Print Page Options
Previous Prev Day Next DayNext

M’Cheyne Bible Reading Plan

The classic M'Cheyne plan--read the Old Testament, New Testament, and Psalms or Gospels every day.
Duration: 365 days
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)
Version
4 Moseboken 27

Döttrars arvsrätt

(4 Mos 36:1-12)

27 En dag kom Selofchads döttrar fram. Selofchad var son till Hefer, son till Gilead, son till Makir, son till Manasse, som tillhörde Manasses, Josefs sons släkter. Döttrarna hette Machla, Noa, Hogla, Milka och Tirsa. De ställde sig inför Mose, prästen Elasar, ledarna och hela menigheten vid ingången till uppenbarelsetältet och sa: ”Vår far dog i öknen. Han var inte med bland dem som gaddade sig samman i Korachs uppror mot Herren utan dog för sin egen synd. Men han hade inga söner. Varför ska hans namn behöva dö ut bara för att han inte har en son? Vi skulle vilja ha landområden som de andra i hans släkt.”

Mose lade fram deras sak inför Herren. Och Herren svarade Mose:

”Selofchads döttrar har rätt. Ge dem land tillsammans med deras farbröder. Ge dem det område som deras far skulle ha fått. Tala till israeliterna: ’Om en man dör utan att ha någon son, så ska hans arvslott överlämnas till hans döttrar. Och om han inte har någon dotter, så ska den tillhöra hans bröder. 10 Har han inte heller någon bror, så ska den gå till hans farbröder. 11 Om han inte heller har farbröder, ska den tillfalla hans närmaste släkting. Detta ska vara en lagstadgad rätt för israeliterna, som Herren har befallt Mose.’ ”

Mose utser Josua till efterträdare

12 En dag sa Herren till Mose: ”Gå upp på berget Avarim och se ut över det land, som jag har gett Israels folk. 13 När du har sett det, kommer du att dö[a] alldeles som din bror Aron, 14 för ni följde inte det jag befallde er i öknen Sin. När menigheten gjorde uppror, höll ni mig inte helig inför israeliterna när det gällde vattnet i Meriva vid Kadesh, i öknen Sin.”

15 Då sa Mose till Herren: 16 ”Må Herren som är Gud över allt levandes ande utse en ny ledare åt folket, 17 en man som kan leda dem när de går ut och när de vänder åter, vara deras ledare och anförare, så att Herrens folk inte blir som får utan herde!”

18 Herren svarade: ”Gå och hämta Josua, Nuns son, som är fylld av ande. Lägg din hand på honom 19 och för honom till prästen Elasar och hela menigheten. Insätt honom i denna uppgift inför dem. 20 Ge honom av din auktoritet, så att hela Israels menighet kommer att lyda honom. 21 Han ska ställa sig inför prästen Elasar för att få direktiv från Herren genom urim. Efter hans ord ska de dra ut och vända tillbaka, Josua och de övriga israeliterna, hela menigheten.”

22 Mose gjorde som Herren sagt och tog med sig Josua och ställde honom inför prästen Elasar och hela menigheten. 23 Mose lade sina händer på Josua och avskilde honom för hans uppgift, så som Herren hade sagt.

Psaltaren 70-71

Bön om hjälp

(Ps 40:14-18)

70 För körledaren. Av David, till påminnelse.

Gud, befria mig!
    Herre, skynda dig och kom till min hjälp!

Låt skam och vanära komma över dem
    som är ute efter mitt liv.
Låt dem som vill min olycka
    vända tillbaka i förnedring.
Låt dem som nu hånskrattar ”haha, haha”
    vända tillbaka i skam.
Men låt alla som söker dig glädjas och jubla i dig,
    låt dem som älskar din räddning alltid säga: ”Gud är stor!”

Jag är betryckt och fattig,
    skynda till mig, Gud!
Du är min hjälp och befriare,
    Herre, dröj inte!

