Beginning
Trons människor
11 (A) Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om[a] ting som man inte ser. 2 Genom tron fick fäderna sitt vittnesbörd. 3 (B) Genom tron förstår vi att universum har skapats genom ett ord från Gud, så att det vi ser inte har blivit till av något synligt.
4 (C) Genom tron bar Abel fram ett bättre offer åt Gud än Kain, och genom tron fick han vittnesbördet att han var rättfärdig, när Gud själv bekände sig till hans offer. Och genom tron talar han än, trots att han är död.
5 (D) Genom tron blev Henok hämtad utan att möta döden, och man fann honom inte mer, för Gud hade hämtat honom[b]. Innan han hämtades fick han vittnesbörd om att han hade behagat Gud. 6 Utan tro är det omöjligt att behaga Gud, för den som kommer till Gud måste tro att han finns och att han lönar dem som söker honom.
7 (E) I tron byggde Noa en ark i helig fruktan för att rädda sin familj, efter att Gud hade varnat honom för det som ännu ingen hade sett. Genom tron blev han världen till dom och ärvde den rättfärdighet som kommer av tro.
8 (F) I tron lydde Abraham när han blev kallad att dra ut till ett land som han skulle få i arv, och han gav sig i väg utan att veta vart han skulle komma. 9 (G) I tron levde han i löfteslandet som i ett främmande land. Han bodde i tält med Isak och Jakob som var medarvingar till samma löfte, 10 (H) för han väntade på staden med de fasta grundvalarna vars byggmästare och skapare är Gud.
11 (I) Genom tron fick även Sara, som var ofruktsam, kraft att bli mor till en ätt fast hon var överårig. Hon tänkte att den som hade gett löftet var trofast.[c] 12 (J) Därför fick också en enda man, så gott som död, barn så talrika som himlens stjärnor och oräkneliga som sandkornen på havets strand.
13 (K) I tron dog alla dessa utan att ha fått det som var utlovat. Men de hade sett det i fjärran, hälsat det och bekänt sig vara gäster och främlingar på jorden. 14 De som säger så visar att de söker ett hemland. 15 Hade de tänkt på det land som de lämnat, så hade de haft tillfälle att vända tillbaka dit. 16 (L) Men nu längtade de till ett bättre land, det himmelska. Därför skäms inte Gud för att kallas deras Gud, för han har förberett en stad åt dem.
17 (M) I tron bar Abraham fram Isak som offer när han blev satt på prov. Sin ende son bar han fram, trots att han hade fått löftena 18 (N) och Gud hade sagt till honom: Det är genom Isak din avkomma ska räknas.[d] 19 (O) Abraham räknade med att Gud hade makt att till och med uppväcka från de döda, och därifrån återfick han honom också, bildligt talat.[e] 20 (P) I tron gav Isak sin välsignelse åt Jakob och Esau för kommande tider. 21 (Q) I tron välsignade den döende Jakob Josefs båda söner och tillbad böjd mot änden av sin stav.[f] 22 (R) I tron påminde Josef på sin dödsbädd om Israels barns uttåg och gav befallning om vad som skulle ske med hans ben.
23 (S) I tron hölls den nyfödde Mose gömd av sina föräldrar i tre månader. De såg att det var ett vackert barn och lät sig inte skrämmas av kungens påbud.[g] 24 (T) I tron vägrade Mose som vuxen att kallas Faraos dotterson. 25 (U) Han valde att hellre bli förtryckt tillsammans med Guds folk än att ha en kortvarig njutning av synden. 26 (V) Han räknade Kristi vanära som en större rikedom än Egyptens alla skatter, för han hade blicken riktad mot lönen. 27 (W) Genom tron lämnade han Egypten utan att frukta kungens vrede. Han höll ut därför att han liksom såg den Osynlige. 28 (X) I tron firade han påsken och strök blodet på dörrposterna för att fördärvaren[h] inte skulle röra deras förstfödda.
29 (Y) I tron gick folket genom Röda havet som på torr mark, men när egyptierna försökte drunknade de. 30 (Z) Genom tron föll Jerikos murar, efter att man hade gått runt omkring dem i sju dagar. 31 (AA) Genom tron slapp den prostituerade Rahab att gå under med dem som inte trodde, eftersom hon välkomnade spejarna som vänner.
32 (AB) Vad mer ska jag säga? Tiden räcker inte för att berätta om Gideon, Barak, Simson och Jefta, om David, Samuel och profeterna. 33 (AC) Genom tron besegrade de kungariken, skipade rätt, fick löften uppfyllda, stängde lejons gap, 34 (AD) släckte rasande eld och undkom svärdets egg. De var svaga men fick kraft, de blev starka i strid och drev främmande härar på flykten. 35 (AE) Kvinnor fick sina döda tillbaka genom uppståndelse.
Andra blev torterade och accepterade ingen befrielse[i], för de ville nå en bättre uppståndelse. 36 (AF) Andra fick utstå hån och piskrapp, ja, även bojor och fängelse. 37 (AG) De blev stenade, söndersågade[j], dödade med svärd. De gick runt i fårskinn och gethudar, nödlidande, plågade och misshandlade. 38 (AH) Världen var inte värdig att ta emot dem. De irrade omkring i öknar och bergstrakter, i grottor och hålor.
39 (AI) Och fast alla dessa hade fått vittnesbörd för sin tro, fick de inte det som var utlovat. 40 Gud har nämligen förberett något bättre för oss: först tillsammans med oss ska de nå fram till målet.
Maning till uthållighet
12 (AJ) När vi nu har en så stor sky av vittnen omkring oss, låt oss då lägga bort allt som tynger och särskilt synden som snärjer oss så hårt, och löpa uthålligt i det lopp vi har framför oss. 2 (AK) Och låt oss ha blicken fäst på Jesus, trons upphovsman och fullkomnare. För att nå[k] den glädje som låg framför honom uthärdade han korset, utan att bry sig om skammen, och sitter nu på högra sidan om Guds tron. 3 (AL) Tänk på honom som fick utstå sådan fiendskap från syndare, så att ni inte tröttnar och tappar modet.
4 Än har ni inte gjort motstånd ända till blods i er kamp mot synden. 5 (AM) Och ni har glömt uppmaningen som talar till er som söner:
Min son, förakta inte Herrens fostran
och tappa inte modet
när han tuktar dig,
6 för den Herren älskar tuktar han
och han agar var son
han har kär.[l]
7 Det är för er fostran som ni får utstå lidande. Gud behandlar er som sina söner. Vilken son blir inte fostrad av sin far? 8 Får ni inte fostran som alla andra, då är ni oäkta barn och inga riktiga söner. 9 (AN) Vi hade våra jordiska fäder som fostrade oss, och vi hade respekt för dem. Ska vi då inte så mycket mer underordna oss andarnas Far så att vi får leva? 10 Våra fäder fostrade oss en kort tid så som de tyckte var rätt, men Gud gör det för vårt bästa, för att vi ska få del av hans helighet. 11 (AO) För stunden verkar ingen fostran vara till glädje utan snarare till sorg, men för dem som har tränats genom fostran ger den längre fram frid och rättfärdighet som frukt.
12 (AP) Styrk därför kraftlösa händer och svaga knän. 13 (AQ) Gör stigarna raka för era fötter[m], så att den haltande foten inte går ur led utan i stället blir frisk. 14 (AR) Sök frid med alla och helgelse, för utan helgelse kommer ingen att se Herren. 15 (AS) Se till att ingen går miste om Guds nåd och att ingen bitter rot får växa upp och skada och smitta många. 16 (AT) Se till att ingen är sexuellt omoralisk eller oandlig som Esau, som sålde sin förstfödslorätt[n] för ett enda mål mat. 17 (AU) Ni vet att när han sedan ändå ville ärva välsignelsen blev han avvisad. Han fann ingen möjlighet att ändra sig[o], trots att han sökte välsignelsen under tårar.
18 (AV) Ni har inte kommit till ett berg som man kan ta på, till flammande eld och töcken, mörker och storm, 19 (AW) till basunljud och en röst som talade sådana ord att de som hörde den bad att få slippa höra mer. 20 De stod inte ut med det som befalldes: Även om det är ett djur som rör vid berget ska det stenas.[p] 21 Så skräckinjagande var synen att Mose sade: Jag är skräckslagen och darrar.[q]
22 (AX) Nej, ni har kommit till Sions berg och den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem, till änglar i mångtusental, 23 (AY) till en festgemenskap och församling av förstfödda som har sina namn skrivna i himlen, till Gud som är allas domare och till andarna av rättfärdiga som nått fullkomningen. 24 (AZ) Ni har kommit till det nya förbundets medlare, Jesus, och det renande blodet[r] som talar starkare än Abels blod.
25 (BA) Se till att ni inte avvisar honom som talar. För om inte de kom undan som avvisade honom när han varnade dem här på jorden, hur ska då vi göra det om vi vänder ryggen åt honom som varnar oss från himlen? 26 Den gången fick hans röst jorden att skaka, men nu har han lovat och sagt: Än en gång ska jag skaka inte bara jorden utan också himlen.[s] 27 (BB) Orden än en gång visar att det som skakas ska försvinna, eftersom det är skapat, för att det som inte kan skakas ska bestå.
28 (BC) När vi nu får ett rike som inte kan skakas, låt oss då vara tacksamma. På så sätt ska vi tjäna och behaga Gud med vördnad och fruktan, 29 (BD) för vår Gud är en förtärande eld.
Förmaningar
13 (BE) Håll syskonkärleken levande. 2 (BF) Glöm inte att visa gästfrihet, för genom gästfrihet har några fått änglar till gäster[t] utan att veta om det. 3 (BG) Tänk på dem som sitter i fängelse som om ni var deras medfångar, och på dem som blir misshandlade som om det gällde er egen kropp.
4 (BH) Äktenskapet ska hållas i ära hos alla[u] och den äkta sängen bevaras obefläckad, för Gud ska döma dem som är sexuellt omoraliska och äktenskapsbrytare. 5 (BI) Lev inte för pengar, utan nöj er med vad ni har. Gud har själv sagt: Jag ska aldrig lämna dig eller överge dig.[v] 6 Därför kan vi frimodigt säga:
Herren är min hjälpare,
jag ska inte vara rädd.
Vad kan en människa göra mig?[w]
7 (BJ) Tänk på era ledare som har förkunnat Guds ord för er. Se vad deras liv har lett fram till och ta efter deras tro. 8 (BK) Jesus Kristus är densamme i går och i dag och i evighet.
9 (BL) Låt er inte föras bort av alla slags främmande läror. Det är gott att bli styrkt i sitt hjärta genom nåd och inte genom regler om mat[x] som inte har hjälpt dem som har sysslat med sådant. 10 (BM) Vi har ett altare[y] från vilket tabernaklets tjänare[z] inte har rätt att äta. 11 (BN) Offerdjurens blod bärs in i det allra heligaste av översteprästen som syndoffer, men kropparna bränns upp utanför lägret. 12 (BO) Därför har också Jesus lidit utanför stadsporten, för att helga folket med sitt eget blod.
13 (BP) Låt oss därför gå ut till honom utanför lägret och bära hans vanära. 14 (BQ) Här har vi ingen stad som består, men vi söker den stad som ska komma. 15 (BR) Låt oss därför ständigt genom honom frambära lovets offer till Gud, en frukt från läppar som prisar[aa] hans namn. 16 (BS) Och glöm inte att göra gott och dela med er, för sådana offer behagar Gud.
17 (BT) Lyd era ledare och rätta er efter dem, för de vakar över era själar och ska avlägga räkenskap. Låt dem göra det med glädje och inte suckande, för det skulle inte vara lyckligt för er.
18 (BU) Be för oss. Vi vet att vi har ett gott samvete och vill göra rätt på alla sätt. 19 Särskilt vill jag att ni ber att jag snart ska få komma tillbaka till er.
20 (BV) Fridens Gud har i kraft av ett evigt förbunds blod fört fårens store herde, vår Herre Jesus, upp från de döda. 21 Må han fullkomna er i allt gott så att ni gör hans vilja, och må han verka i oss det som behagar honom genom Jesus Kristus. Hans är äran i evigheters evighet. Amen.
Sluthälsningar
22 Jag ber er, bröder, att lyssna tåligt till mina förmanande ord. Jag har ju skrivit kortfattat till er.
23 (BW) Jag kan berätta för er att vår broder Timoteus[ab] har blivit frisläppt. Kommer han snart ska jag besöka er tillsammans med honom. 24 Hälsa alla era ledare och alla de heliga. Bröderna från Italien hälsar er. 25 Nåden vare med er alla.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation