18 (A) På den dagen slöt Herren ett förbund med Abram och sade: ”Åt dina efterkommande ska jag ge detta land, från Egyptens flod[a] ända till den stora floden, floden Eufrat:

Read full chapter

Footnotes

  1. 15:18 Egyptens flod   Troligen åsyftas ”Egyptens bäckravin” (Wadi el-Arish), Israels traditionella gräns i sydväst mot Sinai (4 Mos 34:5, 1 Kung 8:65).

Löftet om Isak

17 När Abram var nittionio år[a] uppenbarade sig Herren för honom och sade: ”Jag är Gud den Allsmäktige[b]. Vandra inför mig och var fullkomlig. Jag ska upprätta mitt förbund mellan mig och dig, och jag ska föröka dig mycket.”

Då föll Abram ner på sitt ansikte, och Gud sade till honom: (A) ”Se, detta är mitt förbund med dig: Du ska bli far till många folk. (B) Därför ska du inte mer heta Abram, utan ditt namn ska vara Abraham,[c] för jag har gjort dig till far för många folk.[d] Jag ska göra dig mycket fruktsam och låta folkslag komma från dig, och kungar ska utgå från dig.

Och jag ska upprätta mitt förbund mellan mig och dig och dina efterkommande från släkte till släkte, ett evigt förbund. Jag ska vara din Gud och dina efterkommandes Gud. Det land där du bor som främling, hela Kanaans land, ska jag ge åt dig och dina efterkommande som egendom för evigt. Och jag ska vara deras Gud.”

Omskärelse

Sedan sade Gud till Abraham: ”Du ska hålla mitt förbund, du och dina efterkommande från släkte till släkte. 10 (C) Och detta är det förbund mellan mig och dig och dina efterkommande som ni ska hålla: Alla av manligt kön hos er ska omskäras[e]. 11 Ni ska skära bort er förhud, och det ska vara tecknet på förbundet mellan mig och er. 12 I generation efter generation ska ni omskära alla av manligt kön bland er när de är åtta dagar gamla, både den som är född i huset och den som köpts för pengar från främmande folk och som inte är din ättling. 13 Den som är född i ditt hus och den som du köpt för pengar ska omskäras. Mitt förbund ska vara på ert kött som ett evigt förbund. 14 Men en oomskuren, en av manligt kön som inte fått förhuden bortskuren, han ska utrotas från sitt folk. Han har brutit mitt förbund.”

15 Och Gud sade till Abraham: ”Din hustru Saraj ska du inte mer kalla Saraj, utan hennes namn ska vara Sara.[f] 16 (D) Jag ska välsigna henne och ge dig en son också med henne. Jag ska välsigna henne så att folkslag och kungar över folk ska komma från henne.” 17 Då föll Abraham ner på sitt ansikte, men han log[g] och sade för sig själv: ”Ska det födas barn åt en man som är hundra år? Och ska Sara föda barn, hon som är nittio år?”

18 Och Abraham sade till Gud: ”Låt bara Ismael få leva inför dig!” 19 (E) Men Gud sade: ”Nej, din hustru Sara ska föda en son åt dig, och du ska ge honom namnet Isak. Jag ska upprätta mitt förbund med honom, som ett evigt förbund med hans avkomma efter honom.

20 (F) Men också när det gäller Ismael har jag hört din bön. Jag ska välsigna honom och göra honom fruktsam och föröka honom mycket. Han ska bli far till tolv hövdingar, och jag ska göra honom till ett stort folk. 21 (G) Men mitt förbund ska jag upprätta med Isak, honom som Sara ska föda åt dig vid denna tid nästa år.”

22 När Gud hade talat färdigt med Abraham steg han upp från honom.

23 Samma dag tog Abraham sin son Ismael och alla som var födda i hans hus och alla som var köpta för pengar, alla av manligt kön bland hans husfolk, och skar bort deras förhud så som Gud hade sagt till honom. 24 Abraham var nittionio år när han blev omskuren, 25 och hans son Ismael var tretton år när han blev omskuren. 26 På samma dag blev Abraham och hans son Ismael omskurna. 27 Och alla männen i hans hus, både de som var födda i huset och de som var köpta för pengar från främmande folk, blev omskurna tillsammans med honom.

Read full chapter

Footnotes

  1. 17:1 När Abram var nittionio år   Ca 2067 f Kr.
  2. 17:1 Gud den Allsmäktige   Trolig och traditionell översättning av hebr. El Shaddaí. Andra översättningar har föreslagits: ”Gud förgöraren” (jfr Hos 10:2), ”bergets Gud” (jfr 5 Mos 33:2), ”bröstens Gud” (jfr 1 Mos 49:25, Jes 66:11).
  3. 17:5 Abram … Abraham   Betyder ”upphöjd far” respektive ”far till många”.
  4. 17:5 Citeras av Paulus i Rom 4:18.
  5. 17:10 omskäras   Omskärelse praktiserades av många folk i regionen (t ex Egypten, Arabien och Syrien, jfr Jer 9:25f), dock inte i Kanaans land (se 34:14). Ett tidigt belägg är en gravmålning i egyptiska Sakkara (2300-tal f Kr). Med Guds förbund fick sedvänjan en ny och djupare innebörd.
  6. 17:15 Sara   Betyder ”furstinna”.
  7. 17:17 log   Hebr. Yitzháq, Isak (jfr vers 19 och 21:6).

16 (A) ”Jag svär vid mig själv, säger Herren: Eftersom du har gjort detta och inte undanhållit mig din ende son, 17 (B) ska jag välsigna dig rikligt och göra dina efterkommande talrika som stjärnorna på himlen och som sanden på havets strand, och din avkomma ska inta sina fienders portar. 18 (C) I din avkomma ska jordens alla folk bli välsignade, [a] därför att du lyssnade till min röst.”

19 Sedan vände Abraham tillbaka till sina tjänare, och de bröt upp och gick tillsammans till Beer-Sheba. Och Abraham bodde i Beer-Sheba.

Nahors släkttavla

20 (D) Sedan berättade man för Abraham och sade: Också Milka har fött barn åt din bror Nahor: 21 Us, hans förstfödde, och Bus, hans bror, och Kemuel, Arams far, 22 samt Kesed, Haso, Pildash, Jidlaf och Betuel. 23 Betuel blev far till Rebecka. Dessa åtta födde Milka åt Abrahams bror Nahor. 24 Hans bihustru, som hette Reuma, födde Teba, Gaham, Tahash och Maaka.

Read full chapter

Footnotes

  1. 22:18 I din avkomma … välsignade   Här upprepas löftet om frälsning för alla folk (jfr 12:3, Gal 3:8). Versen citeras som profetia om Kristus av Petrus i Apg 3:25 och Paulus i Gal 3:16.

Stanna som främling här i landet. Jag ska vara med dig och välsigna dig, för jag ska ge dig och dina efterkommande alla dessa landområden, och jag ska hålla den ed som jag gett din far Abraham.

Read full chapter

72 (A) Han har visat barmhärtighet
        mot våra fäder
    och tänkt på sitt heliga förbund,
73 (B) den ed han gav
    vår fader Abraham:
74 att vi, frälsta från våra fienders hand,
    skulle få tjäna honom
        utan fruktan,
75 i helighet och rättfärdighet
    inför honom alla våra dagar.
76 (C) Och du, barn, ska kallas
        den Högstes profet,
    för du ska gå före Herren
        och bana väg för honom.
77 (D) Du ska ge hans folk kunskap
        om frälsningen,
    med förlåtelse för deras synder
78 (E) genom vår Guds
        barmhärtiga kärlek.
    Så ska en soluppgång
        från höjden besöka oss,
79 (F) för att lysa över dem
        som sitter i mörker
            och dödsskugga
    och styra våra fötter
        in på fridens väg."

80 (G) Barnet växte och blev starkare i anden, och han levde i ödemarken[a] fram till den dag då han skulle träda fram inför Israel.

Read full chapter

Footnotes

  1. 1:80 ödemarken   Annan översättning: "öknen". Johannes kan ha haft kontakt med Qumrans esseer, som skrev Dödahavsrullarna och liksom Johannes kallade sig "en röst som ropar i öknen" (jfr 3:4).