Den åldrandes bön om hjälp

(Ps 30:2-4)

71 Till dig, Herre, tar jag min tillflykt,
    låt mig aldrig komma på skam.
Befria mig och befria mig i din rättfärdighet.
    Lyssna till mig och rädda mig.
Var en klippa för mig, en tillflykt,
    dit jag alltid får komma,
du som har gett en befallning om min räddning,
    du min klippa och min borg.
Befria mig, min Gud, ur de ondas grepp,
    ur de orättfärdiga och grymma människornas våld.

Du är mitt hopp, Herre, min Gud,
    min förtröstan alltsedan jag var ung.
Sedan jag föddes har du varit mitt stöd;
    du har lett mig sedan min tillblivelse i moderlivet.
    Jag vill alltid prisa dig.
Jag har blivit ett tecken för många,
    men du är min starka tillflykt.
Min mun fylls av din lovprisning,
    din ära dagen lång.

Förkasta mig inte på ålderns höst.
    Överge mig inte när mina krafter avtar.
10 Mina fiender talar mot mig,
    de som vill ta mitt liv gör en konspiration.
11 De säger: ”Gud har övergett honom!
    Jaga honom, grip honom!
    Det finns ingen som kan rädda honom.”
12 Gud, var inte så långt borta!
    Skynda till min hjälp, min Gud!
13 Låt mina motståndare komma på skam och förgås.
    Låt dem höljas i förakt och vanära som vill skada mig.

14 Jag ska alltid hoppas på dig
    och prisa dig mer och mer.
15 Jag vill förkunna din rättfärdighet,
    dagen lång din räddning,
    även om jag inte fattar vidden av den[a].
16 Jag ska komma och berätta om min Herres, Herrens, väldiga kraft,
    din, endast din, rättfärdighet.
17 Gud, du har varit min lärare från min ungdom,
    och fortfarande förkunnar jag dina underverk.
18 Överge mig inte, Gud, nu när jag är gammal och gråhårig.
Låt mig förkunna din kraft för nästa generation,
    din makt för dem som ska komma.

19 Din rättfärdighet, Gud, når upp till skyarna.
    Gud, du som har gjort stora ting,
    vem är som du?
20 Du har ställt mig inför mycket och bittert lidande,
    men du ger mig ändå liv på nytt
    och lyfter mig upp ur djupen.
21 Du upprättar mig igen
    och möter mig med ny tröst.
22 Jag vill prisa dig till harpa
    för din trofasthet, min Gud,
och lovsjunga dig till lyra,
    du Israels Helige.
23 Jag vill jubla och lovsjunga dig,
    för du har friköpt mig.
24 Dagen lång vill jag berätta om din rättfärdighet,
    för de som ville mig ont
    har förödmjukats och kommit på skam.

Jesaja 17-18

Profetia över Damaskus och Efraim

17 Profetia om Damaskus:

”Se, Damaskus ska inte längre vara en stad,
    bara en hög ruiner.
Aroers städer är övergivna.
    Där lägger sig hjordar,
och ingen skrämmer dem.
    Efraims befästa stad ska försvinna,
likaså Damaskus kungamakt
    och det som finns kvar av Aram.
Det ska gå med dem
    som med israeliternas härlighet,” säger härskarornas Herre.
”Jakobs härlighet ska förblekna den dagen
    och hans fetma smälta bort.
Det blir som när skördemannen samlar ihop säd
    och med sin arm skär av axen,
som när man plockar ax i Refaimdalen.
    Bara en efterskörd blir kvar,
som när man slår ett olivträd
    – två eller tre i trädets topp
och fyra eller fem på grenarna, säger Herren, Israels Gud.”
Då ska människorna se på sin Skapare
    och rikta sina blickar mot Israels Helige.
De ska inte längre vända sig till de altaren
    som de själva har tillverkat och inte se på det
som de gjort med sina egna händer, asherapålarna och rökelsealtarna.

Den dagen ska deras befästa städer ligga övergivna i skogen och undervegetationen, så som de som en gång övergavs[a] för Israels skull. Allt ska ödeläggas.

10 För du har glömt din frälsnings Gud,
    inte kommit ihåg den klippa som är din fästning.
Du planterar ljuvliga plantor av finaste sort
    från främmande länder.
11 Samma dag som du planterar dem
    börjar de spira och skjuta nya skott.[b]
Men ändå uteblir skörden när plågans dag kommer
    med sin outhärdliga smärta[c].

12 Hör hur folkmassorna larmar,
    som havets brus är deras rop!
13 Som bruset av stora vatten är folkets raseri,
    men han tillrättavisar dem,
och de flyr långt bort,
    likt agnar för vinden på bergen,
ja, likt virvlande ogräsfrön i stormen.
14     På kvällen väntar skräck,
i gryningen är de borta.
    Detta är våra plundrares del
och våra rövares lott.

Profetia över Kush

18 Ve dig, du land av surrande flygfän,
    du land längs Kushs floder,
som skickar sändebud över havet,
    med papyrusbåtar över vattnen!

Gå, ni snabbfotade budbärare,
    till ert välväxta folk med glänsande hy,
ett folk som är fruktat vida omkring,
    det starka och segerrika folket
vars land delas av floder.[d]

Alla ni världens invånare,
    ni som bor på jorden,
lägg märke till banéret som reses på bergen,
    och lyssna till hornet som ljuder.
För så säger Herren till mig:
    ”Jag ska vara stilla och betrakta er från min boning,
likt solskenets skimrande hetta
    och daggens moln som sänker sig över skörden.”
För innan skördetiden är inne,
    när vinrankorna slutat blomma
och druvorna börjat mogna,
    ska han skära av skotten med en kniv
och ta bort grenarna.
    Allt ska lämnas åt rovfåglarna i bergen
och markens djur.
    Rovfåglarna ska leva av dem på sommaren
och markens djur på vintern.

På den tiden ska gåvor bäras fram till härskarornas Herre av det högväxta folket med glänsande hy, ett folk som är fruktat vida omkring, det starka och segerrika folket, vars land delas av floder, till platsen för härskarornas Herres namn, Sions berg.

1 Petrusbrevet 5

Råd till församlingsledare och ungdomar

Nu en förmaning till er som är ledare i församlingen. Jag är ju själv församlingsledare och vittne till Kristus lidanden och ska också få dela Kristus härlighet som kommer att uppenbaras.

Var herdar för Guds hjord som han har satt er att leda, och vaka över den, inte därför att ni måste utan därför att ni själva vill. Det är så Gud vill ha det. Gör det inte för egen vinning, utan därför att ni vill tjäna helhjärtat. Uppträd inte som härskare över dem som anförtrotts åt er, utan gå före med gott exempel för hjorden. Då ska ni, när den högsta herden uppenbarar sig, få en härlighetens segerkrans som aldrig vissnar.

Ni som är unga, underordna er de äldre. Men för er alla gäller att klä er i ödmjukhet, för

”Gud står emot de stolta,
    men de ödmjuka visar han nåd.”[a]

Ödmjuka er därför under Guds mäktiga hand, så kommer han att upphöja er när tiden är inne. Lämna alla bekymmer till honom, för han tar hand om er.

Var på er vakt

Var nyktra och tänk klart. Djävulen, er fiende, stryker omkring som ett rytande lejon och letar efter någon att sluka. Stå emot hans angrepp och håll fast vid er tro. Kom ihåg att alla troende i världen får gå igenom samma lidanden.

10 Gud har i all sin nåd kallat oss till sin eviga härlighet i Kristus, och efter en kort tid som ni behöver lida ska han upprätta er och ge er kraft, stödja er och ge er fasthet. 11 Hans är makten i all evighet, amen.

Slutord

12 Jag har skrivit detta brev till er med hjälp av Silvanus, en pålitlig, troende bror som jag anser att han är. Jag ville med dessa korta rader förmana er och vittna om denna Guds sanna nåd, som ni alltid ska hålla fast vid.

13 Församlingen i Babylon[b], som är utvald som ni, hälsar till er. Markus, min son[c], hälsar också till er. 14 Hälsa varandra med en kärlekskyss.[d]

Frid åt er alla som är i Kristus.

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.