M’Cheyne Bible Reading Plan
1-2 Herren sa till Mose: Säg till Aron och hans söner att de ska vara mycket noga med att visa respekt för folkets offer till mig, för jag är Herren.
3 Från och med nu och för all framtid gäller att om en präst som är oren offrar djur som folket har kommit med eller tar hand om gåvor som är avskilda för Herren, så ska han avsättas från sin tjänst. Jag är Herren!
4 Ingen präst som är spetälsk eller som har något vätskande sår får äta av de heliga offren förrän han blivit frisk. Och den präst som rör vid en död människa eller som är oren genom sädesavgång
5 eller som rör vid någon orm eller något annat som är förbjudet eller som råkar röra vid någon som är oren,
6 den prästen ska vara oren till kvällen och får inte äta av de heliga offren, förrän han har badat.
7 När solen har gått ner är han ren igen och kan äta sin del av offren.
8 Han får inte äta något självdött djur eller något djur som blivit ihjälrivet av rovdjur, för det skulle orena honom. Jag är Herren.
9 Varna prästerna så att de följer de här föreskrifterna mycket noga och inte blir dömda som skyldiga och måste dö därför att de brutit mot dessa regler. Jag är Herren, som helgar dem.
10 Ingen får äta av de heliga offren med mindre han är präst. Ingen som är på besök hos en präst och ingen anställd tjänare får äta av offren.
11 Men det finns ett undantag. Om prästen för egna pengar har skaffat sig en slav, så får denne äta av maten. Det får också de barn till denne slav som föds i hans hus.
12 Om en prästdotter gifter sig med någon utanför stammen, får hon inte äta de heliga offren.
13 Men om hon är änka eller frånskild och inte har någon som försörjer henne och därför har återvänt till föräldrahemmet, får hon äta sin fars mat igen. Men ingen annan som inte är medlem i de prästerliga familjerna får äta denna mat.
14 Om någon skulle äta av de heliga offren utan att veta om det, ska han till prästen lämna tillbaka lika mycket som han har tagit och lägga till en femtedel.
15 De heliga offer som Israels folk burit fram får inte vanhelgas genom att någon obehörig äter av dem, för de har burits fram till Herren.
16 Den som bryter denna lag drar på sig skuld och råkar i stor fara, därför att han har ätit heliga offer. Jag är Herren, som helgar era offer.
Godkända offerdjur
17-18 Och Herren sa till Mose: Säg till Aron och hans söner och hela Israels folk, att om en israelit eller någon annan som bor bland er bär fram ett brännoffer till Herren, vare sig det är för att infria ett löfte eller av fri vilja,
19 kommer det endast att accepteras av Herren om det är ett felfritt djur av hankön. Det måste vara en ung tjur, ett får eller en bock.
20 Djur som har något fel får inte offras, för de kommer inte att accepteras.
21 Den som offrar ett tackoffer från hjorden till Herren, vare sig det är för att infria ett löfte eller av fri vilja, måste offra ett felfritt djur, för i annat fall kommer det inte att accepteras.
22 Ett djur som är blint eller odugligt eller lemlästat eller som har sår eller skabb eller någon annan hudsjukdom, får inte offras till Herren. Det är inte lämpligt som brännoffer för Herrens altare.
23 Om den unga tjuren eller lammet som bärs fram inför Herren är missbildat, kan djuret offras som ett frivilligt offer, men inte som ett löftesoffer.
24 Ett djur som är kastrerat eller skadat i sina könsorgan ska inte offras till Herren vid något tillfälle.
25 Denna bestämmelse gäller för de offer som utlänningar bland er bär fram, men också de djur ni själva offrar, för endast felfria djur kan godkännas för detta offer.
26-27 Och Herren sa till Mose: När kalvar, lamm eller killingar föds ska de få stanna hos sina mödrar i sju dagar, men från och med den åttonde dagen kan de användas som eldsoffer åt Herren.
28 Ni ska inte slakta ett moderdjur och hennes avkomma på samma dag, vare sig det gäller en ko eller en tacka.
29-30 När ni bär fram ett lovoffer till Herren måste ni göra det på rätt sätt och äta det offrade djuret samma dag som det slaktats. Lämna inte något av det till följande dag! Jag är Herren.
31 Ni måste hålla alla mina bud, för jag är Herren.
32-33 Ni ska respektera mig och inte ohelga mitt namn, för jag, Herren, har gjort er heliga inför mig och räddat er ut ur Egypten för att ni ska vara mitt eget folk. Jag är Herren.
Herre, tig inte!
28 Jag ber dig om hjälp, Herre, för du är min trygghets klippa. Om du vägrar att svara mig, så kan jag lika gärna ge upp och dö.
2 Herre, jag lyfter mina händer mot himlen och ropar till dig om hjälp. Lyssna, Herre!
3 Straffa mig inte tillsammans med alla de ogudaktiga, som talar så vänligt till sina grannar, medan de i själva verket tänker att döda dem.
4 Ge dem det straff de förtjänar! Låt deras ondska komma över dem själva!
5 De bryr sig inte det minsta om Gud. Vad han har gjort och skapat tycks inte angå dem. Därför kommer Gud att slå dem till marken som man river gamla hus som aldrig mer ska byggas upp.
6 Prisa Herren, för han har lyssnat till mitt rop på hjälp!
7 Han har gett mig ny kraft, och han skyddar mig för varje fara. Jag litade på honom och han hjälpte mig. Glädjen bubblar nu i mitt hjärta, och jag brister ut i lovsånger till honom.
8 Herren skyddar sitt folk och ger seger åt sin smorde kung.
9 Försvara ditt folk, Herre! Försvara och välsigna dem som är dina! Led dem som en herde, och bär dem i dina armar för evigt!
När Herrens röst ljuder
29 Prisa Herren, ni alla änglar! Prisa hans ära och hans kraft!
2 Prisa honom för hans härliga namn! Böj er inför honom och sätt på er högtidskläder.
3 Herrens röst hörs över haven. Gud, den upphöjde, dundrar från skyn.
4 Vad väldig hans röst är, vad stark och majestätisk den är!
5-6 Den knäcker stora träd. Den splittrar Libanons cedrar. Den skakar Libanons och Sirjons berg, så att de hoppar och skuttar som unga kalvar!
7 Herrens röst är en ljungande blixt.
8 Den ljuder genom öknarna och skakar Kades ödemark.
9 Herrens röst fäller de mäktiga ekarna och löven virvlar omkring i luften. I hans tempel ropar alla: Äran, äran tillhör Herren.
10 Redan syndafloden kom på Herrens befallning, och som kung fortsätter han att avslöja sin makt.
11 Han ska ge sitt folk styrka. Han ska välsigna dem med frid.
Ha respekt för Gud
1-2 Ha öronen öppna och försök lära dig något när du går till templet! Var inte som dåren, som inte inser att det är synd att ge Gud förhastade löften. Gud är i himlen, och du håller till på jorden. Säg därför inte mer än vad som är nödvändigt. För mycket bekymmer ger dig mardrömmar och dårskap gör dig till en pratmakare.
3 När du har lovat Gud att du ska göra någonting, så dröj då inte med det, för Gud har inget till övers för dårar. Håll det du lovat!
4 Det är mycket bättre att tiga med att du ska göra något, än att säga att du ska göra något som du sedan inte gör.
5-6 I så fall får din mun dig att synda. Och försök inte försvara dig genom att säga till Guds sändebud att det var ett misstag att lova något. Gud kan då bli förargad på dig och han kan då förstöra allt vad du har. Det är dåraktigt att drömma i stället för att handla, och en mängd tomma ord kan förorsaka fördärv. Visa i stället respekt för Gud.
7 Om du ser att en rik förtrycker en fattig, och att man överallt i landet vägrar att ge dem rätt, ska du inte bli överraskad! Varje tjänsteman tar ju order från dem som är högre, och varje högre tjänsteman i sin tur ser upp till sina överordnade.
8 Men över dem alla finns kungen, och vilken tillgång är det inte med en kung som brukar sin makt på rätt sätt!
9 Den som älskar pengar får aldrig nog, och det är vansinnigt att tro att pengar och rikedom ger lycka!
10 Ju mer du tjänar, desto större utgifter får du. Vad är det då för glädje med rikedomen, förutom möjligen glädjen att se pengarna rinna mellan fingrarna?
11 En arbetare sover gott, vare sig han har något att äta eller inte, men den som är rik oroar sig och drabbas av sömnlöshet.
12-13 Det finns ett annat allvarligt problem som jag har sett överallt. Människor sparar sina pengar för att ha dem när de behöver dem bättre, men genom någon olycklig affär så förlorar de allt. Följden blir att deras barn inte ärver något.
14 Vi kom till denna världen utan någonting, och vi lämnar den utan någonting.
15 Det här är, som jag sa, ett mycket allvarligt problem. Allt arbete som en människa utfört har varit resultatlöst. Allt är som bortblåst.
16 Resten av sitt liv måste hon leva i mörker och sorg - nedstämd, bitter och arg.
Livsglädje är en gåva av Gud
17 Men jag har insett att det i varje fall finns en sak som är bra. Det är att äta och dricka och acceptera sin ställning i livet och glädja sig åt sitt arbete så länge Gud låter en leva, oavsett vilken uppgift man än har fått.
18-19 Och naturligtvis är det bra om Gud ger en människa rikedom och hälsa, så hon kan njuta av det hon äger. Att vara glad över sitt arbete och acceptera sin lott här i livet, ja, det är verkligen en Guds gåva.
20 Och den som gör det behöver aldrig sörja över sitt förflutna, för Gud fyller honom med glädje.
1 Från Paulus, Jesu Kristi budbärare, som är utsänd av Gud för att berätta om det eviga liv som Gud har lovat alla dem som tror på Jesus Kristus.
2 Till Timotheos, min käre son.Nåd, barmhärtighet och frid från Gud, vår Far, och Jesus, vår Herre.
Var trogen i din uppgift
3 Om du bara visste hur mycket jag tackar Gud för dig, Timotheos. Jag ber för dig dag och natt att Gud ska välsigna dig med sitt överflöd. Honom vill jag tjäna med allt jag är och har, precis som mina förfäder har gjort.
4 När jag tänker på dina tårar vid avskedet, längtar jag efter dig och det skulle glädja mig oerhört att få träffa dig igen.
5 Jag vet hur innerligt och uppriktigt du tror på Herren, precis som din mamma Eunike och din mormor Lois gör. Jag är övertygad om att din tro är lika stark nu som tidigare.
6 Därför uppmanar jag dig att låta den nådegåva som finns hos dig få blomma ut. Du fick den när jag lade händerna på dig och välsignade dig.
7 Den helige Ande, som är Guds gåva till oss, känner ingen rädsla utan fyller oss med kraft, kärlek och självövervinnelse.
8 Därför behöver du inte vara rädd eller blyg för att berätta för andra om Herren, eller skämmas för att jag som är din vän nu sitter i fängelse för Kristus. Du kommer att vara beredd att lida med mig för Herren, för han ska ge dig kraft.
9 Det är han som har frälst oss och valt ut oss för denna heliga uppgift, inte för att vi förtjänar det utan därför att det ingick i hans plan långt innan världen skapades. Han ville visa sin kärlek och nåd till oss genom Kristus.
10 Och nu när Jesus Kristus har kommit, har allt detta blivit klart för oss. Han bröt dödens makt och genom tron på honom blir vi odödliga och får del av det eviga livet.
11 Och Gud har valt ut mig att vara hans sändebud och gett mig i uppdrag att berätta och undervisa om dessa goda nyheter.
12 Det är därför som jag får lida här i fängelset. Men jag har inte tappat modet, för jag vet vem jag tror på, och jag är säker på att han helt och fullt kan skydda och bevara allt som han har anförtrott åt mig, ända tills han kommer tillbaka.
13 Håll fast vid det jag har lärt dig, särskilt i fråga om tron och kärleken i Jesus Kristus, och ta det som ett mönster för en sund undervisning.
14 Den helige Ande bor i oss. Bevara med hans hjälp den dyrbara gåva som han gav dig.
15 Som du vet har alla de kristna som kom hit från Asien, övergett mig. Till och med Fygelos och Hermogenes är borta.
16 Jag ber Herren välsigna Onesiforos och hela hans familj. Han har ofta besökt mig, och det har varit som en frisk fläkt här i fängelset. Han har aldrig skämts för att jag sitter här.
17 Tvärtom, när han kom till Rom letade han efter mig överallt och fann mig också till slut.
18 Jag ber att Herren ska ge honom en speciell välsignelse den dag när Kristus kommer tillbaka. Du vet ju bättre än någon annan till vilken hjälp han var i Efesos.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®