Chronological
Syndabekännelse och förlåtelse
32 (A) En vishetspsalm[a] av David.
Salig är den som fått
sitt brott förlåtet,
sin synd övertäckt!
2 Salig är den som Herren inte
tillräknar synd
och som i sin ande är utan svek.
3 (B) Så länge jag teg
förtvinade mina ben
och jag stönade dagen lång.
4 (C) Dag och natt var din hand
tung över mig,
min kraft rann bort
som i sommarens torka.[b] Sela
5 (D) Då erkände jag min synd för dig
och dolde inte min skuld.
Jag sade: "Jag vill bekänna
mina brott för Herren" –
då förlät du mig min syndaskuld.
Sela
6 (E) Därför ska alla trogna be till dig
medan du går att finna.
Om väldiga vattenfloder kommer
ska de inte nå dem.
7 (F) Du är mitt beskydd,
du bevarar mig från nöd,
du omger mig
med frälsningens jubel. Sela
Bön om syndernas förlåtelse
51 För körledaren. En psalm av David, 2 (A) när profeten Natan kom till honom efter att han gått in till Bat-Seba[a].
3 Gud, var mig nådig
efter din godhet,
utplåna mina överträdelser
efter din stora barmhärtighet.
4 Tvätta mig ren från min skuld,
rena mig från min synd,
5 för jag känner mina överträdelser
och min synd är alltid inför mig.
6 (B) Mot dig, just mot dig, har jag syndat
och gjort det som är ont
i dina ögon.
Därför har du rätt när du talar,
du är ren när du dömer.
7 (C) Ja, med skuld är jag född
och med synd blev jag till
i min moders liv.
8 Du älskar sanning i hjärtat,
lär mig då vishet i mitt innersta.
9 (D) Rena mig med isop[b]
så att jag blir ren,
tvätta mig
så att jag blir vitare än snö.
10 Låt mig höra fröjd och glädje,
låt de ben du har krossat få jubla.
11 Vänd bort ditt ansikte
från mina synder,
utplåna all min skuld.
12 (E) Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta
och ge mig på nytt
en frimodig ande.
13 Förkasta mig inte från ditt ansikte
och ta inte din helige Ande
ifrån mig.
14 (F) Låt mig åter få glädjas
över din frälsning
och håll mig uppe
med en villig[c] ande.
15 Jag ska lära överträdarna dina vägar
så att syndare omvänder sig
till dig.
16 (G) Rädda mig från blodskuld,
Gud, du min frälsnings Gud,
så ska min tunga jubla
över din rättfärdighet.
17 Herre, öppna mina läppar,
så ska min mun förkunna ditt lov.
18 (H) Slaktoffer gläder dig inte,
annars skulle jag ge dig det,
brännoffer vill du inte ha.
19 (I) Det offer Gud vill ha
är en förkrossad ande.
Ett förkrossat och bedrövat hjärta
föraktar du inte, Gud.
20 Gör gott mot Sion i din nåd,
bygg upp Jerusalems murar.
21 (J) Då ska du få glädjas åt rätta offer,
brännoffer och heloffer.
Då ska tjurar offras på ditt altare.
Bön om hjälp i svår nöd
86 (A) En bön av David.
Herre, vänd ditt öra till mig
och svara mig,
för jag är svag och fattig.
2 (B) Bevara min själ,
för jag är trogen.
Du är min Gud,
fräls din tjänare som litar på dig.
3 Förbarma dig över mig, Herre,
för jag ropar till dig dagen lång.
4 (C) Gläd din tjänares själ,
för till dig, Herre, lyfter jag min själ.
5 (D) Du, Herre, är god och förlåtande,
stor i nåd mot alla
som ropar till dig.
6 (E) Herre, hör min bön,
lyssna till mitt rop om nåd!
7 (F) Jag ropar till dig på nödens dag,
för du kommer att svara mig.
8 (G) Ingen bland gudarna
är som du, Herre,
inga gärningar är som dina.
9 (H) Alla folk som du har gjort
ska komma och tillbe
inför dig, Herre.
De ska ära ditt namn,
10 (I) för du är stor och du gör under.
Du ensam är Gud.
11 (J) Visa mig, Herre, din väg,
jag vill vandra i din sanning.
Ge mig ett odelat hjärta
så att jag vördar ditt namn.
12 Jag vill tacka dig, Herre min Gud,
av hela mitt hjärta
och ära ditt namn i evighet,
13 (K) för din nåd över mig är stor,
du räddar min själ
ur dödsrikets djup.
14 (L) Gud, de fräcka reser sig mot mig,
en flock av våldsmän
vill ta mitt liv.
De har inte dig för ögonen.
15 (M) Men du, Herre,
är en barmhärtig och nådig Gud,
sen till vrede
och stor i nåd och sanning.
16 Vänd dig till mig
och förbarma dig över mig.
Ge din makt till din tjänare
och fräls din tjänarinnas son!
17 Ge mig ett tecken på din godhet,
låt dem som hatar mig se det
och skämmas,
för du, Herre, hjälper
och tröstar mig.
Glädjen i att gå till Herrens hus
122 [a]En pilgrimssång av David.
Jag gladdes när man sade till mig:
"Vi ska gå till Herrens hus."
2 Våra fötter står
i dina portar, Jerusalem.
3 [b]Jerusalem, du välbyggda stad
som tätt sluter sig samman!
4 [c]Dit drar stammarna upp,
Herrens stammar,
som ett vittnesbörd för Israel
att prisa Herrens namn.
5 [d]Där står domarsäten,
troner för Davids hus.
6 Be om frid för Jerusalem!
Låt dem som älskar dig vara trygga.
7 Låt det råda frid inom dina murar,
trygghet i dina borgar.
8 För mina bröders och vänners skull
vill jag önska dig frid,
9 för Herren vår Guds hus skull
vill jag söka ditt bästa.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation