Chronological
11 (A) Kung Hiram[a] i Tyrus skickade sändebud till David med cederträ[b] och med snickare och stenhuggare, och de byggde ett hus åt David. 12 Och David förstod att Herren hade befäst honom som kung över Israel och att han hade upphöjt hans kungadöme för sitt folk Israels skull.
13 (B) David tog sig ännu fler bihustrur och hustrur[c] från Jerusalem sedan han hade lämnat Hebron, och ännu fler söner och döttrar föddes åt David. 14 (C) Detta är namnen på de söner som föddes åt honom i Jerusalem: Shammua, Shobab, Natan, Salomo, 15 Jibhar, Elishua, Nefeg, Jafia, 16 Elishama, Eljada och Elifelet.
David besegrar filisteerna
17 När filisteerna hörde att David hade blivit smord till kung över Israel, drog de alla upp för att söka efter David. När David hörde det gick han ner till borgen. 18 Filisteerna hade nu kommit fram och spred sig i Refaimdalen[d]. 19 (D) Då frågade David Herren: ”Ska jag dra upp mot filisteerna? Ger du dem i min hand?” Herren svarade David: ”Dra upp! Jag ska ge filisteerna i din hand.” 20 (E) Så kom David till Baal-Perasim, och där besegrade David dem. Han sade: ”Herren bröt ner mina fiender framför mig som en flodvåg.” Därav fick platsen namnet Baal-Perasim.[e] 21 Filisteerna övergav där sina avgudabilder, och David och hans män förde bort dem.
22 Men filisteerna drog upp igen och spred sig i Refaimdalen. 23 När David då frågade Herren, svarade han: ”Du ska inte dra upp dit. Gå runt dem bakifrån och anfall dem från det håll där bakaträden[f] står. 24 När du hör ljudet av steg i bakaträdens toppar ska du genast rycka fram, för då har Herren gått ut framför dig för att slå filisteernas här.” 25 Och David gjorde som Herren hade befallt honom. Han slog filisteerna och förföljde dem från Geba ända till Gezer[g].
Guds ark förs till Jerusalem
6 (F) Åter samlade David alla de utvalda i Israel, trettiotusen man. 2 (G) David bröt upp och drog i väg med allt sitt folk från Baale-Juda[h] för att därifrån föra upp Guds ark som var uppkallad efter Namnet, namnet Herren Sebaot, han som tronar på keruberna[i]. 3 (H) De satte Guds ark på en ny vagn och hämtade den från Abinadabs hus på höjden. Ussa och Ahjo, Abinadabs söner, körde den nya vagnen. 4 Så förde de Guds ark bort från Abinadabs hus på höjden, och Ahjo gick framför arken. 5 David och hela Israels hus dansade och gladde sig inför Herrens ansikte med alla slags instrument av cypressträ, med harpor, lyror, tamburiner, skallror och cymbaler.
6 Men när de kom till Nakons tröskplats räckte Ussa ut handen mot Guds ark och grep tag i den, eftersom oxarna snavade. 7 (I) Då upptändes Herrens vrede mot Ussa. Gud slog honom där för hans synd[j], och han dog där vid Guds ark. 8 David blev upprörd över att Herren hade brutit ner Ussa.[k] Han kallade platsen Peres-Ussa, och den heter så än i dag.
9 David greps av fruktan för Herren den dagen och sade: ”Hur skulle Herrens ark kunna komma till mig?” 10 (J) Därför ville David inte föra in Herrens ark till sig i Davids stad utan ställde den i gatiten[l] Obed-Edoms[m] hus. 11 Sedan blev Herrens ark kvar i gatiten Obed-Edoms hus i tre månader. Och Herren välsignade Obed-Edom och hela hans hus.
12 (K) Det berättades för kung David att Herren hade välsignat Obed-Edoms hus och allt han ägde på grund av Guds ark. Då gick David och förde ut Guds ark ur Obed-Edoms hus upp till Davids stad under jubel. 13 (L) När de som bar Herrens ark hade gått sex steg framåt offrade han en tjur och en gödkalv. 14 (M) Själv dansade David med all kraft inför Herrens ansikte, och David var iklädd en linne-efod[n]. 15 Så hämtade David och hela Israel Herrens ark under jubel och basuners ljud.
16 (N) När Herrens ark kom in i Davids stad såg Mikal, Sauls dotter, ut genom fönstret, och när hon såg kung David hoppa och dansa inför Herrens ansikte föraktade hon honom i sitt hjärta.
17 (O) När de hade fört in Herrens ark och ställt den på sin plats mitt i det tält som David hade slagit upp åt den, offrade David brännoffer och gemenskapsoffer inför Herrens ansikte. 18 (P) Och när David hade offrat brännoffret och gemenskapsoffret, välsignade han folket i Herren Sebaots namn. 19 Till allt folket, hela skaran av israeliter, både man och kvinna, gav han en brödkaka,[o] en dadelkaka och en druvkaka.[p] Sedan gick allt folket hem, var och en till sitt.
20 När David återvände hem för att välsigna sitt husfolk gick Mikal, Sauls dotter, ut mot honom och sade. ”Hur härlig har inte Israels kung visat sig i dag, när han blottat sig inför ögonen på sina tjänares tjänstekvinnor så som lössläppt folk gör!” 21 Då sade David till Mikal: ”Det var inför Herren, han som har utvalt mig framför din far och hela hans hus och som har insatt mig till furste över Herrens folk Israel. Inför Herren dansade jag och gladde mig. 22 Jag ska bli ännu ringare än detta och förnedrad i egna ögon[q]. Men med tjänstekvinnorna som du talade om, tillsammans med dem ska jag bli ärad.” 23 Och Mikal, Sauls dotter, fick inga barn så länge hon levde.
Guds ark flyttas från Kirjat-Jearim
13 (A) David rådgjorde med överbefälen och underbefälen och med alla furstarna. 2 Sedan sade David till hela Israels församling: ”Om ni samtycker och om det är från Herren vår Gud, låt oss då sända bud åt alla håll till våra övriga bröder över hela Israels land och dessutom till prästerna och leviterna i deras städer med betesmarker, att de ska samlas hos oss. 3 Låt oss flytta vår Guds ark till oss, för under Sauls tid frågade vi inte efter den.” 4 Hela församlingen svarade att man skulle göra så, för alla tyckte att förslaget var gott.
5 (B) David samlade då hela Israel, från Shihor i Egypten ända dit där vägen går till Hamat, för att hämta Guds ark från Kirjat-Jearim.[a] 6 (C) David drog med hela Israel upp till Baala, till Kirjat-Jearim som tillhör Juda, för att därifrån föra upp Herren Guds ark, hans som tronar på keruberna[b] och efter vilken den hade sitt namn. 7 (D) De satte Guds ark på en ny vagn och förde bort den från Abinadabs hus. Det var Ussa och Ajo som körde vagnen. 8 David och hela Israel dansade inför Guds ansikte av all kraft till sånger och harpor, lyror, tamburiner, cymbaler och trumpeter.
9 (E) Men när de kom till Kidons tröskplats räckte Ussa ut sin hand för att ta tag i arken, eftersom oxarna snavade. 10 (F) Då upptändes Herrens vrede mot Ussa, och han slog honom för att han räckt ut sin hand mot arken, så att han föll ner död där inför Gud. 11 (G) Men David blev upprörd därför att Herren hade brutit ner[c] Ussa. Han kallade den platsen Peres-Ussa, som den heter än i dag.
12 David greps den dagen av sådan fruktan för Gud att han sade: ”Hur skulle jag våga föra Guds ark till mig?” 13 Därför flyttade inte David in arken till sig i Davids stad, utan tog den avsides till gatiten[d] Obed-Edoms[e] hus. 14 Och Guds ark blev kvar i Obed-Edoms hus och hans familj i tre månader. Och Herren välsignade Obed-Edoms hus och allt han ägde.
Davids familj
14 (H) Hiram,[f] kungen i Tyrus, skickade sändebud till David med cederträ, murare och timmermän för att bygga ett hus åt honom.[g] 2 David förstod att Herren hade befäst honom som kung över Israel, för han hade låtit hans rike bli upphöjt för sitt folk Israels skull.
3 David tog sig ännu fler hustrur i Jerusalem, och David blev far till ännu fler söner och döttrar. 4 (I) Dessa är namnen på de söner han fick i Jerusalem: Shammua, Shobab, Natan, Salomo, 5 Jibhar, Elishua, Elpelet, 6 Noga, Nefeg, Jafia, 7 Elishama, Beeljada och Elifelet.
Seger över filisteerna
8 (J) När filisteerna hörde att David hade blivit smord till kung över hela Israel, drog de alla upp för att söka efter David. När David hörde det drog han ut mot dem. 9 Filisteerna kom och ryckte in i Refaimdalen.[h] 10 David frågade då Gud: ”Ska jag dra upp mot filisteerna? Kommer du då ge dem i min hand?” Herren svarade honom: ”Dra upp. Jag ska ge dem i din hand.” 11 (K) De drog upp till Baal-Perasim, och där besegrade David dem. David sade: ”Gud bröt ner[i] mina fiender genom min hand som en flodvåg.” Därav fick platsen namnet Baal-Perasim. 12 (L) De lämnade sina gudar där, och David befallde att de skulle brännas upp i eld.
13 (M) Men filisteerna ryckte in i dalen igen. 14 När David frågade Gud på nytt, svarade Gud honom: ”Du ska inte dra dit upp efter dem. Gå runt dem och anfall dem från det håll där bakaträden står. 15 Så snart du hör ljudet av steg i bakaträdens[j] toppar ska du dra ut till strid, för då har Gud dragit ut framför dig för att slå filisteernas här.” 16 David gjorde som Gud hade befallt honom. De slog filisteernas här och förföljde dem från Gibeon ända till Gezer.[k] 17 (N) Och ryktet om David gick ut i alla länder, och Herren lät fruktan för honom komma över alla folk.
Guds ark förs till Jerusalem
15 (O) David byggde sig hus i Davids stad. Han gjorde också i ordning en plats åt Guds ark och slog upp ett tält åt den, 2 (P) och han sade: ”Inga andra än leviterna ska bära Guds ark, för dem har Herren utvalt att bära Guds ark och tjäna honom för evigt.” 3 (Q) David samlade hela Israel till Jerusalem för att hämta upp Herrens ark till den plats som han hade gjort i ordning åt den.
4 David samlade Arons barn och leviterna:
5 av Kehats barn: Uriel, deras ledare och hans bröder, 120,
6 av Meraris barn: Asaja, deras ledare, och hans bröder, 220,
7 av Gershons barn: Joel, deras ledare, och hans bröder, 130,
8 av Elisafans barn: Shemaja, deras ledare, och hans bröder, 200,
9 av Hebrons barn: Eliel, deras ledare, och hans bröder, 80,
10 av Ussiels barn: Amminadab, deras ledare, och hans bröder, 112.
11 (R) David kallade till sig prästerna Sadok och Ebjatar samt leviterna Uriel, Asaja, Joel, Shemaja, Eliel och Amminadab 12 (S) och han sade till dem: ”Ni är huvudmän för leviternas familjer. Helga er tillsammans med era bröder och hämta sedan Herrens, Israels Guds, ark upp till den plats som jag har gjort i ordning åt den. 13 (T) Eftersom ni inte var med förra gången, bröt Herren vår Gud ner en av oss. Vi sökte ju inte honom på rätt sätt.”
14 Då helgade prästerna och leviterna sig för att hämta upp Herrens, Israels Guds, ark. 15 (U) Och som Mose hade befallt i enlighet med Herrens ord bar nu leviterna Guds ark med stänger som vilade på deras axlar.
16 David sade till ledarna bland leviterna att de skulle utse sina bröder sångarna till tjänstgöring med musikinstrument, lyror, harpor och cymbaler, som de skulle låta ljuda medan de höjde glädjesången. 17 (V) Leviterna utsåg då Heman, Joels son, och av hans bröder Asaf, Berekjas son, och av deras bröder, Meraris barn, Etan, Kushajas son, 18 och tillsammans med dem deras bröder av andra ordningen, Sakarja, Ben, Jaasiel, Shemiramot, Jehiel, Unni, Eliab, Benaja, Maaseja, Mattitja, Elifalehu, Mikneja, Obed-Edom och Jegiel, dörrvakterna.
19 Sångarna Heman[l], Asaf[m] och Etan[n] skulle låta kopparcymbaler ljuda. 20 (W) Sakarja, Asiel, Shemiramot, Jehiel, Unni, Eliab, Maaseja och Benaja skulle spela på lyror till alamót. 21 (X) Mattitja, Elifalehu, Mikneja, Obed-Edom, Jegiel och Asasja skulle leda sången med harpor till sheminít[o].
22 Kenanja, leviternas ledare när de bar, skulle undervisa i att bära eftersom han var kunnig i det. 23 Berekja och Elkana skulle vara dörrvakter vid arken. 24 Shebanja, Joshafat, Netanel, Amasaj, Sakarja, Benaja och Elieser, prästerna, skulle blåsa i trumpeter framför Guds ark, och Obed-Edom och Jehia skulle vara dörrvakter vid arken.
25 (Y) Så gick David och de äldste i Israel och de högsta befälhavarna i väg för att hämta upp Herrens förbundsark från Obed-Edoms hus under jubel. 26 Eftersom Gud hjälpte leviterna som bar Herrens förbundsark offrade man sju tjurar och sju baggar. 27 David var klädd i en kåpa av fint linne. Det var också alla leviterna som bar arken, liksom sångarna och Kenanja som ledde sångarna när de bar. Dessutom hade David en linne-efod[p]. 28 Hela Israel hämtade upp Herrens förbundsark under jubel och basuners ljud. Man blåste i trumpeter och lät cymbaler klinga och lyror och harpor ljuda.
29 När Herrens förbundsark kom till Davids stad såg Sauls dotter Mikal ut genom fönstret, och när hon såg kung David hoppa och dansa fick hon förakt för honom i sitt hjärta.
16 (Z) Sedan de fört in Guds ark ställde de den i tältet som David hade rest åt den, och offrade därefter brännoffer och gemenskapsoffer inför Guds ansikte. 2 (AA) När David hade offrat brännoffer och gemenskapsoffer, välsignade han folket i Herrens namn. 3 Och till var och en i Israel, både man och kvinna, gav han en brödkaka, en dadelkaka och en druvkaka.[q]
4 Han utsåg några leviter till att tjänstgöra inför Herrens ark och prisa, tacka och lova Herren, Israels Gud: 5 Asaf som ledare, efter honom Sakarja och dessutom Jegiel, Shemiramot, Jehiel, Mattitja, Eliab, Benaja, Obed-Edom och Jegiel med lyror och harpor. Asaf skulle slå på cymbaler. 6 Men prästerna Benaja och Jahasiel skulle ständigt blåsa i trumpeterna framför Guds förbundsark.
Davids lovsång
7 Det var den dagen som David först bestämde att man genom Asaf och hans bröder skulle tacka Herren på detta sätt[r]:
8 (AB) Tacka Herren, åkalla hans namn,
gör hans gärningar kända
bland folken!
9 Sjung till hans ära,
lovsjung honom,
tala om alla hans under.
10 Ha er ära i hans heliga namn!
De som söker Herren
ska glädja sig av hjärtat.
11 Fråga efter Herren och hans makt,
sök alltid hans ansikte.
12 (AC) Tänk på de under han gjort,
på hans tecken
och hans muns domar,
13 ni Israels barn, hans tjänare,
ni Jakobs söner, hans utvalda.
14 Han är Herren vår Gud,
över hela jorden når hans domar.
15 Kom ihåg hans förbund för evigt,
i tusen släktled ordet han gett,
16 (AD) förbundet han slöt med Abraham
och eden han gav till Isak.
17 Han bestämde det
för Jakob som en stadga,
för Israel som ett evigt förbund:
18 (AE) ”Till dig ger jag Kanaans land
som er arvedel och egendom.”
19 (AF) Då var ni en liten skara,
ni var få och främlingar i landet.
20 (AG) De vandrade från folk till folk,
från ett rike till ett annat.
21 (AH) Han lät ingen förtrycka dem,
han straffade kungar
för deras skull:
22 (AI) ”Rör inte mina smorda,
gör inte mina profeter något ont!”
23 (AJ) Sjung till Herren, hela jorden!
Ropa ut hans frälsning
dag efter dag!
24 Förkunna hans ära
bland hednafolken,
bland alla folk hans under!
25 (AK) Stor är Herren och högt prisad,
värd att vörda mer än alla gudar.
26 Folkens alla gudar är avgudar,
men Herren har gjort himlen.
27 Majestät och härlighet
är inför hans ansikte,
makt och glädje i hans boning.
28 (AL) Ge åt Herren, ni folkens släkter,
ge åt Herren ära och makt!
29 Ge åt Herren hans namns ära,
kom med gåvor inför hans ansikte!
30 (AM) Tillbe Herren i helig skrud,
bäva inför honom, hela jorden!
Världen står fast och vacklar inte.
31 (AN) Himlen ska glädjas
och jorden fröjda sig,
bland hednafolken ska man säga:
Herren är kung!
32 (AO) Havet ska brusa
med allt som fyller det,
marken ska glädja sig
med allt som den bär,
33 skogens alla träd
ska ropa av fröjd inför Herren,
för han kommer för att döma jorden.
34 (AP) Tacka Herren, för han är god,
evig är hans nåd.
35 (AQ) Och säg: Fräls oss,
du vår frälsnings Gud,
och samla oss och rädda oss
från hednafolken,
så att vi får prisa ditt heliga namn
och ha vår ära i att prisa dig.
36 (AR) Lovad är Herren, Israels Gud,
från evighet till evighet!
Och allt folket sade: ”Amen!” och prisade Herren.
Gudstjänst i Jerusalem och Gibeon
37 David lät Asaf och hans bröder bli kvar där inför Herrens förbundsark att ständigt göra tjänst inför arken enligt föreskrifterna för varje dag. 38 Obed-Edom och deras bröder var sextioåtta till antalet. Obed-Edom, Jedutuns son, och Hosa gjorde han till dörrvakter.
39 (AS) David lät också prästen Sadok och hans bröder prästerna bli kvar inför Herrens tabernakel på offerhöjden i Gibeon, 40 (AT) för att ständigt offra brännoffer åt Herren på brännofferaltaret, morgon och kväll, och göra allt som var skrivet i den lag som Herren hade gett Israel. 41 Och hos dem var Heman och Jedutun och de andra utvalda som nämnts vid namn. De skulle tacka Herren, för hans nåd är evig. 42 Hos dessa, nämligen Heman och Jedutun, förvarades trumpeter och cymbaler åt dem som skulle spela, liksom andra musikinstrument som hörde till gudstjänsten. Jedutuns söner gjorde han till dörrvakter.
43 (AU) Sedan gick allt folket hem, var och en till sitt. Men David vände om för att hälsa sitt husfolk.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation