Chronological
Jerusalem liknas vid en kokande gryta
24 Herrens ord kom till mig i det nionde året, på tionde dagen i den tionde månaden.[a] Han sade: 2 "Du människobarn, skriv upp namnet på denna dag, just denna dag, ty kungen i Babel har just i dag ryckt fram mot Jerusalem. 3 Tala till det upproriska folket i en liknelse. Säg till dem: Så säger Herren, Herren:
Sätt på grytan, ja, sätt på den
och häll vatten i den.
4 Lägg köttstyckena i den,
alla slags utvalda bitar, lår och bog,
och fyll den med utsökta ben.
5 Du skall ta det bästa av hjorden.
Lägg så ved under grytan för att koka benen.
Låt den koka starkt,
så att även benen blir kokta.
6 Därför säger Herren, Herren:
Ve över blodstaden,
den rostiga grytan,
som inte kunnat befrias från rost!
Tag bort ur den köttstycke efter köttstycke
utan att kasta lott om ordningen.
7 Ty hennes blod är ännu kvar därinne.
På den kala klippan lät hon det rinna ner.
Hon göt inte ut det på marken
så att mullen har kunnat dölja det.
8 För att vreden skulle ha sin gång
och hämnd utkrävas,
lät jag det blod hon utgöt
komma på kala klippan,
där det inte kunde döljas.
9 Så säger Herren, Herren:
Ve över blodstaden!
Jag skall lägga mer bränsle under den.
10 Ja, lägg på mer ved,
tänd upp eld,
låt köttet kokas väl,
låt spadet koka in
och benen bli förbrända.
11 Sätt sedan grytan tom på den glödande kolen
till dess den blir så upphettad
att kopparn glödgas
och orenheten smälts bort ur den
och ärgen försvinner.
12 Den har vållat mig mycket arbete
men ändå har den myckna rosten inte gått bort.
In i elden med rosten!
13 Din orenhet är skamlig, och därför att du inte blev ren, hur jag än försökte rena dig, skall du nu inte mer bli fri från din orenhet, förrän jag har släckt min vrede på dig. 14 Jag, Herren, har talat. Det kommer! Jag skall göra det! Jag skall inte släppa efter, inte visa mildhet och inte ångra mig. Efter ditt sätt att leva och efter dina gärningar skall man döma dig, säger Herren, Herren."
Profetens handlande - ett tecken
15 Herrens ord kom till mig. Han sade: 16 "Du människobarn, se, genom plötslig död skall jag ta ifrån dig dina ögons lust, men du skall inte klaga eller gråta eller fälla tårar. 17 I tysthet får du sörja, men du skall inte hålla sorgefest som efter en död. Sätt på dig din huvudbindel och tag skor på dina fötter. Skyl inte ditt skägg och ät inte sorgebröd."
18 Nästa morgon talade jag till folket, men på aftonen dog min hustru. Följande morgon gjorde jag som jag hade blivit befalld. 19 Då sade folket till mig: "Vill du inte säga oss vad det du gör betyder?" 20 Jag svarade dem: " Herrens ord kom till mig. Han sade: 21 Säg till Israels hus: Så säger Herren, Herren: Se, jag skall vanhelga min helgedom, er stolta härlighet, era ögons lust och er själs längtan. Och era söner och döttrar, som ni har tvingats överge, skall falla för svärd. 22 Då skall ni göra som jag har gjort. Ni kommer inte att skyla skägget och inte äta sorgebröd. 23 Ni skall behålla huvudbindlarna på era huvuden och skorna på era fötter. Ni skall inte hålla dödsklagan eller gråta utan tyna bort genom era missgärningar och sucka med varandra. 24 Hesekiel skall vara ett tecken för er. Som han har gjort, skall ni komma att göra. När detta händer, skall ni inse att jag är Herren, Herren.
25 Men du människobarn skall veta, att på den dag då jag tar ifrån dem deras värn, deras härliga fröjd, deras ögons lust och deras själs begär, deras söner och döttrar, 26 den dagen skall en räddad flykting komma till dig och förkunna detta. 27 Den dagen skall din mun öppnas, och du skall tala till flyktingen och inte mer vara stum. Du skall vara ett tecken för dem, och de skall inse att jag är Herren."
Profetia mot Ammon
25 Herrens ord kom till mig, han sade: 2 "Du människobarn, vänd ditt ansikte mot Ammons barn och profetera mot dem. 3 Säg till Ammons barn: Hör Herrens, Herrens ord: Så säger Herren, Herren:
Eftersom du ropade "ha, ha" mot min helgedom när den blev vanhelgad och mot Israels land när det lades öde och mot Juda hus när det gick i landsflykt, 4 se, därför skall jag ge dig till österlänningarna, så att de får slå upp sina tältläger och sätta upp sina boningar i dig. De skall äta din frukt och de skall dricka din mjölk. 5 Jag skall göra Rabba till en betesmark för kameler och ammoniternas land till en lägerplats för fårhjordar, och ni skall inse att jag är Herren. 6 Ty så säger Herren, Herren: Eftersom du klappar i händerna och stampar med fötterna och med allt det förakt du har i din själ gläder dig över Israels lands olycka, 7 se, därför skall jag räcka ut min hand mot dig och ge dig till byte åt hednafolken. Jag skall utrota dig från folken och utplåna dig ur länderna. Jag skall förgöra dig, och du skall inse att jag är Herren.
Profetia mot Moab
8 Så säger Herren, Herren:
Eftersom Moab och Seir säger: "Se, det är med Juda hus som med alla andra folk", 9 därför skall jag öppna Moabs bergsluttningar så att de blir utan städer, utan sina gränsstäder, landets prydnad: Bet-Hajesimot, Baal-Meon och Kirjatajim. 10 Till besittning åt österlänningarna skall jag ge bort dem tillsammans med ammoniterna, så att man inte mer tänker på Ammons barn bland folken. 11 Moab skall jag döma, och de skall inse att jag är Herren.
Profetia mot Edom
12 Så säger Herren, Herren:
Eftersom Edom har handlat så hämndgirigt mot Juda hus och dragit på sig svår skuld genom sin hämnd, 13 därför, säger Herren, Herren, skall jag räcka ut min hand mot Edom och utrota både människor och djur. Jag skall ödelägga det, och från Teman till Dedan skall de falla för svärd. 14 Jag skall hämnas på Edom genom mitt folk Israel, och de skall handla med Edom enligt min brinnande vrede. Edom skall så få känna min hämnd, säger Herren, Herren.
Profetia mot filisteerna
15 Så säger Herren, Herren:
Eftersom filisteerna har handlat så hämndgirigt och med förakt i själen velat hämnas och i sin eviga fiendskap velat fördärva, 16 därför säger Herren, Herren så: Se, jag skall räcka ut min hand mot filisteerna och utrota kereteerna och förgöra dem som finns kvar i Kustlandet. 17 Jag skall hämnas stort på dem, när jag straffar dem i min vrede. Och de skall inse att jag är Herren, när jag låter min hämnd drabba dem."
Profetia mot Tyrus
26 I elfte året,[b] på första dagen i månaden, kom Herrens ord till mig. Han sade:
2 Du människobarn, eftersom Tyrus har sagt om Jerusalem:
"Ha, ha, folkens port har brutits ner.
Då vänder man sig till mig,
jag blir rik när hon ligger i ruiner."
3 Därför säger Herren, Herren så:
Se, jag är emot dig, Tyrus.
Jag skall få många hednafolk att resa sig mot dig,
liksom havet låter sina böljor resa sig.
4 De skall förstöra Tyrus murar
och riva ner hennes torn.
Jag skall skrapa bort allt grus från henne
och förvandla henne till en kal klippa.
5 En torkplats för fisknät skall hon bli,
mitt ute i havet,
ty jag har talat, säger Herren, Herren.
Hon skall bli ett byte för hednafolken.
6 Och hennes döttrar på fastlandet
skall dräpas med svärd.
De skall inse att jag är Herren.
7 Ty så säger Herren, Herren:
Se, jag skall låta Nebukadressar, kungen i Babel, kungarnas kung, norrifrån komma över Tyrus med hästar och vagnar och ryttare och med mycket folk.
8 Dina döttrar på fastlandet
skall han dräpa med svärd.
Han skall bygga en belägringsmur mot dig,
kasta upp en vall mot dig
och resa sina sköldar mot dig.
9 Med sin murbräcka skall han rikta stötar mot dina murar,
och dina torn skall han bryta ner med sina vapen.
10 Hans hästar är så många
att dammet från dem skall övertäcka dig.
Vid dånet av hans ryttare
och av hans kärror och vagnar
skall dina murar skaka
när han drar in genom dina portar,
så som man drar in i en erövrad stad.
11 Hans hästar skall med sina hovar
trampa sönder alla dina gator.
Ditt folk skall han döda med svärd,
och dina stolta stoder skall störta till marken.
12 Man skall röva bort dina skatter
och plundra dina handelsvaror.
Man skall riva dina murar,
och dina vackra hus skall man bryta ner.
Stenarna, trävirket och gruset skall kastas i havet.
13 Jag skall göra slut på din skräniga sång,
dina harpors ljud skall inte höras mer.
14 Ja, jag skall göra dig till en kal klippa,
en torkplats för fisknät skall du bli.
Aldrig mer skall du byggas upp igen,
ty jag, Herren, har talat,
säger Herren, Herren.
15 Så säger Herren, Herren till Tyrus: Kommer då inte kustländerna att bäva vid dånet av ditt fall, när dina sårade jämrar sig och man begår mord hos dig? 16 Alla furstar vid havet skall stiga ner från sina troner. De skall lägga bort sina mantlar och ta av sig sina broderade kläder. Skräck blir deras klädsel där de sitter på marken. De skall ständigt förskräckas och häpna över dig.
17 De skall stämma upp en klagosång över dig och säga:
"Hur har du inte gått under,
du som var bebodd av sjöfolk,
du berömda stad,
du som var så mäktig på havet,
du och dina invånare,
du som spred skräck hos alla dina invånare.
18 Nu darrar kustländerna
den dag du faller,
och öarna i havet förfäras
den dag du går under."
19 Ty så säger Herren, Herren: När jag gör dig till en ödelagd stad, lik städer som ingen bor i, när jag låter havets djup stiga upp över dig så att de stora vattnen övertäcker dig, 20 då störtar jag ner dig till dem som har farit ner i graven, till folk som levde för länge sedan. Likt en plats som sedan länge ligger öde får du ligga där i jordens djup hos dem som har farit ner i graven. Så skall du förbli obebodd medan jag gör härliga ting i de levandes land. 21 Jag skall låta dig få ett fasansfullt slut, och du skall inte mer finnas till. Man skall söka dig men aldrig någonsin finna dig säger Herren, Herren."
Klagosång över Tyrus
27 Herrens ord kom till mig. Han sade:
2 "Du människobarn, stäm upp en klagosång över Tyrus. 3 Säg till Tyrus:
Du som bor vid havets portar
och driver handel med folken
i många kustländer,
så säger Herren, Herren:
O Tyrus, du säger själv:
Jag är den fullkomliga skönheten.
4 Dina gränser är mitt i havet,
de som byggde dig gjorde din skönhet fullkomlig.
5 Av cypress från Senir
gjorde de allt ditt träarbete.
De hämtade en ceder från Libanon
för att göra en mast åt dig.
6 Av ekar från Basan
gjorde de dina åror.
De prydde ditt däck med elfenben,
inlagt i ädelt trä
från kitteernas öländer.
7 Seglet av fint broderat linne från Egypten
hade du som ditt baner.
Mörkblått och purpurrött tyg från Elisas öländer
hade du till soltält.
8 Sidons och Arvads invånare
var roddare åt dig.
De vise, som du hade hos dig, Tyrus,
dem tog du till sjömän.
9 Gebals äldste och dess vise
tjänade dig med att täta dina fogar.
Havets alla fartyg med sina besättningar
tjänade dig vid din byteshandel.
10 Perser, ludeer och puteer
tjänstgjorde som soldater i din här
och var ditt krigsfolk.
Sköldar och hjälmar hängde de på dig,
och dessa gav dig glans.
11 Arvads söner och din här
stod runt omkring på dina murar,
och män från Gammad var i dina torn.
Sina stora sköldar hängde de upp
runt om på dina murar,
de gjorde din skönhet fullkomlig.
12 Tarsis var din handelspartner, ty du var rik på allt. Du fick silver, järn, tenn och bly i utbyte mot dina varor. 13 Javan, Tubal och Mesek handlade med dig. Slavar och kopparkärl gav de dig i utbyte. 14 Arbetshästar, stridshästar och mulåsnor fick du som betalning från Togarmas land. 15 Dedans söner handlade med dig, ja, många kustländer var dina kunder. Elfenben och ebenholts förde de till dig som betalning. 16 Aram var din handelspartner, ty du var rik på konstarbeten. Karbunkelstenar, purpurrött tyg, broderade vävnader och fint linne, koraller och rubiner gav de dig som betalning.
17 Juda och Israels land handlade med dig. Vete från Minnit, bakverk och honung, olja och balsam gav de dig i utbyte för dina varor. 18 Damaskus var din handelspartner, ty du var rik på konstarbeten och allt slags gods. De kom med vin från Helbon och med ull från Sahar. 19 Dan och Javan gav dig tvinnad tråd som betalning. De gav konstsmitt järn, kassia och kalmus i utbyte mot dina varor. 20 Dedan handlade med dig med sadeltäcken att rida på. 21 Araberna och Kedars alla furstar tjänade dig med sin handel, med lamm och baggar och bockar drev de handel hos dig. 22 Sabas och Raamas köpmän gjorde affärer med dig. Kryddor av bästa slag och alla slags ädla stenar och guld gav de dig som betalning. 23 Haran, Kanne och Eden, Sabas köpmän, Assur och Kilmad drev handel med dig. 24 De gjorde affärer hos dig med vackra kläder, med mörkblå brokigt vävda mantlar, med brokiga täcken, med välslagna, starka rep på din marknad.
25 Fartyg från Tarsis for i väg med dina bytesvaror.
Så fylldes du med gods och blev mycket ärad,
där du låg mitt i havet.
26 Ut på vida vattnen förde de dig,
dina roddare.
Då kom östanvinden och krossade dig,
där du låg mitt i havet.
27 Ditt gods, dina varor och din handel,
dina sjömän och styrmän,
de som lagade dina fogar
och de som drev din handel,
allt krigsfolk som fanns hos dig
och allt manskap hos dig,
skall sjunka ner i havets djup
den dag du faller.
28 När dina sjömän höjer klagorop,
bävar kustländerna.
29 Alla som ror med åror
lämnar sina skepp.
Sjömän och alla som far på havet stannar i land.
30 De ropar högt över dig
och klagar bittert,
de strör stoft på sina huvuden
och rullar sig i aska.
31 De rakar sig skalliga för din skull
och klär sig i säcktyg,
de gråter över dig i bitter sorg,
under bitter klagan.
32 Med jämmer stämmer de upp en klagosång över dig,
klagande sjunger de om dig:
Vem är lik Tyrus,
som bringats till tystnad
mitt ute i havet?
33 När dina handelsvaror sattes i land från havet
mättade du många folk.
Med ditt myckna gods och dina många bytesvaror
gjorde du jordens kungar rika.
34 Men nu, då du har förlist och försvunnit från havet
ner i vattnets djup,
har dina bytesvaror och allt ditt manskap
sjunkit med dig.
35 Kustländernas alla invånare
häpnar över dig,
deras kungar står rysande
med förfäran i sina ansikten.
36 Köpmännen ute bland folken visslar hånfullt åt dig.
Du har fått ett fasansfullt slut,
du skall inte mer finnas till."
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln