Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Guds godhets rikedom
65 För körledaren. En psalm av David,
en sång.
2 (A) Gud, dig lovar man i stillhet[a] i Sion.
Till dig uppfyller man löften.
3 Du som hör bön,
till dig kommer alla människor.
4 (B) Synderna[b] är mig[c] övermäktiga,
du är den som sonar våra brott.
5 (C) Salig är den som du utväljer,
som får komma dig nära
och bo i dina gårdar[d].
Låt oss mättas
av det goda i ditt hus,
det heliga i ditt tempel.
6 (D) Du bönhör oss i rättfärdighet
med förunderliga gärningar,
du vår frälsnings Gud,
du tillflykt för jordens alla ändar
och för havet i fjärran.
7 Du gör bergen fasta med din makt,
du är rustad med kraft.
8 (E) Du stillar havens brus,
böljornas brus och folkens oro.
9 De som bor vid jordens ändar
häpnar för dina tecken,
öster och väster[e]
fyller du med jubel.
10 (F) Du tar hand om jorden
och vattnar den,
du gör den mycket rik.
Guds flod är full av vatten.
Du skaffar säd åt människorna
när du så bereder jorden.
11 (G) Du vattnar dess fåror
och jämnar det plöjda,
du mjukar upp den med skurar
och välsignar dess gröda.
12 (H) Du kröner året[f] med ditt goda,
dina spår dryper av rikedom.
13 (I) Vildmarkens beten dryper,
höjderna klär sig i glädje,
14 ängarna fylls av hjordar
och dalarna täcks med säd.
Man ropar av glädje och sjunger.
Kallelse till omvändelse
12 (A) Men nu, säger Herren,
vänd om till mig
av hela ert hjärta,
med fasta, gråt och klagan.
13 (B) Riv sönder era hjärtan,
inte era kläder,
och vänd om till Herren er Gud,
för han är nådig och barmhärtig,
sen till vrede och stor i nåd,
och han ångrar det onda.
14 (C) Vem vet?
Kanske vänder han om
och ångrar sig
och lämnar kvar en välsignelse
efter sig
till matoffer och drickoffer
åt Herren er Gud.
15 (D) Blås i basun på Sion,
pålys en helig fasta,
utropa en helig sammankomst.
16 (E) Samla folket,
helga församlingen,
kalla samman de äldste,
samla de små barnen,
också dem som diar vid bröstet.
Låt brudgummen komma ut
ur sitt rum
och bruden ur sin kammare.
17 (F) Låt prästerna, Herrens tjänare,
gråta mellan förhuset och altaret
och säga:
”Herre, skona ditt folk
och låt inte din arvedel hånas
och bli en nidvisa
bland hednafolken.
Varför ska det få sägas bland folken:
Var är deras Gud?”
Herrens svar
18 Då fylldes Herren
av lidelse för sitt land,
och han förbarmade sig
över sitt folk.
19 (G) Herren svarade
och sade till sitt folk:
Se, jag ska sända er
säd och vin och olja
så att ni blir mätta.
Och jag ska inte
låta hednafolken håna er längre.
20 (H) Fienden från norr
ska jag driva långt bort ifrån er,
jag ska driva ut honom
till ett torrt och öde land,
hans förtrupp till havet i öster
och hans eftertrupp till havet
i väster.[a]
Stank ska stiga från honom,
ja, vidrig lukt ska stiga
från honom,
för han har gjort stora ting.
21 Var inte rädd, du land!
Jubla och gläd dig,
för Herren har gjort stora ting.
22 (I) Var inte rädda, ni markens djur,
för ödemarkens beten grönskar
och träden bär sin frukt,
fikonträden och vinstockarna
ger sin rikedom.
Marias lovsång
46 (A) Då sade Maria:
"Min själ upphöjer Herren
47 och min ande jublar över Gud,
min Frälsare,
48 (B) för han har sett till sin
tjänarinnas ringhet.
Från denna stund ska alla släkten
kalla mig salig,[a]
49 (C) för den Mäktige har gjort
stora ting med mig
och hans namn är heligt.
50 (D) Hans barmhärtighet
varar från släkte till släkte
över dem som vördar[b] honom.
51 (E) Han har gjort väldiga gärningar
med sin arm,
han har skingrat dem
som har stolta hjärtan och sinnen.
52 (F) Härskare har han störtat
från deras troner,
och de enkla har han upphöjt.
53 (G) Hungriga har han mättat
med sitt goda,
och rika har han skickat
tomhänta bort.
54 (H) Han har tagit sig an
sin tjänare Israel
och tänkt på att vara barmhärtig
55 (I) mot Abraham och hans barn
till evig tid,
så som han har lovat våra fäder."
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation