Book of Common Prayer
Guds tempel och Davids kungahus
1-2 Herre, du glömmer väl inte vilka prövningar David fick gå igenom. Tänk på de högtidliga löften han gav dig, vår stamfar Jakobs Gud, när han lovade och sa:
3-5 Jag vill inte gå in i mitt hus, och jag vill inte lägga mig i min säng. Jag vill inte heller gå till vila förrän jag byggt ett bestående hem åt Herrens ark, ett tempel åt Israels mäktige.
6 Först fick vi höra att arken fanns i Betlehem och sedan att den var i skogstrakterna.
7 Men nu ska den få stå i ett tempel, där Gud ska bo här på jorden. Det är dit vi ska gå för att be till honom.
8 Res dig, Herre, och gå för alltid in i ditt tempel tillsammans med arken, som vittnar om din stora styrka.
9 Prästerna som tjänar dig ska alltid hålla sig till det förbund, som du har ingått med oss. Var och en som älskar dig ska då jubla av glädje.
10 Förkasta inte din tjänare David, den kung du har utvalt åt ditt folk,
11 för du har lovat honom: En av dina söner ska jag göra till tronföljare!
12 Och om dina efterlevande håller förbundet med mig och lyder mina bud, så ska en av dem för alltid vara kung!
13 Herre, du har utvalt berget Sion till ditt hem.
14 Detta är den plats där jag vill slå mig ner. Här är den viloplats som jag har valt, sa du.
15 Hela denna stad ska få allt den behöver, och de fattiga ska kunna äta sig mätta.
16 Jag ska välsigna stadens präster i allt de gör, och dess invånare ska ropa och sjunga av glädje.
17 Här vill jag göra en av Davids söner till en stor kung, och hans kungahus ska bestå för alltid.
18 Hans fiender ska komma att skämmas, men hans rike ska ha framgång och blomstra.
7 Jag vill berätta om vad Gud har gjort i sin nåd och barmhärtighet. Jag ska prisa honom för allt han har gjort. Jag gläder mig över hans godhet mot Israel, över allt han gjort i sin nåd och kärlek.
8 Han sa: De är mina egna. De kommer aldrig mer att svika mig. Så blev han deras frälsare.
9 Han delade deras nöd, och han räddade dem. I sin kärlek och omsorg befriade han dem, lyfte upp dem, och han har burit dem under alla dessa år.
10 Men de gjorde ändå uppror mot honom och bedrövade hans helige Ande. Det var därför han blev deras fiende och själv stred mot dem.
11 Då kom de ihåg hur det var när Mose, Guds tjänare, ledde hans folk ut ur Egypten och man ropade: Var finns han som ledde Israel genom havet, med Mose i täten? Var finns den Gud som sände sin helige Ande bland sitt folk?
12 Var finns han, vars väldiga makt delade havet när Mose lyfte sin hand och därmed för alltid gjorde sig ett namn?
13 Vem ledde dem fram genom havet? Som hästar på ett öppet fält färdades de fram utan att stappla eller falla.
14 Herrens Ande förde dem till vila som boskap förs till grönt bete i dalarna. Allt detta gav Herren ett namn bland folken.
15 Herre, se ner från din himmel och se på oss från ditt heliga hus! Var finns den kärlek som du tidigare visade oss, din makt, din nåd och ditt medlidande? Var finns allt detta nu?
16 Du är ju fortfarande vår far! Även om Abraham och Jakob inte skulle vilja kännas vid oss, så är du ändå vår far, vår befriare sedan lång tid.
En ängel visar sig för Josef
18 När Jesus Kristus föddes gick det till så här: Hans mor Maria var förlovad och skulle gifta sig med Josef. Men redan innan de gift sig väntade hon barn genom den helige Ande.
19 Josef, hennes blivande man, såg då ingen annan utväg än att i tysthet bryta förlovningen. Han ville leva efter Guds bud, men inte heller skämma ut Maria offentligt.
20 Medan han alltjämt grubblade över hur han skulle lösa problemet visade sig en ängel för honom i en dröm.Ängeln sa: Josef, du Davids son, tveka inte att gifta dig med Maria! Barnet i henne har nämligen blivit till genom den helige Ande.
21 Hon kommer att få en son, och du ska kalla honom Jesus (det betyder Frälsare), för han ska frälsa sitt folk från deras synder.
22 På detta sätt kommer det som Gud sagt genom profeterna att uppfyllas:
23 'Lyssna! Den unga flickan ska bli med barn och föda en son, och han ska kallas Immanuel (det betyder Gud är med oss).'
24 När Josef vaknade gjorde han som ängeln hade befallt och gifte sig med Maria,
25 men de hade inget sexuellt samliv förrän sonen hade fötts. Och Josef kallade honom Jesus.
Ingen behöver leva i fruktan
1-2 Jag vill lova Herren, vad som än händer. Jag ska alltid tala om hans härlighet och nåd.
3 Jag vill prisa honom för vad han gjort. Alla modlösa kan fatta mod igen.
4 Låt oss prisa Herren tillsammans och göra hans namn känt.
5 Jag ropade till honom och han svarade mig, och han befriade mig från all min fruktan.
6 De som ser upp till Herren kommer att stråla av glädje, och de kommer aldrig att bli besvikna.
7 Det var precis vad som hände med mig. Jag orkade inte längre, och då ropade jag till Herren och han hörde mig. Han räddade mig ur alla svårigheter,
8 för Herrens ängel ställer sig skyddande bredvid den som tar Gud på allvar.
9 Pröva Herren, och upplev själv hur god han är! Se hur han slösar sin barmhärtighet på alla dem som litar på honom!
10 Frukta Herren, alla ni som tillhör honom, för alla som gör det har allt de behöver.
11 Ibland finner inte ens unga, starka lejon något byte, men de som söker Herren behöver aldrig sakna någonting.
12 Barn, kom och lyssna, och låt mig få undervisa er om hur viktigt det är att lyda Herren och leva för honom!
13 Vill ni få ett långt, innehållsrikt liv?
14 Tänk då på vad ni säger! Ljug aldrig!
15 Vänd er bort från all ondska, och ställ era liv i det godas tjänst! Försök att leva i frid med alla! Ansträng er verkligen för att göra det!
16 Herrens ögon vakar intensivt över alla dem som lever så, och hans öron uppfattar när de ropar till honom.
17 Men alla ogudaktiga människor ska Herren utplåna från jorden. När de dött ska man inte ens komma ihåg dem.
18 Ja, Herren lyssnar när uppriktiga människor ropar till honom om hjälp och han räddar dem ur alla deras svårigheter.
19 Herren är nära dem som är förtvivlade och han räddar dem som förlorat allt hopp.
20 En god man får också uppleva lidande och smärta, han kommer inte undan det. Men Herren hjälper honom
21 och skyddar honom och hans ben ska inte krossas.
22 Ondskan ska själv döda dem som är onda. Stränga straff är utmätta för dem som hatar det goda.
23 Men de som uppriktigt tjänar Herren kommer att bli befriade, och alla som tar sin tillflykt till honom får utan undantag förlåtelse.
Guds underbara plan
14-15 När jag tänker på storheten och visheten i Guds plan, faller jag ner på mina knän och ber till honom. Han är verkligen far till allt, och allt skapat i himlen och på jorden har honom att tacka för det liv de fått.
16 Därför ber jag till Gud att han av sina underbara, obegränsade resurser ska ge er den helige Andes mäktiga kraft till styrka för er inre människa.
17 Och jag ber att Kristus ska få allt större rum i era hjärtan och genom tron bo i er. Jag önskar att era rötter ska tränga djupt ner i Guds underbara kärleks mylla,
18-19 och att ni ska kunna känna och förstå ? precis som alla Guds barn borde ? hur l¦ngt Guds kärlek sträcker sig, och hur vid och djup och hög den verkligen är. Jag önskar att ni också ska få uppleva hans kärlek till er själva, fastän den är så stor att ni aldrig kommer att se dess slut eller helt känna eller förstå den. På så¦ sätt kommer ni till sist att bli helt uppfyllda av denna gudomliga kärlek.
20 Äran tillhör Gud, som kan göra mycket mer än vi någonsin skulle våga be eller ens drömma om. Ja, oändligt mycket mer än våra högsta önskningar, böner och tankar och mer än allt vi kan hoppas. Så stor är den kraft som verkar inom oss.
21 Därför vill vi i hela församlingen lovprisa Jesus Kristus i all evighet och för alla tider.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®