M’Cheyne Bible Reading Plan
Kanaans gränser
34 Herren talade till Mose: 2 ”Ge israeliterna denna befallning: ’När ni kommer in i Kanaans land, som ni ska få som ert eget, ska det ha följande gränser:
3 I söder ska ert lands gräns innefatta en del av öknen Sin utmed gränsen till Edom. I öster ska den södra gränsen börja vid Döda havet, 4 fortsätta söderut förbi Skorpionhöjden i riktning mot Sin och vidare mot sin sydligaste punkt Kadesh Barnea, varifrån den fortsätter till Hasar-Addar och fram till Asmon. 5 Från Asmon kommer gränsen att följa Egyptens gränsflod ner till havet.
6 Kusten utmed Medelhavet ska utgöra gräns i väster.
7 Gränsen i norr ska ni dra från Medelhavet österut till berget Hor, 8 från Hor sedan till Levo-Hamat och genom Sedad 9 och Sifron till Hasar Enan. Detta ska vara er norra gräns.
10 I öster ska ni dra gränsen från Hasar Enan till Shefam 11 och vidare från Shefam till Rivla öster om Ain. Därifrån fortsätter den längs höjderna öster om Gennesaretsjön, 12 följer sedan floden Jordan och slutar vid Döda havet. Detta är ert land med dess gränser.’ ”
13 Mose befallde israeliterna: ”Detta är landet som ska fördelas genom lottkastning, landet som enligt Herrens befallning ska delas mellan nio och en halv stam. 14 Rubens och Gads stammar och halva Manasses stam har redan fått sina områden. 15 Alltså har 2,5 stam redan fått sin arvedel på östra sidan av Jordan mitt emot Jeriko.”
16 Herren talade till Mose: 17 ”Detta är namnen på de män som ska ansvara för fördelningen av landet: prästen Elasar och Josua, Nuns son. 18 Ni ska också utse en ledare från varje stam till att delta i fördelningen. 19 Detta är de männens namn:
från Judas stam Kalev, Jefunnes son,
20 från Simons stam Samuel, Ammihuds son,
21 från Benjamins stam Elidad, Kislons son,
22 från Dans stam hövdingen Bucki, Joglis son,
23 från Josefs söner:
från Manasses stam hövdingen Hanniel, Efods son, och
24 från Efraims hövdingen Kemuel, Shiftans son.
25 Vidare: från Sebulons stam hövdingen Elisafan, Parnaks son,
26 från Isaskars stam hövdingen Paltiel, Assans son,
27 från Ashers stam hövdingen Achihud, Shelomis son,
28 och från Naftalis stam hövdingen Pedahel, Ammihuds son.”
29 Detta är alltså de män som Herren befallt att övervaka uppdelningen av Kanaan mellan israeliterna.
38 Ändå är han barmhärtig och försonar missgärning,
han vill inte förgöra.
Många gånger höll han tillbaka sin vrede,
lät inte sin vredes glöd flamma upp.
39 Han kom ihåg att de bara var mänskliga varelser
som försvinner som en vindpust,
för att inte komma åter.
40 Hur många gånger gjorde de inte uppror mot honom i öknen
och bedrövade honom i ödemarken!
41 Gång på gång frestade de Gud
och gjorde Israels Helige bedrövad.
42 De kom inte ihåg den makt som han visade
när han befriade dem från fienden,
43 när han gjorde sina tecken i Egypten
och sina under på Soans slätter.
44 Han förvandlade deras floder till blod,
och de kunde inte dricka vatten ur bäckarna.
45 Han sände stora svärmar med flugor som åt dem
och grodor som förstörde.
46 Han gav deras gröda åt gräshoppor
och deras skörd åt skadedjur.[a]
47 Han förstörde deras vinrankor med hagel
och mullbärsfikonträden med slagregn[b].
48 Han utlämnade deras boskap åt hagel
och deras hjordar åt blixten.[c]
49 Han släppte loss sin glödande vrede över dem,
vrede, harm och förbittring,
en skara av olycksänglar.
50 Han gav sin vrede fritt utlopp
och skonade inte deras liv,
utan lät dem dö av pest.
51 Han slog allt förstfött i Egypten,
de förstfödda av manligt kön i Hams hyddor.
52 Han ledde ut sitt folk som en flock,
han ledde dem som en hjord genom öknen.
53 Han ledde dem tryggt, så att de inte behövde frukta,
och havet täckte deras fiender.
54 Han ledde dem till gränsen av sitt heliga land,
till det berg som hans makts hand hade erövrat.
55 Han drev bort folken framför dem,
han delade ut deras land som arvedel
och lät Israels stammar bosätta sig i deras tält.
56 Men de prövade Gud, den Högste, var upproriska mot honom
och höll inte hans befallningar.
57 De vände sig bort i trolöshet som sina fäder,
bort, som en förrädisk båge.
58 De retade upp honom med sina offerplatser
och gjorde honom svartsjuk med sina avgudabilder.
59 När Gud hörde dem blev han vred,
och han förkastade Israel helt.
60 Han övergav sin boning i Shilo,
det tält han hade satt upp bland människorna.
61 Han lät sin makt[d] föras bort i fångenskap
och överlämnade sin härlighet i fiendehänder.
62 Han överlämnade sitt folk åt svärdet
och var vred på sin egendom.
63 Deras unga män förtärdes av eld,
och för deras unga flickor sjöngs aldrig någon bröllopssång.
64 Prästerna dödades med svärd
och deras änkor kunde inte hålla någon dödsklagan.
65 Då vaknade Herren, som ur en sömn,
som en krigare som varit upprymd av vin.
66 Han slog tillbaka sina fiender,
han skickade bort dem till evig skam.
67 Han förkastade Josefs boningar,
han utvalde inte Efraims stam.
68 I stället utvalde han Judas stam
och berget Sion som han älskade.
69 Där byggde han sin helgedom likt höjderna,
lika orubbligt som jorden som han grundlagt för evigt.
70 Han utsåg David till sin tjänare
och hämtade honom från fårfållorna.
71 Från fåren hämtade han honom,
för att bli herde för hans folk Jakob,
för Israel, hans arvedel.
72 Han var herde för dem med ett uppriktigt hjärta,
han ledde dem med skicklig hand.
Juda lovsjunger Herren
26 På den dagen ska man i Juda land sjunga denna sång:
Vi har en stark stad,
och han sätter upp murar och vallar till vår räddning.
2 Öppna portarna,
så att ett rättfärdigt folk kan komma in,
ett folk som förblir troget.
3 Den som är uthållig i sitt sinne
ger du fullkomlig frid,
därför att han förtröstar på dig.
4 Förtrösta alltid på Herren,
för Herren, Herren är den eviga klippan.
5 Han ödmjukar dem som bor där uppe
i den högt belägna staden.
Han slår ner den, jämnar den med marken,
krossar den till grus.
6 Den trampas ner
under de fattigas och svagas fötter.
7 Den rättfärdiges väg är jämn.
Du, den Rättsinnige,
har jämnat ut den rättfärdiges stig.
8 På dina bestämmelsers väg
står vårt hopp till dig, Herre.
Vi längtar efter ditt namn och din ära.
9 Om natten längtar jag efter dig,
anden i mig söker dig.
När dina domar kommer över jorden
lär sig världens befolkning rättfärdighet.
10 Om man visar nåd mot den onde
lär han sig ingen rättfärdighet.
I de rättsinnigas land handlar han gudlöst
och bryr sig inte om Herrens majestät.
11 Herre, din hand är lyft,
men de ser det inte.
Låt dem se din lidelse för ditt folk
och skämmas.
Låt dem brinna i den eld
som är avsedd för dina fiender!
12 Herre, ge oss en varaktig fred.
Allt vi gör kommer från dig.
13 Herre, vår Gud,
andra herrar har härskat över oss,
men endast ditt namn vill vi ära.
14 De döda får inte liv igen,
de dödas andar[a] uppstår inte.
Så har du straffat dem,
förgjort dem,
utplånat hela minnet av dem.
15 Du har gjort folket stort, Herre,
du har gjort folket stort.
Du har gjort det till din ära,
och du har utvidgat landets alla gränser.[b]
16 Herre, i sin nöd sökte de dig.
När ditt straff kom över dem, viskade de en bön.
17 Som en kvinna som ska föda
skriker i födslovåndor,
så var det med oss
inför dig, Herre.
18 Vi var havande och våndades
men födde vind.
Vi förde ingen räddning till jorden,
inga invånare föddes in i världen.[c]
19 Dina döda ska bli levande igen,
deras kroppar ska uppstå.
Vakna upp och ropa av glädje,
ni som vilar i mullen!
För din dagg är som morgonens dagg,
och jorden ska åter föda fram sina döda.[d]
20 Kom, mitt folk, gå in i era rum
och lås dörrarna om er!
Göm er en liten stund,
tills vreden är över.
21 Se! Herren kommer från sin boning
för att straffa jordens folk för deras synd.
Jorden ska blotta sina blodsskulder
och inte längre dölja sina dräpta.
Lär er avslöja falska budskap
4 Mina kära, tro inte alla andar utan pröva dem, om de kommer från Gud, för många falska profeter har gått ut över världen. 2 Så här kan ni avgöra om det är Guds Ande: varje ande som erkänner att Jesus Kristus har blivit en verklig människa är från Gud.[a] 3 Men den som inte erkänner Jesus är inte från Gud. Han är från antikrist[b], som ni vet ska komma och som redan finns i världen.
4 Mina barn, ni är från Gud och har segrat över dem. Han som finns i er är ju större än den som finns i världen. 5 De är från världen och talar på världens vis, och därför lyssnar världen på dem. 6 Men vi är från Gud. Och den som känner Gud lyssnar på oss, medan den som inte tillhör Gud inte lyssnar på oss. Genom detta kan vi känna igen sanningens Ande och villfarelsens ande.
Kärleken kommer från Gud
7 Mina kära, låt oss älska varandra, för kärleken kommer från Gud. Den som älskar är född av Gud och känner Gud. 8 Men den som inte älskar känner inte Gud, för Gud är kärlek.
9 Så uppenbarades Guds kärlek bland oss: han sände sin ende Son till världen för att vi skulle få liv genom honom. 10 Detta är kärleken, inte att vi älskade Gud utan att han älskade oss och sände sin son som försoningsoffer för våra synder.
11 Mina kära, eftersom Gud älskade oss så mycket, måste också vi älska varandra. 12 Ingen har någonsin sett Gud. Men om vi älskar varandra, förblir Gud i oss, och hans kärlek är fullkomnad i oss. 13 Han har gett oss sin Ande. Därför vet vi att vi förblir i honom och han i oss. 14 Vi har själva sett och kan vittna om att Fadern sände sin Son för att rädda världen. 15 Om någon bekänner att Jesus är Guds Son, förblir Gud i honom och han i Gud. 16 Vi har lärt känna Guds kärlek gentemot oss, och vi tror på hans kärlek.
Gud är kärlek, och den som förblir i denna kärlek förblir i Gud och Gud i honom. 17 I detta har kärleken fullkomnats hos oss, att vi får vara frimodiga på domens dag, för så som han är, så är också vi här i världen. 18 Det finns ingen rädsla i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver bort rädslan. Rädsla hör nämligen ihop med straff, och den som fortfarande är rädd har inte blivit fullkomlig i kärleken.
19 Vi älskar därför att han först älskade oss. 20 Om någon säger: ”Jag älskar Gud”, men hatar sin bror, då ljuger han. För om någon inte älskar sin bror som han har sett, hur kan han då älska Gud, som han aldrig har sett? 21 Det bud har vi fått av honom är att den som älskar honom också måste älska sin bror.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.