Beginning

Den femte basunen

9 ^(A) Den femte ängeln blåste i sin basun. Och jag såg en stjärna som hade fallit från himlen^[a] ner på jorden, och den fick nyckeln till avgrund-ens brunn. ^2 (B) Den öppnade avgrundens brunn, och rök steg upp ur brunnen som röken från en stor ugn, och solen och luften förmörkades av röken från brunnen.

^3 (C) Ur röken kom gräshoppor ut över jorden, och de fick samma makt som skorpionerna på jorden. ^4 (D) De blev tillsagda att inte skada markens gräs eller någon grönska eller något träd, utan bara de människor som inte hade Guds sigill på pannan. ⁵ De fick inte rätt att döda dem, men de fick plåga dem i fem månader, och smärtan från dem var som smärtan när en skorpion sticker en människa. ^6 (E) I de dagarna ska människorna söka döden men inte finna den, de ska längta efter att dö men döden ska fly ifrån dem.

^7 (F) Gräshopporna såg ut som hästar rustade till strid. På sina huvuden hade de något som liknade kronor av guld, och deras ansikten var som människors ansikten. ^8 (G) De hade hår som kvinnor, tänder som lejon ^9 (H) och bröstpansar som av järn. Och dånet från deras vingar var som dånet från stridsvagnar med många hästar som stormar fram till strid. ¹⁰ De hade stjärtar och gaddar som skorpioner, och i stjärten låg deras makt att skada människorna i fem månader. ¹¹ Som kung över sig har de avgrundens ängel, som på hebreiska kallas Abaddon och på grekiska Apollyon.^[b]

^12 (I) Det första veropet är över. Se, efter det kommer två till.

Den sjätte basunen

^13 (J) Den sjätte ängeln blåste i sin basun. Och jag hörde en röst från de fyra hornen på guldaltaret inför Gud, ^14 (K) och den sade till den sjätte ängeln som hade basunen: "Släpp lös de fyra änglar som är bundna vid den stora floden Eufrat^[c]." ¹⁵ Och de fyra änglarna som hade hållits redo för den timmen och den dagen och den månaden och det året släpptes lösa för att döda en tredjedel av människorna. ¹⁶ Antalet ryttare i dessa ryttarhärar var tjugo tusen gånger tio tusen. Jag hörde deras antal.

¹⁷ Och så här såg jag hästarna och deras ryttare i min syn: ryttarna hade eldröda, mörkblå och svavelgula bröstpansar, och hästarna hade huvuden som lejon, och ur deras munnar kom eld och rök och svavel. ¹⁸ Av dessa tre plågor dödades en tredjedel av människorna, av elden och röken och svavlet som kom ur deras munnar. ^19 (L) Hästarnas makt ligger i deras mun och deras svansar, för deras svansar liknar ormar och har huvuden, och med dessa gör de skada.

^20 (M) Resten av människorna, de som inte dödades av dessa plågor, omvände sig ändå inte från sina händers verk. De slutade inte att tillbe onda andar och avgudabilder av guld, silver, brons, sten och trä som varken kan se eller höra eller gå, ²¹ och de ångrade inte sina mord och sin ockultism, sin sexuella omoral och sina stölder.

Ängeln med den lilla bokrullen

10 ^(N) Och jag såg en annan väldig ängel komma ner från himlen, klädd i ett moln och med regnbågen över sitt huvud. Hans ansikte var som solen och hans ben som eldpelare, ^2 (O) och i handen hade han en liten bokrulle som var öppnad. Han satte sin högra fot på havet och sin vänstra på jorden ^3 (P) och ropade med stark röst som ett rytande lejon. Och när han hade ropat, talade de sju åskorna med sina röster. ^4 (Q) När de sju åskorna hade talat skulle jag just skriva, men jag hörde en röst från himlen: "Försegla det som de sju åskorna har sagt och skriv inte ner det."

^5 (R) Och ängeln som jag såg stå på havet och på jorden lyfte sin högra hand mot himlen ^6 (S) och svor vid honom som lever i evigheters evighet och som har skapat himlen och det som finns i den och jorden och det som finns på den och havet och det som finns i det: "Tiden är ute. ^7 (T) Men i de dagarna när den sjunde ängelns röst hörs och han blåser i sin basun, då är Guds hemlighet fullbordad, så som han har förkunnat i det evangelium han gett sina tjänare profeterna."

⁸ Och rösten som jag hade hört från himlen talade till mig igen och sade: "Gå och ta den öppnade bokrullen ur handen på ängeln som står på havet och på jorden." ^9 (U) Jag gick då bort till ängeln och bad honom ge mig den lilla bokrullen. Han svarade mig: "Ta den och ät upp den! Den ska svida i din mage men vara söt som honung i din mun." ¹⁰ Jag tog bokrullen ur ängelns hand och åt upp den, och i min mun var den söt som honung. Men när jag hade ätit den sved det i min mage. ^11 (V) Och man sade till mig: "Du måste profetera på nytt om många folk och länder och språk och kungar."

De två vittnena

11 ^(W) Jag fick en mätstång som liknade en stav, och man sade: "Stå upp och mät Guds tempel och altaret och dem som tillber där inne.^{[d] 2 (X)} Men lämna templets yttergård och mät den inte, för den är given åt hedningarna och de ska trampa den heliga staden under sina fötter i fyrtiotvå månader.^{[e] 3 (Y)} Och jag ska låta mina två vittnen profetera under ettusen tvåhundrasextio dagar, klädda i säcktyg."

^4 (Z) Dessa är de två olivträden och de två ljusstakarna^[f] som står inför jordens Herre. ^5 (AA) Om någon vill skada dem, kommer eld ur deras mun och förtär deras fiender. Ja, om någon vill skada dem måste han dödas på det sättet. ^6 (AB) De har makt att stänga himlen så att inget regn faller under de dagar de profeterar, och de har makt att förvandla vattnen till blod och att slå jorden med alla slags plågor så ofta de vill.

^7 (AC) Och när de har fullgjort sitt vittnesbörd, ska vilddjuret som kommer upp ur avgrunden strida mot dem och besegra dem och döda dem. ^8 (AD) Deras lik ska bli liggande på gatan i den stora stad som andligt talat kallas Sodom och Egypten och där även deras Herre blev korsfäst. ⁹ Människor av olika folk och stammar och språk och länder ser deras döda kroppar i tre och en halv dagar, och de tillåter inte att kropparna läggs i någon grav. ^10 (AE) Och jordens invånare gläder sig över dem och jublar och skickar gåvor till varandra, eftersom de båda profeterna hade plågat dem som bor på jorden.

^11 (AF) Men efter de tre och en halv dagarna kom livsande från Gud in i dem, och de stod upp på sina fötter igen, och de som såg dem blev skräckslagna. ^12 (AG) Och de hörde en stark röst från himlen som sade till dem: "Kom hit upp!" Och de steg upp till himlen i ett moln, och deras fiender såg dem. ^13 (AH) I samma stund blev det en stor jordbävning, och en tiondel av staden störtade samman. Sju tusen människor dödades vid jordbävningen, och resten greps av skräck och gav ära åt himlens Gud.

^14 (AI) Det andra veropet är över. Se, det tredje kommer snart.

Den sjunde basunen

^15 (AJ) Och den sjunde ängeln blåste i sin basun. Då hördes starka röster i himlen:

^16 (AK) Och de tjugofyra äldste som satt på sina troner inför Gud föll ner på sina ansikten och tillbad Gud ^17 (AL) och sade:

^19 (AN) Och Guds tempel i himlen öppnades, och hans förbundsark blev synlig i hans tempel, och det kom blixtar, dån, åska, jordbävning och stora hagel.

Kvinnan och draken

12 Ett stort tecken visade sig i himlen: en kvinna klädd i solen och med månen under sina fötter och en krona av tolv stjärnor på sitt huvud. ^2 (AO) Hon var havande och ropade i barnsnöd och födslovärkar.

³ Och ett annat tecken visade sig i himlen, och se: en stor eldröd drake med sju huvuden och tio horn och sju kronor på sina huvuden. ^4 (AP) Hans stjärt svepte med sig en tredjedel av himlens stjärnor^[g], och han kastade ner dem på jorden.

Och draken stod framför kvinnan som skulle föda, för att sluka hennes barn så snart hon hade fött det. ^5 (AQ) Och hon födde ett barn, en Son som ska styra alla folk med järnspira, och hennes barn rycktes upp till Gud och hans tron. ^6 (AR) Kvinnan flydde då ut i öknen, där hon har en plats som Gud berett för henne så att hon får sitt uppehälle där i ettusen tvåhundrasextio dagar.

Mikael och draken

^7 (AS) Och det blev strid i himlen: Mikael och hans änglar stred mot draken. Och draken och hans änglar stred, ⁸ men han var inte stark nog, och det fanns inte längre någon plats för dem i himlen. ^9 (AT) Och den store draken, den gamle ormen som kallas Djävul och Satan och som förleder hela världen, kastades ner på jorden och hans änglar kastades ner med honom. ^10 (AU) Och jag hörde en stark röst i himlen säga:

¹³ När draken såg att han var nerkastad på jorden, förföljde han kvinnan som hade fött Sonen. ^14 (AX) Men kvinnan fick den stora örnens båda vingar för att flyga ut till sin plats i öknen, där hon skyddad från ormen får sitt uppehälle under en tid, tider och en halv tid. ¹⁵ Ormen sprutade då vatten ur sin mun som en flod efter kvinnan, för att svepa bort henne med floden. ¹⁶ Men jorden hjälpte kvinnan, den öppnade sin mun och svalde floden som draken sprutade ur sin mun.

^17 (AY) I sitt raseri mot kvinnan gick draken bort för att strida mot hennes övriga barn, dem som lyder Guds bud och håller fast vid Jesu vittnesbörd. ¹⁸ Och han stod^[h] på sanden vid havet.