M’Cheyne Bible Reading Plan

Prästerna bär fram offren

9 På den åttonde dagen av invigningen kallade Mose samman Aron och hans söner och de äldste i Israel.

² Han sa till Aron att ta en tjurkalv från hjorden till syndoffer och en felfri bagge till brännoffer och offra dem inför Herren.

³ Mose sa till honom: Säg till Israels folk att välja ut en bock till syndoffer och en kalv och ett lamm till brännoffer. Båda ska vara årsgamla och felfria.

⁴ Dessutom ska folket föra fram ett tackoffer inför Herren bestående av en tjur och en bagge och ett spisoffer av mjöl blandat med olivolja. I dag ska nämligen Herren uppenbara sig för dem.

⁵ De ledde alltså fram allt detta till tabernaklets ingång som Mose hade befallt, och folket kom och ställde sig inför Herren.

⁶ Mose sa till dem: När ni följer de föreskrifter Herren har gett, ska han uppenbara sin härlighet för er.

⁷ Sedan bad Mose Aron att gå fram till altaret, offra syndoffret och brännoffret och skaffa försoning först för sig själv och sedan för folket genom de offer för folket som Herren hade befallt.

⁸ Aron gick alltså fram till altaret och slaktade kalven som ett offer för sin egen synd.

⁹ Hans söner samlade upp blodet åt honom, och han doppade sitt finger i det, strök det på altarets fyra horn och hällde ut resten vid foten av altaret.

¹⁰ På altaret brände han enligt Herrens befallning till Mose upp njurarna, fettet runt dessa och det fett som omslöt levern,

¹¹ men köttet och huden brände han upp utanför lägret.

¹² Därefter slaktade han brännofferdjuret, hans söner samlade upp blodet och han stänkte det på altarets alla sidor.

¹³ De bar fram till honom stycke efter stycke av djuret, även dess huvud, och han brände upp alltsammans på altaret.

¹⁴ Sedan tvättade han inälvorna och benen och offrade också detta på altaret som ett brännoffer.

¹⁵ När detta var utfört bar han fram folkets offer. Han slaktade bocken och offrade den på samma sätt som han gjort med sitt eget syndoffer.

¹⁶ På så sätt offrade han brännoffer till Herren i överensstämmelse med de föreskrifter Gud hade gett.

¹⁷ Sedan bar han fram spisoffret. Han tog en handfull av det och brände det på altaret i tillägg till morgonens regelbundna offer.

¹⁸ Han slaktade tjuren och baggen, folkets tackoffer. Arons söner bar fram blodet till honom, och han stänkte det på altarets alla sidor.

¹⁹ Han samlade sedan fettet från tjuren och baggen, fettet från deras svansar, fettet som omsluter inälvorna och fettet runt njurarna och levern.

²⁰ Fettet placerades på dessa djurs bringor, och Aron brände upp detta på altaret.

²¹ Men han viftade med bringorna och högra låret sakta inför Herren som ett viftoffer, precis som Mose hade befallt.

²² Därefter välsignade Aron folket med sina händer utsträckta mot dem och kom sedan ner från altaret.

²³ Mose och Aron gick in i tabernaklet, och när de kom ut igen välsignade de folket, och Herrens härlighet visade sig för hela folket.

²⁴ Eld kom då ner från Herren och förtärde brännoffret och fettet på altaret. När folket såg detta jublade de och föll ner på marken inför Herren.

Herre, varför visar du dig inte?

10 Herre, varför står du så långt borta, varför gömmer du dig när jag behöver dig som bäst?

² Kom och ta hand om alla dessa ogudaktiga och högmodiga människor, som av elakhet förföljer de fattiga. Låt all ondska som de tänkt ut för andra komma över dem själva!

³ De skryter med allt ont de tänker göra. De hånar Gud och gratulerar dem som Herren avskyr, dem som bara är ute efter pengar.

⁴ Dessa ogudaktiga människor är högfärdiga och dryga och säger: Det finns ingen Gud. De tänker inte längre än så.

⁵ Ändå lyckas de i allt vad de gör, och deras fiender faller inför dem. De ser inte det straff, som väntar dem.

⁶ De skryter med att varken Gud eller människor kan slå ner dem. På något sätt kommer de att finna en utväg!

⁷ Deras munnar är fyllda av gudlöshet, lögn och utpressning. De skryter alltid med sina onda planer.

⁸ De lägger sig i bakhåll i stadens mörka gränder och mördar dem som går förbi.

⁹ De smyger tysta omkring som lejon och väntar på att få kasta sig över de fattiga, ja, som jägare fångar de sina offer i fällor.

¹⁰ Deras hjälplösa offer krossas brutalt av deras överlägsna styrka och faller av deras slag.

¹¹ Gud ser oss inte, han kommer aldrig att få veta det! säger de ogudaktiga för sig själva.

¹² Herre, res dig! Gud, krossa dem! Glöm inte de fattiga och alla andra som har det svårt!

¹³ Varför låter du de ogudaktiga komma undan? De tror ju att du aldrig kommer att ställa dem inför rätta.

¹⁴ Herre, du ser allt vad de gör. Du har lagt märke till varje ond handling. Du vet vilken nöd och vilka lidanden de har orsakat. Straffa dem nu! Herre, de fattiga litar på dig. Och du är känd som den som hjälper de föräldralösa.

¹⁵ Ta ifrån dessa onda människor deras makt! Förfölj dem tills de allesammans är utrotade.

¹⁶ Herren är kung för evigt. De som följer andra gudar måste försvinna från hans land.

¹⁷ Herre, du känner till de ödmjuka människornas längtan. Du lyssnar till deras rop och tröstar deras hjärtan, och du hjälper dem.

¹⁸ Du hör ropen från de föräldralösa och från alla som är förtryckta, så att dessa dödliga människor inte längre kan skrämma dem.

24 Var inte avundsjuk på onda människor och försök inte att bli vän med dem.

² De använder all sin tid till att planera våldsdåd och så fort de öppnar munnen sårar de någon.

^3-4 För att bygga ett hus behöver man ha vishet och gott omdöme. När det också finns kunskap blir rummen möblerade med värdefulla och vackra saker.

⁵ Den vise är mäktigare än den starke och kunskapen är förmer än styrkan.

⁶ Dra inte ut i krig utan att vara förberedd. Ju fler rådgivare man har, ju närmare är segern.

⁷ Visheten är ouppnåelig för dåren. När något viktigt diskuteras vågar han inte öppna munnen.

⁸ Den som planerar något ont gör sig känd som upprorsmakare.

⁹ Allt han planlägger är synd, och den som hånar allt och alla kommer att bli hatad av omgivningen.

¹⁰ Om du saknar styrka och är modlös när det går dig väl, hur hjälplös kommer du då inte att vara när olyckan kommer!

^11-12 Rädda dem som orättvist döms till döden. Stå inte bara och se på när det händer! Försök inte smita ifrån ansvaret genom att säga att du inte kände till det. Gud, som känner alla hjärtan, känner också ditt, och han vet att du visste det! Han kommer också att belöna var och en efter vad han gjort.

^13-14 Min son, ät honung, för honung ger mersmak och det gör också visheten! När du strävar efter att bli vis finns det hopp för dig! Då väntar dig en lysande framtid!

^15-16 Du ogudaktige, lämna den rättfärdige i fred och försök inte med list och våld att få honom på fall! Vet du inte att han kommer att resa sig igen, även om du sätter krokben för honom sju gånger? Men för dig behövs bara en enda olycka för att du ska störta till marken.

¹⁷ Bli inte glad när din fiende råkar illa ut. Känn dig inte uppmuntrad när han faller

¹⁸ för Herren ser allt och han avskyr skadeglädje. Tänk om Herren i stället slutar med att straffa din ovän!

^19-20 Var inte avundsjuk på de ogudaktiga. Längta inte efter deras rikedomar, för den ogudaktige har ingen framtid. Hans liv är som ett ljus som kommer att blåsas ut.

^21-22 Min son, visa vördnad för Herren, och ära kungen. Ha ingenting att göra med folk som gör uppror mot dem. Då kan olyckan plötsligt drabba dig, och vem vet hur allt kommer att sluta?

Några visdomsord

²³ Här följer ytterligare några ordspråk:En domare måste alltid vara opartisk.

²⁴ Den som säger till den skyldige: Du är oskyldig, kommer att bli hatad och föraktad av alla.

²⁵ Däremot kommer den som står upp och hävdar det rätta att få anseende och gott rykte.

²⁶ Ett uppriktigt svar är ett tecken på äkta vänskap.

²⁷ Se till att du har arbete och inkomster innan du bygger dig ett hus och skaffar familj.

^28-29 Vittna inte falskt mot en oskyldig medmänniska. Varför skulle du ljuga om honom? Säg inte: Nu kan jag ge igen för allt han gjort mot mig!

^30-31 Jag gick förbi en lat mans åker och såg att den var övervuxen med törnen och full av ogräs. Dessutom var stenmuren nedriven.

^32-33 När jag såg allt detta lärde jag mig en läxa: Lite extra sömn, att slumra lite längre, att lägga armarna i kors för att vila

³⁴ betyder att fattigdomen bryter sig in lika plötsligt som en tjuv.

Timotheos glädjande rapport

3 När jag till slut inte kunde stå ut längre, beslutade jag mig för att själv stanna kvar i Athen

^2-3 och skicka vår bror och medarbetare, Guds tjänare, Timo-theos för att besöka er. Han skulle styrka er tro, uppmuntra er och se till att ni inte tappar modet i alla de svårigheter som ni går igenom. Men ni vet förstås att sådana problem ingår i Guds plan med oss kristna.

⁴ Medan vi fortfarande var kvar hos er, lät vi er förstå att ni snart skulle möta lidanden och det gjorde ni.

⁵ När jag inte längre kunde stå ut med ovissheten, skickade jag som sagt Timotheos för att ta reda på om er tro stått emot alla angrepp. Jag var rädd att Satan kanske hade fått er på fall och att allt vårt arbete hade varit förgäves.

⁶ Och nu har Timotheos just återvänt och har med sig de välkomna nyheterna om att er tro och kärlek fortfarande är lika stark, och att ni minns vårt besök med glädje, och längtar lika mycket efter oss som vi efter er.

⁷ Kära bröder, nu känner vi oss tröstade i alla våra stora svårigheter och lidanden här. För nu vet vi att ni är trogna Herren.

⁸ Vi kan uthärda vad som helst, så länge vi vet att ni är fasta i er tro på Kristus.

⁹ Hur ska vi kunna tacka Gud tillräckligt för er och för den glädje och fröjd ni har gett oss när vi är i bön för er?

¹⁰ Dag och natt ber vi nämligen till Gud att vi ska få träffa er igen, för att få hjälpa er med de brister som ännu kan finnas i er tro.

¹¹ Vi ber att vår Gud och Far och vår Herre Jesus Kristus ska sända oss tillbaka till er igen.

¹² Och vi ber att Herren ska låta er kärlek till varandra och till alla människor växa och flöda över, precis som vår kärlek till er gör.

¹³ Då kommer Gud, vår Far, att styrka er och göra er heliga och fria från synd, så att ni är utan skuld den dag då vår Herre Jesus Kristus återvänder med alla dem som tillhör honom.