Book of Common Prayer

Skapelsens krona

^1-2 Herre, vår Gud, ditt namns storhet uppfyller hela jorden och fyller himlen till brädden.

³ Till och med de små barnen sjunger lovsång till dig av hela sitt hjärta, och deras föredöme tystar dina fiender!

⁴ När jag ser din himmel och det du format med dina händer, månen och stjärnorna, som du har skapat

⁵ då kan jag inte fatta att du bryr dig om en ynklig liten människa, att du över huvud taget lägger märke till henne!

⁶ Och ändå har du gjort henne till skapelsens krona, och krönt henne med ära och härlighet. Bara du själv står över henne.

⁷ Du har satt henne att härska över allt du har skapat,

⁸ får, oxar, vilda djur,

⁹ fåglar, fiskar och allt liv i havet.

¹⁰ Herre, vår Herre, ditt namns storhet uppfyller hela jorden!

Gud står vid sitt ord

138 Jag vill tacka dig, Herre, av hela mitt hjärta. Andra gudar betyder ingenting för mig. Därför vill jag lova dig med sång.

² Jag vänder mig mot ditt heliga tempel och tackar dig för all din nåd och trofasthet. Du har infriat dina löften och gjort mig stum. Du har gjort mer än jag hade väntat mig.

³ När jag ropade till dig om hjälp så lyssnade du till mig och gav mig ny kraft.

⁴ Varje kung på jorden ska tacka dig, Herre, när de får höra att du står vid ditt ord.

⁵ Ja, de ska sjunga om vad du, Herre, har gjort, för din makt och ära är gränslös.

⁶ Ja, du är den högste, men trots det så tar du hand om de svaga. De stolta genomskådar du redan på långt håll.

⁷ Även när jag är omgiven av svårigheter, leder du mig tryggt genom dem. Du går emot mina fiender, och med makt räddar du mig.

⁸ Ja, Herre, du kommer också att göra allt för mig i framtiden, för din nåd tar aldrig slut. Det du har påbörjat, det kommer du också att slutföra.

Adam och Eva syndar

3 Ormen var det listigaste av alla djur som Herren Gud hade skapat. Ormen kom till kvinnan och sa: Jaså, verkligen? Får ni inte äta av någon frukt i trädgården? Säger Gud att ni inte får äta något av det?

^2-3 Naturligtvis får vi äta frukten, svarade kvinnan. Det är bara av trädet mitt i trädgården som vi inte får äta. Gud säger att vi inte får äta eller ens röra dess frukt, för då kommer vi att dö.

⁴ Det är lögn! väste ormen. Ni kommer inte att dö!

⁵ Gud vet mycket väl att i samma ögonblick som ni äter av den kommer ni att bli som han. Era ögon kommer att öppnas, och ni kommer att kunna skilja mellan gott och ont!

⁶ Kvinnan lät sig övertygas. Frukten såg god och saftig ut! Och den skulle ju ge henne vishet! Därför åt hon lite av den och gav en bit till sin man, som också smakade på den.

⁷ Men när de åt av frukten blev de plötsligt medvetna om att de var nakna och blev generade. Därför band de ihop fikonlöv runt höfterna för att skyla sig.

⁸ När de den kvällen hörde Herren Gud vandra omkring i trädgården gömde de sig bland träden.

⁹ Herren Gud ropade till Adam: Varför gömmer du dig?

¹⁰ Adam svarade: Jag hörde att du kom och ville inte att du skulle se mig naken.

¹¹ Vem har talat om för dig att du är naken? frågade Herren Gud. Har du ätit av frukten från trädet som jag varnade dig för?

¹² Ja, erkände Adam, Kvinnan, som jag fick av dig gav mig en bit, och jag åt.

¹³ Då frågade Herren Gud kvinnan: Hur kunde du göra något sådant? Ormen lurade mig, svarade hon.

¹⁴ Därför sa Herren Gud till ormen: Det här ska bli ditt straff: Jag skiljer dig från alla husdjur och vilda djur på hela jorden. Jag förbannar dig. Du ska kräla på marken så länge du lever, och du ska äta jord.

¹⁵ Från och med nu kommer du och kvinnan att vara fiender, och samma förhållande ska gälla mellan din avkomma och hennes barn. Barnet kommer att krossa ditt huvud, medan du kommer att hugga det i hälen.

Adam och Kristus

¹² När Adam syndade kom synden in i hela människosläktet. Hans synd spred döden i hela världen, eftersom alla syndade.

¹³ För även om människorna naturligtvis syndade från Adam till Mose, så dömde inte Gud dem till döden för att de bröt hans lag. Han hade ju ännu inte gett lagarna åt dem, inte heller hade han talat om för dem vad han ville att de skulle göra.

¹⁴ När de dog var det alltså inte för sina egna synders skull. De hade aldrig själva, som Adam, brutit mot Guds förbud att äta av den förbjudna frukten.Adam var en förebild till Kristus.

¹⁵ Men ändå är det en stor skillnad mellan människan Adams synd och Guds förlåtelse genom Kristus!En enda människa, Adam, förde genom sin synd många människor till döden. Men det är också en enda människa, Jesus, som har sett till att Gud i sin godhet förlät och benådade människorna.

¹⁶ Adams synd medförde alltså dödsstraff för många, men det Kristus gjorde frikände oss och gav oss liv.

¹⁷ Adams synd gjorde att döden fick makt över allting - men alla som tar emot Jesus Kristus får livet som gåva.

¹⁸ Ja, Adams synd har fört med sig straff för alla, medan rättfärdigheten hos Kristus har lett till ett frikännande inför Gud och till liv.

¹⁹ Adam gjorde så att många blev syndare, därför att han var olydig mot Gud. Kristus däremot har därför att han var lydig gjort så att många blir rättfärdiga inför Gud.

²⁰ Lagen gavs för att alla skulle inse vidden av sina misslyckanden. Men ju mer vi inser vår egen skuld, desto mer upptäcker vi Guds överflödande godhet då han förlåter oss.

²¹ Förut regerade synden över alla människor och förde dem till döden, men nu regerar i stället Guds nåd, som ställer oss i ett rätt förhållande till Gud och resulterar i evigt liv genom Jesus Kristus, vår Herre.