Chronological

Koresh befaller judarna att återvända

1 Detta hände i den persiske kungen Koresh första regeringsår.^[a] För att Herrens ord genom Jeremia skulle uppfyllas, påverkade Herren den persiske kungen Koresh sinne, så att han över hela sitt rike lät utropa följande som också skriftligt kungjordes:

² "Så säger Koresh, kungen i Persien: Herren, himmelens Gud, har givit mig alla riken på jorden, och han har befallt mig att bygga ett hus åt honom i Jerusalem i Juda. ³ Den bland er som tillhör hans folk må bege sig upp till Jerusalem i Juda för att bygga upp Herrens, Israels Guds, hus, och hans Gud skall vara med honom. Han är den Gud som bor i Jerusalem. ⁴ Alla som finns kvar skall få hjälp av folket på den ort där de bor som främlingar. De skall få silver och guld, gods och boskap, förutom vad som frivilligt ges till Guds hus i Jerusalem."

⁵ Huvudmännen för Juda och Benjamins familjer, prästerna och leviterna, alla de vilkas sinne Gud hade påverkat, gjorde sig beredda att ge sig i väg för att bygga upp Herrens hus i Jerusalem. ⁶ Och alla som bodde i deras närhet hjälpte dem med silverkärl, guld, gods och boskap och med dyrbara gåvor, förutom alla frivilliga gåvor.

⁷ Kung Koresh lät hämta fram de föremål som hade tillhört Herrens hus men som Nebukadnessar hade fört bort från Jerusalem och låtit sätta in i sin guds hus. ⁸ Koresh, kungen i Persien, överlämnade dem åt skattmästaren Mitredat, som räknade upp dem åt Sesbassar, fursten i Juda. ⁹ Detta var antalet av dem: 30 kärl av guld, 1 000 av silver, 29 andra offerkärl, ¹⁰ 30 bägare av guld, 410 silverbägare av enklare slag och 1 000 andra kärl. ¹¹ Antalet guldkärl och silverkärl var tillsammans 5 400. Allt detta förde Sesbassar med sig, när de som hade varit tillfångatagna begav sig från Babel till Jerusalem.

De som återvände från Babylonien

2 Dessa var de män från provinsen Judeen som drog upp från den landsflykt och fångenskap i Babel dit de hade blivit bortförda av Nebukadnessar, kungen i Babel, och som vände tillbaka till Jerusalem och Juda, var och en till sin stad. ² De följde med Serubbabel, Jesua, Nehemja, Seraja, Reelaja, Mordokaj, Bilsan, Mispar, Bigvaj, Rehum och Baana.

Detta var antalet män av Israels folk:

³ Pareos barn: 2 172,

⁴ Sefatjas barn: 372,

⁵ Aras barn: 775,

⁶ Pahat-Moabs barn, av Jesuas och Joabs barn: 2 812,

⁷ Elams barn: 1 254,

⁸ Sattus barn: 945,

⁹ Sackajs barn: 760,

¹⁰ Banis barn: 642,

¹¹ Bebais barn: 623,

¹² Asgads barn: 1 222,

¹³ Adonikams barn: 666,

¹⁴ Bigvajs barn: 2 056,

¹⁵ Adins barn: 454,

¹⁶ Aters barn av Hiskia: 98,

¹⁷ Besajs barn: 323,

¹⁸ Joras barn: 112,

¹⁹ Hasums barn: 223,

²⁰ Gibbaras barn: 95,

²¹ Betlehems barn: 123,

²² männen från Netofa: 56,

²³ männen från Anatot: 128,

²⁴ Asmavets barn: 42,

²⁵ Kirjat-Arims, Kefiras och Beerots barn: 743,

²⁶ Ramas och Gebas barn: 621,

²⁷ männen från Mikmash: 122,

²⁸ männen från Betel och Ai: 223,

²⁹ Nebos barn: 52,

³⁰ Magbis barn: 156,

³¹ den andre Elams barn: 1 254,

³² Harims barn: 320,

³³ Lods, Hadids och Onos barn: 725,

³⁴ Jerikos barn: 345,

³⁵ Senaas barn: 3 630.

³⁶ Av prästerna: Jedajas barn av Jesuas hus: 973,

³⁷ Immers barn: 1 052,

³⁸ Pashurs barn: 1 247,

³⁹ Harims barn: 1 017.

⁴⁰ Av leviterna: Jesuas och Kadmiels barn, av Hodajas barn: 74,

⁴¹ av sångarna: Asafs barn: 128,

⁴² av dörrvaktarnas barn: Sallums barn, Aters barn, Talmons barn, Ackubs barn, Hatitas barn och Sobajs barn: tillsammans 139.

⁴³ Av tempeltjänarna: Sihas barn, Hasufas barn, Tabbaots barn,

⁴⁴ Keros barn, Siahas barn, Padons barn,

⁴⁵ Lebanas barn, Hagabas barn, Ackubs barn,

⁴⁶ Hagabs barn, Samlajs barn, Hanans barn,

⁴⁷ Giddels barn, Gahars barn, Reajas barn,

⁴⁸ Resins barn, Nekodas barn, Gassams barn,

⁴⁹ Uzzas barn, Paseas barn, Besajs barn,

⁵⁰ Asnas barn, Meunims barn, Nefisims barn,

⁵¹ Bakbuks barn, Hakufas barn, Harhurs barn,

⁵² Basluts barn, Mehidas barn, Harsas barn,

⁵³ Barkos barn, Siseras barn, Temas barn,

⁵⁴ Nesias barn, Hatifas barn.

⁵⁵ Av Salomos tjänares barn: Sotajs barn, Hassoferets barn, Perudas barn,

⁵⁶ Jaalas barn, Darkons barn, Giddels barn,

⁵⁷ Sefatjas barn, Hattils barn, Pokeret-Hassebajims barn, Amis barn.

⁵⁸ Tempeltjänarna och Salomos tjänares barn utgjorde tillsammans 392.

⁵⁹ Dessa var de som begav sig hem från Tel-Mela, Tel-Harsa, Kerub, Addam och Immer, men som inte kunde uppge sina familjer och sin släkt eller om de tillhörde Israel: ⁶⁰ Delajas barn, Tobias barn, Nekodas barn, 652.

⁶¹ Av prästernas barn: Habajas barn, Hackos barn, Barzillajs barn, en man som hade tagit en av gileaditen Barzillajs döttrar till hustru och blivit uppkallad efter dem. ⁶² Dessa sökte efter sina släktregister men kunde inte finna dem. Därför betraktades de som orena och utestängdes från prästämbetet. ⁶³ Ståthållaren sade till dem att de inte skulle få äta av det högheliga, förrän en präst trädde fram med urim och tummim.

⁶⁴ Hela församlingen utgjorde tillsammans 42 360 ⁶⁵ förutom tjänare och tjänarinnor som uppgick till 7 337. Till dem hörde 200 sångare och sångerskor. ⁶⁶ De hade 736 hästar, 245 mulåsnor, ⁶⁷ 435 kameler och 6 720 åsnor.

⁶⁸ När de kom till Herrens hus i Jerusalem, gav somliga av huvudmännen för familjerna frivilliga gåvor till Guds hus, för att det åter skulle byggas upp på sin plats. ⁶⁹ De gav efter vad var och en förmådde: till arbetskassan 61 000 dariker i guld och 5 000 minor i silver och dessutom 100 prästskrudar.

⁷⁰ Prästerna, leviterna, en del av folket, sångarna, dörrvaktarna och tempeltjänarna bosatte sig i sina städer, hela Israel i sina städer.

Offrandet börjar på nytt

3 När sjunde månaden^[b] kom och Israels barn bodde i sina städer, samlades folket som en man i Jerusalem.

² Jesua, Josadaks son, och hans bröder, prästerna, och Serubbabel, Sealtiels son, och hans bröder, började bygga Israels Guds altare för att offra brännoffer där, så som det var föreskrivet i gudsmannen Moses lag. ³ De uppförde altaret på dess plats, eftersom de var rädda för folken som bodde där i landet. På altaret offrade de brännoffer åt Herren, morgonens och aftonens brännoffer. ⁴ De firade lövhyddohögtiden, som det var föreskrivet och offrade brännoffer varje dag till ett bestämt antal. ⁵ Sedan offrade de det dagliga brännoffret och de offer som hörde till nymånaderna och till alla Herrens övriga helgade högtider, och alla de offer som de frivilligt bar fram åt Herren. ⁶ Den första dagen i sjunde månaden började de offra brännoffer åt Herren, innan grunden till Herrens tempel ännu var lagd.

Grunden till templet läggs

⁷ De gav pengar åt stenhuggare och snickare och även matvaror, dryckesvaror och olja till sidonierna och tyrierna, för att dessa sjövägen skulle föra cederträ från Libanon till Jafo i enlighet med det tillstånd som den persiske kungen Koresh hade givit dem. ⁸ I det andra årets andra månad,^[c] sedan de hade kommit till Guds hus i Jerusalem, sattes arbetet igång av Serubbabel, Sealtiels son, och av Jesua, Josadaks son, och deras övriga bröder, prästerna och leviterna, och av alla dem som hade kommit till Jerusalem från fångenskapen. Det började med att de anställde de leviter som var tjugo år gamla eller mer till att leda arbetet på Herrens hus. ⁹ Jesua med sina söner och bröder och Kadmiel med sina söner, Juda söner, så även Henadads söner med sina söner och bröder, leviterna, åtog sig som en man att ha uppsikt över dem som arbetade på Guds hus.

¹⁰ När byggnadsarbetarna lade grunden till Herrens tempel, intog prästerna sina platser i ämbetsskrud och med trumpeter. Tillsammans med leviterna, Asafs söner, prisade de Herren med cymbaler efter den anvisning Israels kung David hade givit. ¹¹ De sjöng lov och pris till Herren: "Han är god, hans nåd mot Israel varar i evighet." Hela folket jublade högt och prisade Herren för att grunden till Herrens hus var lagd. ¹² Men många av prästerna och leviterna och huvudmännen för familjerna, de gamla som hade sett det förra huset, grät högt när de såg grunden läggas till detta hus. Många andra jublade och var så glada att de ropade med hög röst. ¹³ Man kunde inte skilja mellan det högljudda, glada jubelropet och folkets högljudda gråt, ty folket ropade så högt att ljudet hördes vida omkring.