får utan undantag förlåtelse.
9 Olycka på olycka ska drabba dig. Jag ska gå över min vingård än en gång och se till att inte en enda druva finns kvar.
10 Men vem lyssnar när jag varnar dem? Deras öron är tillslutna, och de vägrar att höra. Guds ord har förolämpat dem, och de vill inte alls lyssna.
11 På grund av allt detta har jag blivit uppfylld av vrede mot dem. Jag orkar inte hålla inne med den längre. Jag ska ösa ut den över Jerusalem, till och med över barn som leker på gatorna, över ung och gammal, man och hustru.
12 Fienden ska överta deras hus, åkrar och hustrur. Jag kommer att straffa folket i det här landet, säger Herren.
13 De är alla bedragare och lögnare, både små och stora, ja, till och med profeter och präster ljuger!
14 Du kan inte bota ett sår genom att låtsas att det inte finns! Ändå försäkrar mina präster och profeter att allt står väl till. Men ingenting är väl!
15 Skämdes mitt folk när det tillbad avgudar? Nej, inte alls. Därför ska de ligga bland de slagna och de ska dö under min vrede.
12 Jag kan göra vad jag vill, om Kristus inte har förbjudit det. Men en del av det som är tillåtet för mig är definitivt inte lämpligt, särskilt om jag tror att det kan få ett sådant grepp om mig att jag inte kan sluta när jag vill.
13 Gud har till exempel gett oss matlust och en mage att smälta maten med. Men det betyder inte att vi ska ägna ätandet mer uppmärksamhet än nödvändigt, för en dag kommer både magen och maten att vara överflödiga. Kroppen är inte skapad till att missbrukas sexuellt utan den är avsedd för att ära och tjäna Herren.
14 Och Gud ska låta våra kroppar uppstå från de döda genom samma kraft som uppväckte Herren Jesus Kristus.
15 Förstår ni inte att era kroppar faktiskt är delar av Kristus och lemmar i hans kropp? Ska jag då ta en del av Kristus och förena honom med en prostituerad? Aldrig!
16 Och vet ni inte att om en man förenar sig med en prostituerad, blir han en del av henne, och hon blir en del av honom? I Skriften säger nämligen Gud, att i hans ögon blir de två en person.
17 Men om ni ger er själva åt Herren, så är ni och Kristus förenade till en andlig enhet.
18 Det är därför som jag säger att ni ska hålla er borta från sexuell omoral. Ingen annan synd skadar kroppen mer. Den som syndar på det sättet syndar mot sin egen kropp.
19 Har ni ännu inte lärt er att er kropp är den helige Andes tempel, den Ande som Gud gav er, och att han bor i er? Er egen kropp tillhör inte er själva.
20 Gud har köpt er för ett högt pris. Låt därför varje del av er kropp få tjäna till Guds ära, eftersom han äger den.
Jesus skickar onda andar in i en svinhjord
1-2 När de kom fram till andra sidan sjön, till trakten av Gerasa, rusade en man fram just som Jesus steg ur båten. Han var besatt av en ond ande och levde bland de klipphålor som man använde som gravar.
3-4 Han var så vild så att det inte ens gick att sätta handbojor på honom. Varenda gång man gjorde det - och det var ofta - så slet han sönder kedjorna och gick därifrån. Ingen vågade komma i närheten av honom.
5 Dag och natt höll han till bland gravhålorna eller irrade omkring uppe bland bergen och skrek och skar sönder sig själv med vassa stenar.
6 Medan Jesus ännu var långt ute på sjön, hade mannen sett honom. Nu kom han rusande och kastade sig ner på marken framför Jesus.
7 Låt mig vara ifred! skrek han så högt han kunde. Du är ju son till den högste Guden. För Guds skull pina mig inte!
8 Jesus hade nämligen befallt den onde anden att lämna mannen.
9 Vad heter du? frågade Jesus, och den onde anden svarade: Legion, för vi är många i den här mannen.
10 Och gång på gång bad de onda andarna: Kör inte bort oss härifrån, utan låt oss stanna här på platsen.
11 Just då gick en stor svinhjord och bökade på berget ovanför sjön.
12 Skicka iväg oss, tiggde då de onda andarna, så att vi kan fara in i de där svinen.
13 Och Jesus lät dem få som de ville. Då lämnade de onda andarna mannen och for in i svinen, och hela hjorden störtade utför bergssluttningen ner i sjön och drunknade.
14 Då flydde de som vaktade svinen och sprang till städerna och byarna i närheten och berättade vad som hade hänt. Människor kom då rusande till platsen för att själva få se det med egna ögon,
15 och en stor folkskara samlades. Men när de såg mannen sitta där, klädd och vid sina sinnens fulla bruk, blev de rädda.
16 De som sett hur mannen hade blivit helad och vad som hände med svinen berättade det för alla,
17 och folket bad sedan Jesus att gå därifrån och lämna dem ifred.
18 Då gick han tillbaka till båten. Mannen, som varit besatt av andarna, frågade då Jesus om han fick följa med.
19 Men Jesus vägrade att ta med honom.Gå hem till dina vänner, sa han, och berätta för dem vilket stort under Gud har gjort med dig, och hur barmhärtig han har varit mot dig.
20 Mannen gick därefter runt i Tiostadsområdet och berättade för alla om det stora under Jesus gjort med honom. Och man häpnade över hans berättelse.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®